Ordförande Mohamed Hama Ali och vd Michael Pirosanto Gårdstensbostäder.

SABO, allmännyttans branschorganisation, lanserade nyligen Allmännyttans klimatinitiativ, ett gemensamt upprop med syfte att minska utsläppen av växthusgaser och bidra till FNs klimatmål. Med ambitiösa mål, samverkan och ett aktivt erfarenhetsutbyte är målsättningen att driva på klimatomställningen.

Klimatinitiativet har två övergripande mål:

• En fossilfri allmännytta senast år 2030
• 30 procent lägre energianvändning till 2030 (räknat från år 2007)

Framtidenkoncernen förvaltar drygt 72 000 bostäder i Göteborg och är därmed Sveriges största allmännytta. Att gå med i initiativet var en självklarhet, berättar Ulf Östermark, Forsknings- och Utvecklingschef inom Framtidenkoncernen:

– Framtidens dotterbolag har under lång tid tillhört ledarna i Sverige på att sänka energianvändningen i bostäderna. Eftersom vi börjar på en redan låg nivå blir det en stor utmaning för oss att reducera 30 procent till, men det är en utmaning vi tar på största allvar och kommer att jobba hårt med.

Enligt Anders Nordstrand, VD på SABO, är det både självklart och angeläget att allmännyttan tar ansvar i klimatfrågan.

– Allmännyttan kan i kraft av både sin storlek och sin förmåga att samverka bidra till att minska utsläppen av växthusgaser. Världen står inför en oerhört stor klimatutmaning, säger Anders Nordstrand.

The post Gårdstensbostäder antar utmaningen – fossilfri allmännytta 2030 appeared first on Byggkontakt.

Vattenfall har beslutat att totalt investera cirka 3,5 miljarder kronor i produktionsverksamhet och nät i Uppsala för att effektivisera värmeproduktionen och fasa ut fossila bränslen. I enlighet med samarbetet med Uppsala Klimatprotokoll har Vattenfall åtagit sig att halvera utsläppen av koldioxid fram till 2020 och bli helt koldioxidneutrala till 2030. Ett mål som nu infrias.

– För Vattenfall är det här en stor och viktig investering i arbetet för att skapa en fossilfri framtid för oss och våra kunder inom en generation. Att ersätta fossila bränslen i Uppsala ger också ett stort bidrag till Uppsala stads strävan att nå klimatneutralitet till 2030, säger Magnus Hall, VD på Vattenfall.

Med satsningen på att bygga ett nytt värmeverk kommer Vattenfall att elda 100 procent förnybara eller återvunna bränslen.

– Det är glädjande och positivt för Uppsala att Vattenfall nu tagit beslutet att investera i ett nytt värmeverk. Ett viktigt steg för att Uppsalaregionen ska nå klimatmålen, säger Erik Pelling, kommunstyrelsens ordförande i Uppsala.

Hittills har Vattenfall genomfört en rad förändringar i verksamheten i Uppsala. Anläggningen i Boländerna har stegvis byggts om så att torv har ersatts med träbränsle och fossilolja med bioolja. Dessutom genomförs flera renoveringar för ökad energieffektivitet.

I samband med byggnationen av det nya värmeverket förbereder Vattenfall för möjligheten att addera en turbin för elproduktion. Något som tidigare inte haft ekonomiska förutsättningar.

– Vi har lyssnat på våra intressenter i Uppsala som är tydliga med att lokal elproduktion är viktigt för regionen och vi har redan tagit nästa steg och undersöker hur vi kan få nödvändiga förutsättningar på plats för att addera en turbin, säger Ulrika Jardfelt, nytillträdd chef för Vattenfall Värme Sverige.

The post Vattenfalls nya miljardinvestering hjälper Uppsala nå klimatmålen appeared first on Byggkontakt.

– Vattenfall har investerat mer än tio miljarder kronor för att göra våra värme- och kraftvärmeverk i Berlin mer effektiva och minska utsläppen från produktionen. Även om vi byggt ut och årligen anslutit i genomsnitt 20 000 nya kunder till vårt fjärrvärmenät i Berlin, har de absoluta koldioxidutsläppen från värmeproduktionen minskat med mer än 50 procent, säger Magnus Hall, Vattenfalls VD och koncernchef.

Enligt uppgifter från ”Deutsche Emissionshandelsstelle” (Dehst), en del av den tyska motsvarigheten till Naturvårdsverket, släppte Berlins 24 värmeproduktionsanläggningar år 1990 ut 13,3 miljoner ton koldioxid. Utsläppen från de kvarvarande 18 anläggningarna 2017 hade minskat till 6,3 miljoner ton – en minskning med 52,7 procent.

– En stor anledning till att målen kunnat uppnås i förtid är stängningen av det brunkolseldade värmekraftverket Klingenberg i maj 2017, säger Gunther Müller, chef för Vattenfalls värmeverksamhet i Berlin. Dessutom har vi moderniserat och effektiviserat styrningen av produktionsanläggningarna i Berlin, och ökat andelen bränslen som medför lägre utsläpp, främst naturgas och biomassa. Fast att uppnå målen för klimatöverenskommelsen med staden Berlin var bara första fasen för oss. Nu arbetar vi vidare för att kunna fasa ut stenkol helt och hållet till 2030.

Som ett led i detta arbete pågår just nu ombyggnaden av värmekraftverken i Lichterfelde och Marzahn som förses med nya flexibla gaseldade ångturbiner. I framtiden kommer även solfångare, högeffektiva värmepumpar och power-to-heat – användning av överskottsel från förnybar produktion – att integreras i värmeproduktionen.

Efter att målet för klimatöverenskommelsen nu redan uppnåtts är nästa stora milstolpe att hitta lösningar som gör det möjligt att helt sluta använda stenkol till senast 2030. En del i detta är att den stenkolseldade pannan ’Block C’ vid värmekraftverket Reuter i området Spandau i Berlin kommer att stängas till 2020.

Staden Berlin och Vattenfall arbetar för närvarande med en förstudie för att komma fram till hur de kommande stegen ska se ut för att kol ska kunna sluta användas helt och hållet. Resultaten från denna förstudie ska vara klara nästa år.

Fakta:
Koldioxidutsläpp från Berlins värmekraftverk 1990: 13,3 miljoner ton
Koldioxidutsläpp från Berlins värmekraftverk 2017:   6,3 miljoner ton

The post Vattenfall uppnår koldioxidmål i Berlin tre år tidigare än utlovat appeared first on Byggkontakt.

Castellums klimatmål har blivit granskat och godkänt av Science Based Targets initiative (SBT), ett samarbete mellan Carbon Disclosure Project (CDP), FN, World Resource Initiative (WRI) och Världsnaturfonden (WWF). SBTs syfte är att guida företag över hela världen att definiera koldioxidutsläpp och sätta vetenskapligt korrekta målsättningar i linje med parisavtalets mål om att minska den globala uppvärmningen.

”Att sätta utmanande klimatmål i linje med Science Based Targets principer utmanar oss att hitta nya och bättre metoder att minska våra utsläpp och är lönsamt för Castellums långsiktiga affär”, säger Castellums VD, Henrik Saxborn.

Castellums strategi för att minska miljöpåverkan fokuseras bland annat på följande områden:

• Omställning till 100 % förnybar energi
• Reducering av energianvändningen i våra fastigheter
• Installation av förnybar produktion av energi på våra fastigheter genom exempelvis solceller och geoenergi
• Omställning till en fossilfri fordonsflotta till 2020

Från 2007 har Castellums koldioxidutsläpp minskat med 78 % och SBTs godkännande är en viktig del i Castellums ambition att bli klimatneutrala till 2030.

The post Castellums ambitiösa klimatmål godkänns av Science Based Targets initiativet appeared first on Byggkontakt.

I rapporten Fossilfritt Göteborg – vad krävs? finns rubriken Förklaring av symboler. Där kan du enkelt lära dig tolka tabellen ovan.

Fossilfritt Göteborg – vad krävs? är nästa steg i Göteborgs Stads klimatstrategiska arbete. Den innehåller 83 åtgärder för att sänka kommunens och göteborgarnas utsläpp med målsättningen att klara 1,5-gradersmålet i Parisavtalet.

– Den här rapporten visar tydligt att vi behöver ta krafttag för att kunna möta klimatutmaningarna vi står inför. Det är väldigt tydligt i rapporten vad skillnaderna mellan 2 och 1,5 grader betyder och hur snabbt vi behöver agera, säger Anna Ledin, direktör miljöförvaltningen i Göteborgs Stad.

Åtgärderna i rapporten spänner över flera områden, bland annat trafik, mat och byggande. Här är tio av dem:

• Höja kostnaden för att parkera i Göteborg.
• Intensifiera arbetet med Klimatsamverkan näringsliv som Business Region Göteborg initierat. Ökade incitament för deltagande företag.
• Sluta genomföra flygfrämjande satsningar och göra det mer attraktivt för göteborgarna att semestra i närområdet.
• Installera solceller och solfångare på kommunala fastigheters tak och mark.
• Kräva fossilfria drivmedel i Göteborgs Stads upphandlingar av transporttjänster.
• Införa miljözon klass 3 enligt regeringens besked i mars.
• Minska klimatavtrycket från stadens tillgångar genom att se över både stadens stiftelsefonder och avtal om pensionsinbetalningar.
• Etablera ett hållbarhetshus för kommunikation med göteborgarna. I hållbarhetshuset erbjudas bland annat klimatekonomisk privatrådgivning.
• Klimatoptimera betongkonstruktioner i nyproduktion av fastigheter, dels genom att ställa krav på betong eller andra alternativa material med lägre klimatpåverkan, dels genom att optimera utformningen så att mängden cement och armering minskar.
• Endast servera vegetarisk mat i kommunala verksamheter, som till exempel skolor, förskolor och äldreboenden, samt vid möten, representation med mera. Ersätta mejeriprodukter med vegetabiliska alternativ.
• – På äldreboenden är det viktigt att se till att de boende äter ordentligt, och ofta vill den äldre generationen ha mat de känner igen. Det måste man förstås ta hänsyn till. Vi tror ändå det finns stora möjligheter att göra även deras mat mera klimatsmart. Kommunen serverar mängder med måltider varje år, och därför behöver vi verkligen gå före och vara ett positivt exempel, säger Anna Ledin.
• Den vegetariska maten är en av flera åtgärder som krockar med andra mål Göteborgs Stad har. Ett annat exempel är skrivningarna om att sluta genomföra flygfrämjande satsningar, vilket krockar med Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030, som har målet att öka antalet turistnätter i Göteborg bland annat med fokus på långväga turister som kommer med flyg.

– Det har legat i vårt uppdrag att hitta och synliggöra målkonflikterna, så att politikerna är väl medvetna om dem och kan ta beslut baserat på denna kunskap. Det är politikernas ansvar att prioritera mellan de olika mål staden har, säger Anna Ledin.

Fler exempel på målkonflikter som lyfts i rapporten:
Klimatoptimera betongkonstruktioner i nyproduktion av fastigheter, dels genom att ställa krav på betong eller andra alternativa material med lägre klimatpåverkan, dels genom att optimera utformningen så att mängden cement och armering minskar mot Jubileumsplan Göteborg 2021
I jubileumsplan 2017 för Göteborg 2021 finns en målbild att 7 000 nya bostäder, utöver det ordinarie bostadsbyggandet, ska stå färdiga. Det skulle kunna innebära en målkonflikt utifrån begränsad tillgång på byggmaterial med låg klimatpåverkan som dessutom innebär merkostnader.

• Höja kostnaden för att parkera i Göteborg mot Översiktsplan för Göteborg
  I översiktsplanen finns mål och strategier för att planera för god tillgänglighet med bil på stadens villkor, vilket skulle kunna innebära en konflikt med en höjd kostnad för att parkera.
• Enbart anordna klimatsmarta evenemang där till exempel all mat som serveras är vegetarisk med bra utbud av veganska alternativ mot Miljöprogram för Göteborgs Stad och miljömålet Ett rikt odlingslandskap och myllrande våtmarker.
  För den mindre del av köttproduktionen som kommer från ekologiska gårdar med djur som betar på naturbetesmarker kan en målkonflikt uppstå om människor helt slutar äta kött och mejeriprodukter. Ett fortsatt bete av naturbetesmarkerna krävs för att bibehålla en hög biologisk mångfald i dessa marker.

Fossilfritt Göteborg – vad krävs?

• Rapporten Fossilfritt Göteborg – vad krävs? har tagits fram med miljöförvaltningen som projektledare och trafikkontoret, förvaltningen för inköp och upphandling samt lokalförvaltningen som projektdeltagare. Flera av förslagen på åtgärder berör ytterligare andra nämnders och styrelsers ansvarsområden.
• Nu skickas rapporten på remiss inom Göteborgs Stads organisation. I september kommer den tillbaka till miljö- och klimatnämnden.
• Under hösten kommer kommunstyrelsen behandla rapporten.
• Miljö- och klimatnämnden kommer på sitt möte 12 juni att hantera ett ärende om att fördela 8 miljoner kronor till någon eller några åtgärder i rapporten.

The post 83 åtgärder för att klara Parisavtalet appeared first on Byggkontakt.

Vi anser att en byggnads energieffektivitet ska beräknas utifrån den energi som går åt, oavsett vilken energikälla den använder skriver Mats Björs, Johanna Sandahl och Pernilla Winnhed.

För att nå klimat- och energimålen måste Boverket i de nya byggreglerna fokusera på byggnaders verkliga energieffektivitet, oavsett vilken energikälla byggnaden använder. Det skriver Mats Björs från Swedisol, Johanna Sandahl från Naturskyddsföreningen och Pernilla Winnhed från Energiföretagen.

Det råder stor politisk enighet om Sveriges klimat- och energipolitiska mål. Till 2030 ska vi ha 50 procent effektivare energianvändning, år 2040 ska hela Sveriges elproduktion vara förnybar och senast 2045 ska nettoutsläppen av klimatpåverkande gaser vara nere på noll. Det är högt ställda mål som är nödvändiga för att vi ska leva upp till Parisavtalet och undvika en klimatkatastrof. Den 1 januari trädde dessutom klimatlagen i kraft, som innebär att regeringsbeslut måste vara förenliga med klimatmålet till 2045.

För att nå målen är det inte bara viktigt att vara noga med vilka energikällor vi använder. Vi måste också minska mängden energi vi använder, både den totala mängden och den mängd som används samtidigt (det som kallas effektbehovet). Ju mindre och effektivare vi använder energi till uppvärmning, kylning, varmvatten, belysning och ventilation desto enklare kan vi fasa ut fossila energikällor. Ett minskat effektbehov i bebyggelsen skulle också påskynda utfasningen av de små volymer fossila bränslen i som fortfarande används för att värma upp bostäder och lokaler, i de flesta fall för att klara kalla vinterdagar.

Statistik från Energimyndigheten visar att energianvändningen i bostäder och lokaler i stort sett varit oförändrad den senaste tioårsperioden. Bebyggelsen står för nära 40 procent av den totala energianvändningen i Sverige, så om målet om effektivare energianvändning ska nås krävs det nu krafttag. Regelverk och styrmedel måste ge tydliga incitament att snabbt minska energianvändningen.

Trots det kom nyligen Boverket med förslag till nya byggregler som bland annat berör krav på energianvändning i nya byggnader och som riskerar att dra i motsatt riktning. Enligt förslaget ska inte bara byggnadens energianvändning avgöra hur man beräknar en byggnads energieffektivitet, utan också valet av energikälla.

Vid beräkningen av energiåtgången i en byggnad kommer den faktiska användningen viktas olika beroende på vilket energislag som används för att värma upp byggnaden. Den ena av två helt identiska byggnader skulle med andra ord kunna beräknas vara mer energieffektiv om den har ett annat uppvärmningssystem, trots att de båda i realiteten använder lika mycket energi. Dessutom sker viktningen på ett sätt som riskerar att låsa in oss i ett fortsatt elberoende i uppvärmningen av byggnadsbeståndet, vilket försvårar energiomställningen.

I förslaget till nya byggregler föreslås också att energi som utvinns på byggnadens tomt från till exempel solpaneler, bergvärme- eller luftvärmepumpar ska räknas bort från byggnadens egna energianvändning. Utbyggnad av hållbar förnybar energi är avgörande för att nå klimat- och energimålen. Men att räkna bort egenproducerad energi när man beräknar energieffektivitet riskerar att leda till att byggherrar premierar energiproduktion istället för energieffektivisering, när vi i själva verket måste göra båda delarna.

Vi anser att en byggnads energieffektivitet ska beräknas utifrån den energi som går åt, oavsett vilken energikälla den använder. Att blanda in valet av energikälla i beräkningarna skapar incitament som leder fel och riskerar att matta av vår strävan att bygga hus som är energieffektiva på riktigt. Vi ifrågasätter därför om Boverkets förslag är förenligt med Sveriges klimatlag och med Energikommissionens och Miljömålsberedningens ställningstaganden att energikraven för byggnader ska utgå från den faktiskt använda energin.

Den 17 april antog Europaparlamentet dessutom ett reviderat EU-direktiv om byggnaders energiprestanda som innebär att en likabehandlingsprincip av förnybar energi införs. Det innebär att oavsett om den förnybara energin är producerad vid byggnaden kan den inte undantas från energikraven på det sätt som föreslås. Förslaget kommer alltså att behöva ändras inom kort – eller så kan Boverket göra rätt redan från början och anpassa byggreglerna utifrån den nya EU-lagstiftningen.

Nu behöver Boverket visa ledarskap och ta energieffektiviseringsmålet och de politiska ambitionerna på allvar i stället för att blanda in faktorer som inte hör hemma i byggregler om energieffektivisering. Vi uppmanar därför Boverket att under remisstiden se över förslaget så att de nya byggreglerna:

• lever upp till klimatlagen och det reviderade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda.
• beräknar byggnaders energieffektivitet utifrån deras faktiska energianvändning.
• skiljer på energiproduktion och energieffektivisering.

Klimatförändringarna är vår tids stora ödesfråga, och klimatlagen ska se till att vi inte längre kan ignorera dem. Nu är det upp till regering, riksdag och myndigheter att ta ett helhetsgrepp och se till att lagstiftning, riktlinjer och regelverk leder till fossilfrihet senast år 2045.

Mats Björs, vd Swedisol

Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige

The post Boverkets nya byggregler missar klimat- och energimål appeared first on Byggkontakt.