Skuldkvoten innebär kort och gott hur skuldsatt ett hushåll är. Ju mer skulder du har, desto högre skuldkvot har du. För att räkna ut din skuldkvot dividerar du ditt totala lånebelopp med hushållets totala inkomst under ett års tid. I den summan ingår samtliga inkomster efter skatt – inklusive eventuella barn- eller bostadsbidrag. Summan som du får fram multiplicerar du med 100 vilket genererar ett resultat i procent.

Till exempel: en familj med två barn och två vuxna.

• Föräldrarnas inkomst är 30 000 varje månad och utöver detta får de cirka 2000 kr i barnbidrag.
• Deras totala månadsinkomst är då 32 000 kr och årsinkomsten är 384 000 kr.
• Samma familj har ett bolån på 1,5 miljoner, skuld hos CSN på 200 000 kr samt mindre krediter/lån på 50 000 kr.
• Total skuld är därmed 1 750 000 kr.
• Skuldkvoten blir då 1750 000/384 000 kr = 4,56 x 100 = 456
• Hushållets totala skuldkvot är 456 procent.

Amorteringskravet baseras på skuldkvoten

Amorteringskravet infördes den 1 juni 2016, och skärptes sedan i mars 2018. Anledningen var att stävja den höga belåningsgraden hos svenska hushåll. Amorteringskravet bestämmer hur mycket du ska betala av på ditt bolån varje år och baseras på din skuldkvot och belåningsgrad. Belåningsgraden är relationen mellan bostadens marknadsvärde och hur mycket lån du har på själva bostaden. Nytt för förra året är att dispens kan ges för amorteringskravet fram till 31 augusti 2021, på grund av coronapandemin. Dispens för amorteringskravet under en viss tid ansöker du om hos din bank. Du har rätt att ansöka oavsett om din ekonomi har påverkats av coronakrisen eller inte. I slutändan är det dock banken som bestämmer om din förfrågan blir godkänd.

Saker att tänka på vid omvärdering av din bostad

Om du är intresserad av att värdera din bostad så är första steget att kontakta en mäklare eller din bank. Värt att notera är att du inte kan värdera din bostad när och hur många gånger du vill. Det finns en regel som innebär att du kan omvärdera din bostad först fem år efter att du har köpt den, och därefter var femte år. Undantag för denna regel är om du skulle gjort en stor renovering som påverkar värdet på bostaden i hög grad, något som banken kan hjälpa till att besluta om. En värdering av din bostad är bra om du till exempel vill låta ett privatlån ingå i ditt bolån. Om bostaden blir värderad tillräckligt högt kan det nämligen leda till att du får förmånligare kostnader eftersom du då kan lägga om lånen.

The post Amorteringskrav, skuldkvot och omvärdering av din bostad – vad gäller? appeared first on Byggkontakt.

Trots den rådande coranapandemin fortsätter bostadspriserna att stiga i raketfart. Priserna på både villor och bostadsrätter ökade med 2 procent under september, och på årsbasis har villapriserna ökat med hela 10 procent.

Den svenska bostadsmarknaden har inte mattats av coronapandemin. Det såldes 13 000 bostadsrätter i Sverige under september i år, 14 procent fler än i september 2019. Totalt har det sålts 89 000 bostadsrätter mellan januari och september 2020, jämfört med 84 000 under samma period 2019. Motsvarande siffra för villor var hela 10 procent. Ökningarna har varit allra störst i Storstockholm, centrala Malmö och Malmö. Det är rekordstora försäljningsvolymer, enligt de senaste siffrorna från Svensk Mäklarstatistik*.

HEMMET STÅR I FOKUS

Coronapandemin har gjort att vi tillbringar mer tid i bostaden. Hemmet har blivit en allt viktigare plats och viljan att investera i ett nytt boende har ökat.
– Man har omvärderat vad som är viktigt i bostaden under den här pandemin. Hemmet ska leva upp till en ny roll som både boende, arbetsplats och ett ställe att tillbringa sin hemester på. Även närområdet har blivit en viktigt för rekreation och fysik aktivitet, säger Erik Wikander, VD Mäklarhuset.

Förutom att vi spenderar mer tid i hemmet finns det flera faktorer bakom den blomstrande bostadsmarknaden. Som den fortsatta historiska låga räntan, möjligheten att pausa sin amortering och ett begränsat bostadsutbud bidrar också till köp- och säljboomen i Sverige.

*Svensk Mäklarstatistik om bostadsmarknaden (publicerad 8 oktober 2020). 

The post Het bostadsmarknad appeared first on Byggkontakt.

Ett tak ska skydda ditt hus från vädrets makter under en lång tid. Om regn och rusk har gjort att ditt tak börjat se slitet ut behöver det dock inte betyda att det behöver bytas ut. Ofta räcker det med att byta ut tätskiktet under pannorna. Den genomsnittliga livslängden på ett tegeltak är 70–80 år, men kan med rätt kvalitet och omsorg hålla i flera århundraden. Betongplattor har en genomsnittlig livslängd på 40–50 år, men kan hålla i över 100 år om de är av bra kvalitet. Ta reda på när taket på ditt hus senast fick nya takpannor och i vilket skick de är och överväg om det skulle räcka att byta ut tätskiktet.

Takduk eller takpapp

Vanligtvis används antingen takpapp eller takduk som tätskikt. Båda materialen har en livslängd på omkring 30–40 år, men har olika egenskaper. Takduk släpper igenom fukt underifrån, men är tät ovanifrån. Den väger dessutom betydligt mindre än vad takpapp gör och räcker längre. Den är däremot dyrare än vad takpapp är, men tar mindre tid att få på plats.

Viktigt med säkerhet

Att lägga om tak själv är svårt och riskfyllt. Den väldigt händige hemmafixaren klarar av det, men för nybörjaren är det ingenting som rekommenderas. För att ingen ska skada sig är det viktigt att det finns säkerhetsanordningar och ställningar under hela arbetet. Dessutom behöver du oftast hyra en hiss för att frakta upp och ner pannor från taket under arbetets gång. Det är alltså möjligt att göra arbetet själv, men det tar ofta lång tid, så räkna med att lägga en hel semester på att byta tak om du gör det på egen hand.

Anlita en takläggningsfirma

Väljer du att anlita en firma för att göra jobbet är det bästa att ta in offerter från flera olika firmor. Att anlita en firma för att byta ut ett vanligt villatak brukar kosta runt 100 000 kronor beroende på hur omfattande arbetet är och vilken typ av tak som ska läggas. Jämför priser hos olika firmor och läs igenom offerterna noggrant för att se vad som ingår. Det är inte alltid den billigaste som är mest prisvärd. För att vara riktigt säker på att du väljer rätt, ta alltid referenser på företaget. Fråga även grannar och vänner som anlitat takföretag vilken firma de använde och hur de upplevde deras arbete. Glöm inte bort att takläggningar omfattas av ROT-avdraget om du anlitar en firma.

Olika taktyper

Det finns en hel rad olika takbeklädnader, som alla har olika egenskaper och priser.

• Lertegelpannor: En klassisk takbeklädnad om håller mycket länge och ser levande ut. Det är dock dyrare än flera andra alternativ och kan vara pilligt att lägga då ingen tegelpanna är en annan lik. Cirka 1000 – 1800 kronor/kvadratmeter.
• Betongpannor: Ett alternativ som idag är vanligare än lertegel. De är både lättare att lägga och billigare att köpa in, men håller inte riktigt lika länge. Det som är bra med båda alternativen är att de enkelt kan bytas ut emot varandra, så om du tidigare haft ett tegeltak är det lätt att byta till ett betongtak, eller tvärtom. Cirka 900 – 1600 kronor/kvadratmeter.
• Plåttak: Ett lite dyrare, men mycket effektivt alternativ. Plåttak är lätta att lägga och passar många olika takkonstruktioner eftersom det inte väger så mycket. Det som vissa dock ser som en nackdel med plåttak är ljudet av regndroppar och risken för snöras, men det är lätt att sätta upp snörasskydd. Cirka 800 – 1500 kronor/kvadratmeter.
• Takshingel: En relativ ny takbeklädnad på marknaden, som är både lätt att lägga, kostnadseffektiv och väger lite. Den händige kan faktiskt lägga ett tak med shingel själv. En nackdel är dock att eftersom taket är halkfritt så ligger snön gärna kvar, vilket kan vara ett problem i trakter med mycket snö. Cirka 170 – 230 kronor/kvadratmeter.
• Papptak: Det lättaste alternativet att lägga, oftast på plana tak. Kortare livslängd än de flesta andra alternativ och kräver en del underhåll. Passar dock utmärkt till uthus, friggebodar och mindre byggnader. Cirka 350 – 600 kronor/kvadratmeter.

Mer inspiration från Mäklarringen finner man HÄR >>>

The post Mäklarringen tipsar: Detta behöver man tänka på när man lägger om sitt tak appeared first on Byggkontakt.

Att energianvändning minskade från 128 kWh/m2 och år till 25 kWh/m2 och år, vilket motsvarar nivån för ett nybyggt passivhus, är goda nyheter för miljön. Men innebär energirenoveringen lika goda nyheter för plånboken?

– Förutom den uppenbara miljövinsten gav energirenoveringen av Länsmansvägen 32 ekonomisk effekt direkt. Energikostnaden per år gick från 25 000 till 3 000 kronor och värdet på huset ökade med 1,2 miljoner kronor enligt mäklare i området, säger Anders Olsson, projektledare för renZERO.

Erika och Ola Åkerström, ägare av renZERO-huset

Länsmansvägen 32

Se intervju med Mäklarringen om värderingen: https://www.youtube.com/watch?v=XWihNEMU_AU

Fakta om huset på Länsmansvägen
Huset är en enplansvilla med källare med byggår 1945. Tillbyggd på 50-talet men aldrig renoverad. Fasaden före renovering var av träpanel. Bo- och biyta är 100 m2 + 100 m2 och huset värms upp av bergvärmepump. Kostnaden för uppvärmning och varmvatten före renoveringen var 128 kWh/m2 och år till en kostnad av 25 000 kr per år.

Sammanställning av renoveringskalkyl
Totalkostnaden för energirenoveringen uppgick till 960 000 kronor, vilket kan jämföras med motsvarande kostnad om 620 000 för en traditionell renovering. För den extra investering en energirenovering innebär, sänker man energianvändningen med 80 procent, vilket i sig ger en kostnadsbesparing på ca 7 700 kronor per år (jämfört med en traditionell renovering). Dessutom ökar marknadsvärdet efter energirenoveringen. Enligt Mäklarringen som är aktiva i området, ökade renoveringen värdet på huset med 1,2 miljoner kr – från 5,8 till 7,0 miljoner kr.

Några viktiga jämförelsetal

The post Energirenovering sänkte energikostnader med 88 procent och ökade husvärdet med 20 procent appeared first on Byggkontakt.

Fastighetsbolag kan spara miljoner med tegel.

Att energianvändning minskade från 128 kWh/m2 och år till 25 kWh/m2 och år, vilket motsvarar nivån för ett nybyggt passivhus, är goda nyheter för miljön. Men innebär energirenoveringen lika goda nyheter för plånboken?

– Förutom den uppenbara miljövinsten gav energirenoveringen av Länsmansvägen 32 ekonomisk effekt direkt. Energikostnaden per år gick från 25 000 till 3 000 kronor och värdet på huset ökade med 1,2 miljoner kronor enligt mäklare i området, säger Anders Olsson, projektledare för renZERO.

Se intervju med Mäklarringen om värderingen: https://www.youtube.com/watch?v=XWihNEMU_AU

Fakta om huset på Länsmansvägen
Huset är en enplansvilla med källare med byggår 1945. Tillbyggd på 50-talet men aldrig renoverad. Fasaden före renovering var av träpanel. Bo- och biyta är 100 m2 + 100 m2 och huset värms upp av bergvärmepump. Kostnaden för uppvärmning och varmvatten före renoveringen var 128 kWh/m2 och år till en kostnad av 25 000 kr per år.

Sammanställning av renoveringskalkyl
Totalkostnaden för energirenoveringen uppgick till 960 000 kronor, vilket kan jämföras med motsvarande kostnad om 620 000 för en traditionell renovering. För den extra investering en energirenovering innebär, sänker man energianvändningen med 80 procent, vilket i sig ger en kostnadsbesparing på ca 7 700 kronor per år (jämfört med en traditionell renovering). Dessutom ökar marknadsvärdet efter energirenoveringen. Enligt Mäklarringen som är aktiva i området, ökade renoveringen värdet på huset med 1,2 miljoner kr – från 5,8 till 7,0 miljoner kr.

Några viktiga jämförelsetal

The post Energirenovering sänkte energikostnader med 88 procent och ökade husvärdet med 20 procent appeared first on Byggkontakt.