–    Problemet med dålig luft är att den inte syns för blotta ögat. Men resultaten från mätningarna är tydliga. Luften i våra städer är inte tillräckligt bra och det påverkar oss alla. Vi måste gemensamt göra allt vi kan för att skapa en bättre luftkvalitet och det finns mycket att göra för att förbättra luften i landets städer, säger Daniel Nilsson, luftkvalitets- och miljöexpert på Ramboll.

Stockholm, Göteborg och Malmö finns bland de städer där det uppmätts för höga värden av luftburna partiklar för att klara av det av riksdagen instiftade miljökvalitetsmålet ”Frisk luft”. Problemen sträcker sig dock även utanför storstadsregionerna. I mindre städer som Sundsvall och Visby visar Rambolls analys av befintliga mätdata att halterna är långt över acceptabla nivåerna för luftens kvalitet.

–    Sveriges kommuner måste ta resultaten av mätningarna på allvar. Undersökningar vi har gjort i Danmark och Norge visar att invånarna är oroade över sin luftkvalitet och anser att kommunerna gör för lite. Vi har anledning att tro att läget är liknande i Sverige. Vi måste kunna kräva av våra kommuner att luften vi andas är ren, säger Niklas Sörensen, vd på Ramboll.

Återkommande mätningar visar att halten av luftburna partiklar minskat sedan 1990. Trenden har dock skiftat de senaste åren. Enligt rapporten ”Problemet med partiklar” har den nedåtgående trenden planat ut sedan 2014. Utsläppen av PM10 har snarare ökat något de sista åren. Ramboll vill med rapporten framhäva behovet av luftförbättrande åtgärder från Sveriges kommuner och andra ansvarstagande parter.

–    Om utvecklingen ska vända och vi ska nå miljökvalitetsmålet Frisk luft krävs kraftfulla åtgärder. Luftburna partiklar är farliga för vår hälsa och i slutändan förkortar dålig luft våra liv, säger Daniel Nilsson.

Om rapporten Problemet med partiklar: 

•  Rapporten är framtagen av Rambolls luftkvalitetsexpert Daniel Nilsson.
•  Med rapporten vill Ramboll lyfta problematiken kring dålig luft men framförallt vad som kan och bör göras för att få till en förändring mot friskare luft i våra svenska städer.
•  Nivåerna av luftburna partiklar i förhållande till miljökvalitetsmålet Frisk luft var 2018 för höga på följande orter: Alvesta, Borås, Burlöv, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Karlskrona, Karlstad, Kil, Landskrona, Ljungby, Luleå, Lund, Malmö, Olofström, Piteå, Skellefteå, Sollentuna, Stockholm, Sundsvall, Södertälje, Trelleborg, Umeå, Uppsala, Visby, Västerås, Växjö och Örnsköldsvik.

Se en intervju med Daniel Nilsson, luftkvalitets- och miljöexpert på Ramboll, här.

The post Luften i svenska städer blir allt sämre appeared first on Byggkontakt.

Artikeln är i samarbete med varmepumpshopen.se

Men hur fungerar egentligen en värmepump och vad är skillnaden mellan de olika typerna? Vi ska se lite närmre på några av de populäraste luftvärmepumpvalen i Sverige…

Luft-luftvärmepump

Precis som namnet antyder så är det här en pump som utvinner värme ur luften och sedan sprider den vidare i luften. Luftvärmepumpen kommer att ha en enhet som sitter på utsidan av hemmet och som omvandlar utomhusluftens energi till värme som pumpas in i hemmet till inomhusenheten.

I luftvärmepumpen som placeras på husets utsida så finns det en kompressor som ökar trycket. Det leder till att temperaturen på gasen som finns i pumpen stiger till omkring 50 grader. Värmen skickas via rör till den del av pumpen som finns inuti hemmet på väggen. Det är inomhusdelen som kommer att omvandla energin från utomhusdelen till varmluft.

En luft-luftvärmepump kan användas omvänt. Det betyder att samma pump kan skicka in kall luft i hemmet då det är hett utomhus. Dessutom så kommer systemet att förses med filter som gör att man kan få renare inomhusluft året om.

Verkningsgraden av den här typen av värmepump beror på temperaturen utomhus och givetvis också på modell. Det är viktigt att välja rätt för bästa resultat och en effekt som blir så kostnadseffektiv som bara möjligt. Se mer om luft vatten här.

Luft-vattenvärmepump

En luft-vattenvärmepump består av tre delar. En utomhusdel, en inomhusdel och en tank för vatten. Utomhusdelen kommer att fånga upp utomhusluftens energi och transporterar sedan den till inomhusdelen som kan finnas i ett förråd eller skåp.

Den varma gasen som når innerdelen kommer att värma upp det vatten som finns i tanken och som skickas ut i husets vattenelement. Gasen kyls ner och återförs som vätska till utomhuspumpen där den återigen kan värmas upp. Det här fungerar precis som med en luft-luftvärmepump.

Det fina med luft-vattenvärmepumpar är att de ger både varm luft och varmt vatten. Tanken med vatten för husets värmeelement kan också vara kopplad till husets vattenkranar. På så vis så använder man samma system för varmvattnet som används i badrum och i kök.

Luft-vattenvärmepumpar kommer också att bidra till en renare luft inomhus. Värmen kommer ju från elementen och därmed så finns det ingen risk för drag eller att damm sprids omkring av fläktar.

Med det här systemet så kan man också installera golvvärme. Och så går det att använda det omvänt. Därmed så kan luft-vattenvärmepumpen kyla hemmet under varma dagar. På Värmepumpshopen finns det bra utvalda produkter.

Frånluftsvärmepump

Med en frånluftsvärmepump så tar du till vara på den luft som finns inuti huset. Den kommer att sugas ut till pumpen som sedan tar till vara på energin som finns i luften för att skapa värme. Det har hänt en hel del med utvecklingen av den här typen av värmepumpar. Dels så har de blivit mycket effektivare. Det betyder att du får ut mycket mer energi av pumpen.

Dessutom så har moderna frånluftsvärmepumpar designats för att ge ännu bättre inomhusluft och så har själva pumpen förändrats så att den går tystare. Det är inte mindre viktigt då det knappast är attraktivt med en värmepump som låter för mycket.

Välj rätt typ av värmepump för ditt hem

Det är viktigt att välja rätt typ av luftvärmepump. Om du bygger nytt eller vill byta ut din befintliga värmepanna för att den börjar bli gammal så finns det god anledning till att investera i den nya tekniken och en riktigt modern luftvärmepump.

Något som kan avgöra vad det blir är om det redan finns ett system där du värmer huset med vatten eller inte. Det går nämligen att koppla en luft-vattenvärmepump till ett befintligt system och det kan spara pengar. Samtidigt så kan det finnas fördelar med pumparna som enbart värmer luft.

Tala med en expert innan du bestämmer vilken luftvärmepump det blir. Kostnader är en fråga men också den kvalitet som pumpen kommer att ge. Både på vintern då det är kallt och på sommaren då ni behöver kyla ner inomhusluften på ett kostnadseffektivt sätt.

The post Så fungerar en värmepump? appeared first on Byggkontakt.

Högskolan del i jättesatsning

Formas anslår drygt fem miljoner kronor till Högskolan i Gävles forskning om förbättrad ventilation i våra städer. Det är en del i en stor satsning när forskningsrådet anslår 125 miljoner kronor till forskning om hur man kan bygga ett hållbart samhälle.

Hur man bygger en stad

Luften som strömmar in mot en stad möter ett ökat motstånd när den närmar sig staden och då kan inte all luft strömma genom staden utan en del kommer strömma över och runt staden.

Den rena luften ligger ovanför husen och forskarna i Gävle undersöker nu möjligheterna att leda ner den och hur man kan göra det genom varierande höjd på husen och variation i gatubredder.

– Då ökar möjligheten att få ner den rena luftströmmen och späda ut föroreningar, säger Mathias Cehlin.

Se på löven om hösten

Är staden kompakt med en hög bebyggelse så kan inte den rena luften komma ner till marknivån, eller när den gör det så bildas ofta virvlar som har en ackumulerande förmåga.

– Det kan man se nu på hösten då bladen hålls kvar i sådana virvlar. Det är precis samma med luftströmning med föroreningar, virvlarna gör att de ackumuleras och får högre och högre koncentration och det vill man inte ha.

Storstäder ventileras med smutsig luft

Forskarna vill få ner den rena luften ända ner till gatan, för att få bra luftkvalitet utomhus men även inomhus. Byggnader tar sin ventilationsluft från stadsluften och problemet är att luften där ofta är smutsig.

– I Sverige brukar vi säga att vi ventilerar byggnaderna med ren luft, men när det gäller storstäder så är det ju inte ren luft vi får in utan det är förorenad luft.

Staden som en byggnad

Mathias säger att det är nytt att de ser staden som en byggnad med taklösa rum och använder samma teknik för att mäta ventilation av stadens rum som byggnaders rum. Forskarna i Gävle har sedan tidigare utvecklat metoder för att mäta ventilationen i byggnader när man har en komplicerad strömning.

– Det inträffar till exempel ofta att luften och föroreningar kommer tillbaka till området de kom från. Inom byggnadsventilation kan vi hantera sådana komplicerade situationer, kunskaper som vi under lång tid utvecklat i samarbete med forskare från Japan, Kina och Europa.

Man ska nu skapa grunden för arbetsmetoder för bedömning av luftkvalitet som tar hänsyn till hur staden är byggd, stadsdelar kommer att byggas, och där staden ses som ett byggnad bestående av rum.

– Vi vill ta fram enkla verktyg som ska kunna användas av stadsplanerare vid jämförelse av olika alternativ för utformning av stadsdelar.

Nytt är också, säger Mathias, att man gör detta som en grupp av forskare med olika bakgrund, inom ventilation, energisystem, arkitektur och geografiska informationssystem.

Vindtunnel vid Högskolan i Gävle

– Vi kommer att använda vår vindtunnel för detaljerade studier och en modellstad i Guangzhou i Kina med 3300 byggnader som man kan stuva om för att prova olika utformning. Vi samarbetar även med forskare från Italien som är experter på träd och parkers betydelse.

Träd är normalt väldigt positivt, de dämpar solstrålning, de har en skuggande effekt och kyler ner städer, de tar upp smuts och filtrerar.

– Men om det är väldigt trånga gator och mycket biltrafik så kan de ackumulera föroreningar och ge högre koncentrationer och det blir också motstånd för ren luft att passera. Så man får se upp och fundera vilken typ av träd man planterar, när det är trångt och höga hus.

Modellstad i Guangzhou

– Vid bedömning av luftkvalitet räcker det inte att ha ett lokalt perspektiv och studera en enskild gata, man måste förstå hur hela staden samverkar med vinden, säger Mathias Cehlin.

————————————————

Det treåriga projektet bygger mycket på Mats Sandbergs, professor i inomhusmiljö vid Högskolan i Gävle, mångåriga forskning om ventilation med bland annat vindtunnelmätningar. Högskolan i Gävle har byggt upp en gedigen kunskapsbank och detta är ett kvitto på att forskningen håller hög klass även internationellt.

The post Redan när en ny stadsdel planeras avgörs dess luftkvalitet appeared first on Byggkontakt.

Bilden: Minskade utsläpp från vägtrafiken har lett till en bättre luftkvalitet, bland annat på Södermalm, Stockholm. Foto: Astrid Vågen/Wikimedia Commons.

Forskargruppen har använt sig av resultat från mätstationer utplacerade centralt i alla de tre städerna: I Stockholm har instrumenten suttit på ett tak på Torkel Knutssongatan på Södermalm, i Göteborg på en fastighet i Östra Nordstan och i Malmö på Rådhuset. Mätningarna har inkluderat kväveoxider, ozon och partiklar i luften från 1990 till 2015. Nu kan forskarna dra vissa slutsatser gällande orsaker till förändringarna i halter över tid, och vad detta har för effekter på hälsan hos invånarna i de tre städerna:

När det gäller kväveoxider har halterna sjunkit märkbart i samtliga tre städer, halterna av ozon har däremot stigit något och när det gäller partiklar visar mätningarna lite olika resultat för de tre städerna.

Stockholm, Göteborg och Malmö, och dess omgivningar. Den svarta pricken på varje karta visar mätstationernas placering. Varje karta representerar en yta på 35 x 35 km.

– Sammantaget innebär det här att vi har fått en bättre luftkvalitet i alla tre städer, vilket har lett till en förbättrad folkhälsa, och det går att uppskatta att medellivslängden har ökat med upp emot ett år. Det är främst tack vare minskade utsläpp från vägtrafiken, säger Henrik Olstrup, doktorand i atmosfärsvetenskap vid ACES.

Kväveoxider uppstår vid förbränning i motorer och till stor del kan minskningen av kväveoxider i luften förklaras av hårdare krav på nya fordon när det gäller avgasutsläpp, menar forskarna. Kväveoxiderna är indikatorer för förbränningsrelaterade luftföroreningar från trafiken. Den hälsovinst som har skett är sannolikt inte enbart kopplad till minskad exponering av kväveoxider, utan ett resultat av en generell minskning av avgasutsläpp, där en mängd olika gaser och förbränningsrelaterade partiklar ingår.

I både Stockholm och Malmö har mängden kväveoxider i luften sjunkit från cirka 40 mikrogram per kubikmeter år 1990 till cirka 20 mikrogram per kubikmeter år 2015. I Göteborg har halterna av kväveoxider i luften sjunkit från cirka 60 mikrogram per kubikmeter år 1990 till cirka 40 mikrogram per kubikmeter år 2015, så minskningen har varit ungefär lika stor i alla tre städer, även om de totala halterna är högre i Göteborg. Orsaken till att kväveoxidhalterna är högre i Göteborg kan vara närheten till flera stora motorvägar och även förekomsten av stora genomfartsleder genom staden.

Den hälsovinst som har skett är ett resultat av en generell minskning av avgasutsläpp, där en mängd olika gaser och förbränningsrelaterade partiklar ingår. Foto: Orasis / Stockholms universitet

Att ozonhalten har stigit något under mätperioden tror forskarna till största delen beror på att halterna av kvävemonoxid har sjunkit, vilket gör att betydelsen av fotokemiska reaktioner med ozon minskar så att högre ozonhalter kan byggas upp.

– Men en högre ozonhalt ger en förhållandevis liten effekt på hälsan till skillnad från minskad avgasexponering. Och för grova partiklar, som främst uppstår genom vägslitage från dubbdäck, ses ingen tydlig förändring i halterna under perioden 1990–2015, vilket gör att påverkan på den förväntade livslängden blir obetydlig, säger Henrik Olstrup.

Beräkningen av hur medellivslängden påverkas av luftföroreningar baseras dels på tidigare studier av exponering för luftföroreningar och dödlighet, och dels på statistik om bland annat befolkningsstorlek och åldersstruktur. Uträkningarna har också tagit hänsyn till hur halterna varierar över städerna och var folk bor.

Att luftföroreningar kan förkorta livslängden och göra människor sjuka är känt sedan länge.

– Den genomsnittliga livslängden i de tre städerna har stigit med cirka 4–5 år från år 1990 till 2015. Betydelsefulla orsaker till denna ökning är bland annat effektivare behandlingsmetoder för hjärt- och kärlsjukdomar och en minskad rökning hos befolkningen. Den minskade exponeringen av luftföroreningar beräknas bidra med upp emot 20 procent av denna ökning, vilket kan ses som en mycket stor effekt. Det visar att åtgärder som begränsar utsläppen kan ge stora hälsovinster.

Artikeln ”Trends in air pollutants and health impacts in three Swedish cities over the past three decades” är publicerad i diskussionsforumet i den vetenskapliga tidskriften Atmospheric Chemistry and Physics.

https://www.atmos-chem-phys-discuss.net/acp-2018-7/

Den hälsovinst som har skett är ett resultat av en generell minskning av avgasutsläpp, där en mängd olika gaser och förbränningsrelaterade partiklar ingår. Foto: Orasis / Stockholms universitet

The post Renare luft har ökat medellivslängden med upp till 1 år appeared first on Byggkontakt.