Bild: Alma Berggren Ek, Jenny Ekman, Ella Espling och Ellinor Danielsson, studenter på KTH som tog hem vinsten i utmaningen LiveHackLab med FM Mattsson.

På civilingenjörsprogrammet inom industriell ekonomi – med inriktning Energisystem och hållbarhet – ingår utmaningen LiveHackLab, i samarbete med KTH:s LiveInLab. Under fem intensiva dagar arbetade hela klassen fram nya, hållbara affärsmodeller för uppkopplade blandare, nu riktat mot nya kundsegment. På fredagen röstades ett vinnande förslag fram av en jury, och vinsten gick till Alma Berggren Ek, Ella Espling, Ellinor Danielsson och Jenny Ekman.

– Det var en otroligt stor bekräftelse att få vinna. En civilingenjörsutbildning är lång, och ibland undrar man varför man läser det här. Att få träffa företag och designa något konkret som de kan ha nytta av – och dessutom vinna – visar vad vi faktiskt har lärt oss under de här åren, säger Ella Espling, student på KTH.

– Ja, det gav ett mervärde att kunna omsätta sina kunskaper i verkligheten. Vi fick också mer insikt i hur allt i samhället hänger ihop och att små tekniska lösningar kan göra skillnad, när de kopplas till energisystem i stort, säger Ellinor Danielsson, student på KTH.

En hållbar och lönsam lösning

Tidigare år har utmaningen genomförts med Telia och Vattenfall i fokus, och i år var det FM Mattssons tur. Förutom FM Mattsson i juryn fanns representanter från KTH, Energimyndigheten och Vattenfall.

– Det var en ära för oss att vara med. Och otroligt roligt och lärorikt! Gruppen som vann hade skapat en helt ny affärsmodell med ett ekosystem, till gagn för både hyresgäster, energibolag, fastighetsägare och oss. Modellen bygger på samverkan, och innebär en mer hållbar och lönsam lösning – för alla. Deras förslag kommer bli viktigt underlag för oss i den fortsatta utvecklingen av systemet, säger Frank Rälg.

Givande för alla inblandade

Det var först när utmaningen startade som uppgiften och företaget som studenterna skulle arbeta med, avslöjades. Från måndag förmiddag till fredag eftermiddag arbetade de intensivt, och vinnande gruppen lade mycket tid på brainstorming för att komma på en unik idé.

– FM Mattsson var ett ganska oväntat företag, som vi inte automatiskt kopplade till energifrågor först. Men sedan förstod vi hur allt hänger ihop med uppvärmning, vattenbesparing och så vidare. Den här utmaningen visade verkligen på vilken bredd civilingenjörer kan jobba med. Det var väldigt roligt att samarbeta med FM Mattson, så ett stort tack till dem, säger Jenny Ekman, student på KTH.

– För oss är samarbetet med KTH otroligt värdefullt. Nu får vi möjlighet att prata direkt med framtidens användare, kunder och beslutsfattare samt få insikt i hur framtidens marknad kan se ut. Mycket handlar om att skapa digitaliserade ekosystem, där vi arbetar tillsammans – vilket dessa studenter redan är vana vid i olika plattformar och på sociala medier. Jag tror att samverkan är nyckeln till framgång, säger Frank Rälg på FM Mattsson.

Kort om KTH Live-In-Lab
I KTH Live-In-Lab testas framtidens boende, i realtid. Fyra studenter bor i testbädd KTH, vars lägenheter är utrustade med den allra senaste tekniken.

The post KTH-studenter tar fram idéer på framtidens VVS-system appeared first on Byggkontakt.

Detta är något Stockholms Handelskammare efterfrågat och arbetat aktivt för i många års tid. 

– Forsknings- och utbildningsmiljöer i världsklass är nödvändiga om Stockholm ska kunna sträva efter att vara Europas bästa huvudstad och för att Sverige ska ses som ett attraktivt land för företagande och innovationer också i framtiden, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare.

Att Kungliga Tekniska Högskolan och MIT nu etablerar ett samarbete ligger väl i linje med vad Stockholms Handelskammare efterfrågade redan år 2013.

Andreas Hatzigeorgiou menar att exempelvis kunskapen och erfarenheten från MIT:sSenseable City Lab kan ha stor betydelse för Stockholm.

– Stockholm står inför en trafikinfarkt som måste botas. MIT:s etablering i Stockholm och samarbetet med KTH om hur ny teknik kan förbättra trafikflöden och hur städer växer smart kommer kunna stärka hela huvudstadsregionen, säger Andreas Hatzigeorgiou.

The post Handelskammaren: Amerikanskt toppuniversitet till Stockholm är bra för Sverige appeared first on Byggkontakt.

Stockholms finaste matsäcksrum? Foto: Anna Gerdén

Pannkaksrullar, inplastad ostmacka, kexchoklad och sugrörsdricka – oavsett vad du packar som matsäck lovar Tekniska museets nya matsäcksrum en fikaupplevelse utöver det vanliga. I anslutning till entréhallen öppnar nu stora ljusa ytor där husets historia får lysa igenom.

Lokalerna rymmer både småbord i en gradäng, större familjebord och en småbarnsdel med små möbler, trätågbana och lekmatta. Från museets samlingar visas leksaker och andra vardagsföremål från 1930-, 40-, och 50-talen. Väggarna kläs av mönster som inspirerats av teknikhistoria – turbiner, propellrar och barnvagnar, men också kvarglömda föremål som fått ge avtryck på tapeterna i kapprummet med mönster av Jonas Banker.

– Den här platsen rymmer allt det som bara måste finnas och fungera, men vi har valt att ta det ett steg längre, och göra det nödvändiga till en upplevelse i sig, säger Lars Paulsson, projektledare. Vi tror att det kan bli ett självklart fikastopp på Djurgårdspromenaden – särskilt när den nya bron över Djurgårdskanalen står klar.

The post Funkisfika för hela familjen i Tekniska museets nya matsäcksrum appeared first on Byggkontakt.

– I KTH Live-in-Lab kan vi undersöka allt från geometri och yta till hyresmodeller, regler och teknik, och på så vis vaska fram smarta och hållbara lösningar för framtidens byggnader och bostäder, säger Jonas Anund som är föreståndare för labbet.

Det nyinstiftade Bopriset delas ut av Boinstitutet till minne av Josef Frank, till en person eller ett projekt som bidragit till attraktiva bostäder med kvalitet för alla.

– Det är både spännande och viktigt för oss arkitekter att delta i projekt som tar tag i frågan om hur vi kommer att bygga och bo i framtiden. I KTH Live-in-Lab har vi möjlighet att testa nya innovationer i en verklig boendemiljö under flera år framöver, säger Lena Fagle, uppdragsansvarig arkitekt på Semrén & Månsson.

KTH -området har under de senaste åren genomgått stora förändringar i sin utveckling till ett levande campus med högskolor, världsledande forskning – och numera även studentbostäder. De tre husen i kvarteret Forskningen har en stark innovations- och hållbarhetsprofil och är bland de största plusenergihusen i Sverige. Här ryms 305 yteffektiva studentbostäder med Einar Mattsson-standard, utöver de fyra specialbostäderna i KTH Live-in Lab som varje år byggs om för att möjliggöra forskning om system, teknik, livsstil och beteenden.

– I KTH Live-in-Lab kan vi undersöka allt från geometri och yta till hyresmodeller, regler och teknik, och på så vis vaska fram smarta och hållbara lösningar för framtidens byggnader och bostäder. Ett av målen är att snabba upp processen från innovation till implementering så att fler och bättre bostäder kan byggas snabbare, säger Jonas Anund, forskare på KTH och föreståndare för labbet.

Huvudfinansiär för KTH Live-In Lab är Einar Mattsson, och Semrén & Månsson deltar i satsningen både som arkitekter och samarbetspartner i utvecklingen av labbet.

Vilket av de tio nominerade projekten som vinner Bopriset meddelas den 6 december.

The post KTH Live-in-Lab nominerat till Bopriset appeared first on Byggkontakt.

Kungen i samspråk med koncernchef Stefan Ränk och Live In Labs föreståndare Jonas Anund Vogel. Bild:TT

– Det är roligt att visa upp våra fastigheter för Kungen, och viktigt att KTH Live In Lab får visa upp de projekt det forskas om just nu. Såsom förvaring, plusenergioptimering, roterande värmeväxlare, centralstyrda styr- och kontrollsystem och inte minst boendebeteenden i klimatsmarta byggnader, kommenterar Stefan Ränk.

KTH:s rektor Sigbritt Karlsson, Live-In Labs föreståndare Jonas Anund Vogel och Einar Mattsons koncernchef Stefan Ränk välkomnade och visade en intresserad kung runt i kvarteret Forskningen som inrymmer 305 studentlägenheter.

Därefter följde ett rundabordssamtal i Live-In Labs teknikrum om bakgrunden till projektet och den pågående forskningen. Peter Händel och Per Lundqvist, professorer i signalbehandling respektive energiteknik, presenterade sedan hur projektet har potential att utnyttja sensorer, digital kommunikation och kraftfulla datorverktyg för att driva en ny typ av teknikutveckling framåt.

Efter presentationerna träffade Kungen de studenter som bor i de fyra experimentlägenheter som utgör en central del av Live-In Lab. Besöket avslutades med visning av en studentlägenhet och ett besök på taket för att titta på husens solcellsanläggningar.

The post H.M. Konung Carl XVI Gustafs besök på KTH Live In Lab appeared first on Byggkontakt.

– Det har varit ett jättekul projekt där vi också lärt oss otroligt mycket under tidens gång. Samarbetet med Einar Mattsson har funkat väldigt bra och resultatet blev superlyckat, säger Chadi Bechlaoui, som agerat biträdande platschef i projektet.

Totalt har man byggt 305 studentlägenheter, allihop ettor som är mellan 19 och 25 kvadratmeter. Fastigheterna är byggda för att vara plusenergihus och det innebär att de över en ett-årsperiod ska generera mer energi än de förbrukar. För att klara det har fastigheterna bland annat solceller på taken, bergvärmepumpar och återvinning av värme.

– Vi från Projektgaranti har haft många olika uppdrag i projektet. Vi har bland annat haft rollerna som platschef, arbetsledare, projekteringsledare, inköpsansvarig, entreprenadingenjörer, samordningsansvarig och biträdande platschefer. Det har varit väldigt effektivt att vi varit så många från samma organisation, säger Sally Marzban, som haft rollen som samordnare och entreprenadingenjör.

Projektgaranti finns kvar även efter inflyttning
De första hyresgästerna flyttade in i september 2017 och i januari 2018 fick de sista lägenheterna sina hyresgäster. Men Projektgarantis roll försvann inte i och med ett byggandet tog slut utan man följer med in i nästa skede och ansvarar nu också för samordningen efter att alla inflyttningar skett.

– I ett nybygge är det ofta många frågor som dyker upp efter inflyttning, det är inga byggtekniska frågor utan mer småproblem som måste lösas. Jag sitter nu med på förvaltarmöten och ser till att göra en ordentlig överlämning vilket är en stor styrka för både slutkunden och oss själva, säger Sally.

När man frågar Chadi och Sally vilka lärdomar de tar med sig efter projektet kommer svaret snabbt att en bra tidplan är A och O i ett projekt detta tillsammans med en god samordning mellan projektets alla parter.

– Just den goda stämningen är det som vi lyfter nästan mest när vi pratar om projektet. För oss har det varit viktigt att skapa en riktigt bra personlig relation samtidigt som man jobbar. Det är viktigt att man trivs i projektet och har förståelse för varandras vardag. Det skapar också bäst förutsättningar för ett effektivt och lönsamt projekt, säger Chadi.

The post Nu står studentlägenheterna på KTH färdiga appeared first on Byggkontakt.

Bilden: KTH Live-In Lab

─ Behovet av testbäddar där enskilda produkter och tjänster kan testas och optimeras i system är enormt, och växer för varje dag. Byggnader går från att vara fysiska enheter med enskilda tekniska system till att bli både fysiska och virtuella enheter med fullt integrerade system och tjänster, säger Mikael Dimadis, VD Einar Mattsson Fastighetsförvaltning AB, och fortsätter:

─ Vi har som huvudfinansiär till Live-in Lab tillsammans med KTH möjliggjort den initiala testbädden i en bygglovsbefriad miljö men tar nu steget till att möjliggöra forskning och utveckling i våra tre byggnader med totalt 305 studentlägenheter, avslutar Mikael Dimadis.

”Testbed EM”
Einar Mattsson är en av huvudfinansiärerna till KTH Live-in Lab och ”Testbed EM” består av 305 studentlägenheter och är belägen på KTH Campus Valhallavägen. Testbädden består av tre byggnader med bärande ytterväggselement av betong. Normallägenheterna är på 19,5 kvm och samtliga lägenheter har eget kök och duschrum. Byggnaderna har en gemensam tvättstuga och ett gemensamt postrum för social samvaro.

Fastigheten är en plusenergifastighet där varmvatten och värme genereras via värmepumpar kopplade till 12 borrhål med total längd på 3 600 meter. Ett antal av hålen har fiberoptik installerade för temperaturmätning längdleds. Takytorna är täckta av solceller på en yta av totalt 1150 kvm. Det finns totalt 50 avloppsvärmeväxlare installerade, både vertikala och horisontala.

Från- och tilluft kan justeras i samtliga lägenheter. Varmvatten, el, CO2 och ljus mäts i samtliga lägenheter. Styr-och kontrollsystem är möjliga att påverka i forskningssyfte.

The post KTH Live-In Lab utvidgar sina testbäddar appeared first on Byggkontakt.

Hållbarhetshuset

– Byggnadens gestaltning är väl avvägd utifrån det omgivande KTH-områdets karaktär med tidlösa institutionella tegelbyggnader, berättar juryns ordförande Johan Onno, vd för branschorganisationen SPEF. Samtidigt återspeglas dagens arkitektoniska tänkande och byggtekniska lösningar i Hållbarhetshuset, vilket gör att byggnaden skapar en närmast perfekt balans mellan olika byggnadsepoker.

Johan Onno fortsätter:

­­– Hållbarhetshuset visar att kvalitet och kompetens i alla led lönar sig. Beställare, arkitekter och utförare har uppenbart alla den kompetens, långsiktighet, yrkesskicklighet och noggrannhet som leder till resultat av högsta klass.

Juryns motivering lyder:
”Byggandet följer samhällets utveckling. Precis som språk och vårt sätt att leva. Därför konstaterar juryn för Årets Fasad att vinnaren på ett ”sjukt bra sätt” lyckats ta vara på materialets möjligheter i en fasaduppbyggnad som både förnyar och håller fast vid traditionerna. Att sedan det hantverksmässiga utförande håller en ”kanonnivå” sätter så att säga hela projektet i ”pole position” i årets fasadrace.”

Hållbarhetshuset, Teknikringen, KTH, Stockholm
Byggherre: Akademiska Hus
Arkitekt:  AIX Arkiteklter AB
Fasadarbetet utfört av:  SEHED Fasad AB, Stockholm på Uppdrag av Zengun

Årets Fasad
Juryn för Årets Fasad består av Johan Onno, vd, SPEF (ordförande), Malin Pappila, arkitekt, ÅWL Arkitekter, Roger Pohjanen, senior advisor, Riksbyggen, Catherina Fored, arkitekt, vd, HSB Norra Styor-Stockholm, Per-Anders Johansson, arkitekt, PERARK och Roger Blomqvist, konsult, juryns sekreterare.

Årets Fasad delas ut årligen och instiftades 2015 av branschföreningen SPEF – Sveriges murnings- och putsentreprenörer. Tävlingen är öppen för alla och alla typer av fasader är välkomna oav.   sett material. Ett av villkoren är att fasaderna måste vara klara och besiktigade under innevarande år, dvs till nästa års tävling gäller att bidragen ska vara besiktigade under 2019. Bedömningskriterierna är gestaltning, utförande/hantverk, hållbarhet/resursanvändning och innovationsgrad.

The post Årets Fasad 2018 går till Hållbarhetshuset KTH appeared first on Byggkontakt.

– Det är roligt när våra studenter får uppgifter från näringslivet så att de även får en direkt verklighetsanknytning. Det är intressant att redan nu kunna se hur många kommuner det är som verkar bestämma sin investeringsbudget på måfå, inte utifrån kompetens inom området eller faktiska siffror. Det är inte konstigt att budgeten så ofta spräcks under byggprocessens gång, säger Anders Hellström, Forskningsingenjör på KTH och som agerar stöd till studenterna i analysarbetet.

KTH-studenterna kommer att undersöka minst hälften av landets kommuner för att se hur ofta den spikade och godkända budgeten för skolbyggnader också efterlevs. Studenterna kommer att titta på de investeringskalkyler som görs innan byggarbetet sätter igång och om och hur kalkylen ändrar sig under byggprocessens gång, samt efter att byggnaden stått några år med de driftkostnader som är nödvändiga för att kunna bedriva den verksamhet som bygganden är ämnad för. Man kommer även att titta på hur mycket elevantalet ändrar sig över tid.

–  Jag ser fram emot den rapport som KTH kommer att presentera. Det som redan kommit fram är att det är så många olika faktorer som kan gå fel under ett bygge och vars extrakostnader sällan räknas med i kalkylen. Det ska bli spännande att höra vilka slutsatser KTH kommer fram till och vad de tycker bör göras annorlunda, säger Thomas Jansson, Sverigechef på Parmaco.

Syftet med rapporten är att undersöka de eventuella svårigheter kommunen har att uppskatta hur lång tid ett bygg- eller upprustningsprojekt av kommunala skollokaler tar samt att försöka förutse de händelser som uppkommer under byggprojektens gång. Resultaten av efterforskningarna kommer att presenteras i Almedalen den 4 juli hos Offentliga Affärer.

The post KTH-studenter och Parmaco undersöker hur kommunernas budgetdisciplin ser ut vid byggen av skolor appeared first on Byggkontakt.

Lösningen på KTH:s lokalbehov blev en förvandling av en tidigare stängd plats, området där Astra Zeneca:s tillverkning låg förut. Foto: Emil Fagander

Den 30 januari slår KTH Södertälje upp portarna till sina nya lokaler. Nytänkande utbildningar, forskning och attraktiva campusmiljöer ska fördubbla studentantalet och locka forskare och lärare till ett levande campus med starka förbindelser mellan stad, näringsliv och högskola. Med hållbarhet som ledord präglas projektet av sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter.

Whites uppdrag har bestått av två delar. Tillsammans med KTH, staden och näringslivet har vi tagit fram en förstudie, vision och program för den nya verksamheten. Och för Acturums räkning har vi utformat och projekterat de nya lokalerna för KTH och Södertälje Science Park. I inledningen av projektet gjorde Whites hållbarhetsspecialister en intervjustudie med studenter, lärare, personal, gymnasieelever och Södertäljebor för att fånga upp förväntningar och tankar om satsningen på KTH och en science park i staden.

– Med de nya lokalerna och placeringen av dem, ville vi skapa förutsättningar för en stark samverkan mellan högskolan, näringslivet och staden. Resultatet blev en unik plattform för innovation, forskning och utbildning i framkant. Vi har också arbetat med att öppna upp delar av högskolan för allmänheten, för att sprida kunskap och attrahera nya studenter. På så sätt blir verksamheten en viktig del av integrationen, säger Klara Frosterud, ansvarig arkitekt på White.

Lösningen på KTH:s lokalbehov blev en förvandling av en tidigare stängd plats, området där Astra Zeneca:s tillverkning låg förut. En tillbyggnad skapar en ny entréplats med tydlig karaktär mot staden och knyter ihop byggnaderna runt gården. Den fysiska miljön uppmuntrar till både formella och spontana möten mellan alla som vistas på campus. Lokalerna stärker även kopplingen mellan praktik och forskning, här finns lättillgängliga verkstadslokaler med bra utrustning för skapande.

– KTH har definierat sin identitet som ”Den hållbara fabriken”. Det stämmer bra överens med den öppna mötesplats för skapande och testande av idéer som vi vill att KTH och Södertälje Science Park ska bli. För att stödja den visionen har vi skapat flexibla och robusta lokaler som tål mångsidig användning och förändring över tid, säger Hans Forsmark, ansvarig arkitekt på White.

Ett tydligt önskemål från KTH är att vara ”synligt i staden”. Det nya campuset och injektionen av nytt liv i kvarteret syns på håll. Det nya tillägget blir entré till KTH, men också bilden av Södertälje Science Park. Ett starkt varumärke för hela Södertälje.

The post Nu invigs KTH Södertäljes nya campus – stadens nya mötesplats appeared first on Byggkontakt.