Coronakrisen har slagit hårt och skoningslöst mot persontransportsektorn där flygbolag, taxibolag, rederier och bussföretag förlorat 80–90 procent av sin omsättning. För att inte behöva bygga upp stora delar av persontransportsektorn på nytt efter krisen måste stödinsatserna fortsätta. En transportsektor i kris innebär att flera andra branscher och delar av samhället drabbas och därmed ytterst vår vardag eftersom transporterna är en förutsättning för allt annat att fungera.

”Det här är ingen vanlig kris, den slår brett mot i övrigt livskraftiga och sunda företag. Persontransportsektorn tillhör de sektorer som drabbades först av krisen och mycket tyder på att den också kan komma att tillhöra de sektorer som lämnar krisen sist. Olika företag befinner sig i olika situationer, men för många branscher och företag är fortsatta stöd nödvändiga. I ett läge där det fortsatt finns behov av restriktioner av vårt resande behöver staten också hjälpa företagen att övervintra”, säger Marcus Dahlsten vd Transportföretagen.

Danmark och Norge sjösatte kontantstöd till drabbade näringar tidigare än Sverige i våras. De har nu dessutom förlängt stöden och utvecklat dem för att stötta besöksnäringen, inklusive transportsektorn. Vårt budskap är därför lika som i våras att den svenska regeringen behöver följa Danmarks och Norges exempel.

• Förläng och utveckla omställningsstödet. Mars och april är inte tillräckligt. Det behövs även för sommaren och hösten.
• Förläng korttidsarbete upp till 80 procent och ge sänkta arbetsgivaravgifter för drabbade företag året ut.
• Ge stöd till regionala flygplatser och flygtrafikledningen.
• Ersätt kollektivtrafiken för förlorade biljettintäkter och öka resurserna för upphandling.​

The post Transportföretagen: Stöden är slut men krisen pågår appeared first on Byggkontakt.

”Krisåtgärderna får inte fasas ut för tidigt samtidigt som regeringen nu måste lyfta blicken och skapa förutsättningar för att återstarta ekonomin”, säger Thomas Erséus, vd på Almega

– Tjänstesektorn är en jobbmotor av sällan skådat slag. Den sysselsätter tre av fyra personer i Sverige, har skapat nio av tio nya jobb det senaste decenniet och står för mer än hälften av landets BNP. Nu är läget kritiskt och det krävs kraftfulla åtgärder och massiva investeringar för att starta upp denna motor igen, säger Thomas Erséus, vd på Almega.

Regeringens och samarbetspartiernas räddningspaket har hindrat en ekonomisk härdsmälta, men risken är överhängande att antalet konkurser och varsel kommer att fortsätta i hög takt. Framtidstron har fått sig en rejäl knäck och såväl konsumenter som arbetsgivare blir alltmer försiktiga.

– Regeringen måste nu visa uthållighet och inte blåsa faran över. Krisåtgärderna får inte fasas ut för tidigt. Men det krävs dessutom att vi lyfter blicken och skapar rätt förutsättningar för att återstarta ekonomin, säger Thomas Erséus.

Almega har tagit fram skarpa förslag för hur en återstart av ekonomin kan ske med goda och långsiktiga tillväxtförutsättningar. Utgångspunkten ligger i tjänstesektorns utmaningar och behov och paketet omfattar kickstarts-, hållbarhets- och tillväxtinvesteringar på drygt 150 miljarder kronor.

– Att avstå från denna investering blir kostsamt. Det är helt avgörande att få fart på företagen. Det är företagen som skapar jobb, generar skatteintäkter och ger välstånd till Sverige, säger Thomas Erséus.

Med dagens BNP-nivå på ca 5 000 miljarder motsvarar en 2 procentenheter högre tillväxt närmare 1 100 miljarder på 10 år. Kloka satsningar och ekonomiska beslut idag är därför helt avgörande för morgondagens välstånd.

Almegas och våra åtta förbunds omfattande återstartsprogram, Så kickstartar vi tjänstesektorn, utgörs bland annat av följande tio punkter:

1. Sänk företagens kostnader för att anställa så att arbetslösheten inte biter sig fast på höga nivåer. Arbetsgivaravgiften bör sänkas permanent med tre procent, särskilt då ca 30 procent av den inte är kopplad till någon socialförsäkring utan kan betraktas som en indirekt skatt på arbete.
2. Sänk tjänstemomsen för att få igång konsumtionen. Många serviceintensiva tjänsteföretag har hamnat i en svår ekonomisk knipa till följd av minskad konsumtion av personliga tjänster. Genom att halvera tjänstemomsen under sex månader med start i höst kan hushållen få ett ökat konsumtionsutrymme samtidigt som tjänsteföretagens ekonomiska situation mildras.
3. Investera i digital infrastruktur. Coronakrisen har visat på behovet av att människor och verksamheter över hela landet har tillgång till snabb och säker uppkoppling. Att investera i snabbt bredband och 5G skapar goda förutsättningar för samhället i stort och är en nödvändighet för landsbygden
4. Modernisera arbetsmarknaden. Den svenska arbetsmarknaden behöver moderniseras och anpassas för ett samhälle i snabb förändring. Reformeringen av Lagen om anställningsskydd och reformeringen av Arbetsförmedlingen är därför viktiga åtgärder för att stärka Sveriges anpassningsförmåga och snabbare ta oss ur krisen.
5. Främja arbetsgivarnas och arbetstagarnas investeringar i kompetensutveckling. Personalens kompetens är avgörande för tillväxt, omställning och konkurrenskraft. Vi föreslår att arbetsgivarna får möjlighet att göra kompetensavdrag genom att dra av hälften av kostnaden för personalutbildning mot skattekontot, en indirekt subvention av personalutbildning. Vi föreslår också att arbetstagarna får tillgång till särskilda tech-checkar för kompetensutveckling inom IT och ny teknik.
6. Beta av den växande vårdskulden. Redan före coronakrisen var väntetiderna långa för planerade behandlingar. Antalet operationer och andra åtgärder har minskat dramatiskt under krisen. Den planerade vården behöver komma igång så snart som möjligt för att börja möta de uppdämda vårdbehoven. Regionerna bör dra nytta av kapaciteten hos fristående vårdgivare för att arbeta bort vårdskulden.
7. Expertskatten finns till för att göra det lättare att rekrytera utländska experter till Sverige. Tyvärr har Sverige hårdare krav än övriga OECD-länder, vilket gör det svårt för oss som nation att konkurrera om den bästa kompetensen. Bland annat bör tiden för vilken man får tillämpa den lägre expertskatten för en utländsk expert öka från tre till fem år.
8. För att stimulera näringslivet att klimatkompensera och att göra hållbara investeringar bör statliga skattelättnader införas. Det kan exempelvis handla om skatteavdrag för klimatåtgärder, stimulansåtgärder för energieffektivisering och bättre resursutnyttjande.
9. Investera i järnväg både genom att bygga nya stambanor som kortar restiden ut i Europa och bygg ut kapaciteten för godstransporter på järnväg. Båda projekten är angelägna i den hållbara omställningen, de bidrar dessutom till att skapa arbetstillfällen och förbättra arbetspendlingen. Den så kallade nationella planen måste därför tidigareläggas.

10. Staten bör ta över största delen av företagens sjuklönekostnader till utgången av 2021. Så länge smittspridningen fortsätter i samhället är det rimligt att staten tar hela den sjuklönekostnad som överstiger den genomsnittliga sjuklönekostnaden i respektive storleksklass 2019, dvs före pandemin. Det innebär i praktiken att staten täcker halva sjuklönekostnaden för arbetsgivarna.​

The post Så kickstartar vi tjänstesektorn – Almegas återstartsprogam appeared first on Byggkontakt.

Almegas Chefekonom, Patrick Joyce

– Krisen är långt ifrån över. Såväl efterfrågan som produktion inom tjänstesektorn har fortsatt att falla under maj och juni, om än i en lägre takt, säger Patrick Joyce, chefekonom på Almega och ansvarig för Tjänsteindikatorn.

Almegas tjänsteindikator tyder på att botten eventuellt snart är nådd. Inköpschefsindex (PMI) för svensk tjänstesektor försvagades visserligen ytterligare i maj, men takten var långsammare än i april. Även Inköpschefsindex för såväl industri som tjänster på viktiga svenska exportmarknader utvecklas också i rätt riktning. Av tjänsteföretagen räknar 39 procent med fortsatt vikande efterfrågan, men samtidigt tror närmare vart femte företag på en ökad efterfrågan inom de kommande tre månaderna.

– Företagen är inte fullt lika pessimistiska inför framtiden som tidigare. Vi ser även att ökningen av konkurser och företagsrekonstruktioner inom tjänstesektorn har dämpats under maj och juni. Detta kan tyda på att vi närmar oss vändpunkten, säger Patrick Joyce.

Samtidigt har Coronakrisens effekter blivit tydliga i form av förlorade jobb. Hälften av tjänsteföretagen har minskat personalstyrkan sedan krisen började och fyra av tio företag räknar med fortsatta personalnedskärningar. Av 547 000 korttidspermitterade personer arbetar 367 000 i den privata tjänstesektorn.

Situationen skiljer sig åt mellan olika tjänstebranscher. Lättade reserestriktioner har givit researrangörer och transportföretag hopp om framtiden. Även datakonsulter och företagskonsulter har blivit mer positiva. I andra änden finns bemanningsföretag, tekniska konsulter och arkitekter. Deras utveckling hänger bland annat på hur det går för byggbranschen som dessvärre har mattats av.

– Sanningens minut kommer efter sommaren, speciellt om regeringen inte förlänger krisåtgärderna. Situationen kräver fortsatta åtgärder för att minska företagens kostnader och öka efterfrågan, annars riskerar vi en andra våg av ekonomisk nedgång inom tjänstesektorn, säger Patrick Joyce.​

The post Ny rapport: Krisen ej över men raset har bromsats appeared first on Byggkontakt.

Det svenskarna är mest oroliga för är att Corona-situationen kommer leda till att vi får en djup och långdragen ekonomisk kris i Sverige (60%). 31 procent är oroliga för att deras/familjens privatekonomi kommer att bli kraftigt försämrad. Var femte svensk (21%) är orolig för att bli smittad och över hälften (51%) oroar sig för att någon närstående ska bli smittad. Betydligt färre, 12 procent, oroar sig för att de eller deras partner kommer att förlora jobbet och endast 4 procent är oroliga för att de eller deras familj kommer att tvingas byta bostad på grund av krisen.

– De långsiktiga ekonomiska konsekvenserna för samhället är alltså det som oroar allra mest. Något förvånande är betydligt färre är oroliga för att förlora jobbet och väldigt få känner en oro för att tvingas flytta, två faktorer som hänger tajt ihop. Det ska väldigt mycket till för att man inte ska kunna bo kvar i sin bostad och det är glädjande att de flesta känner sig trygga med sin bostadssituation även i dessa oroliga tider, säger Johan Engström.

Få ändrar sina flyttplaner
Drygt var femte svensk har haft planer på att byta bostad under 2020. Av dessa uppger mer än sju av tio (74%) att planerna inte har förändrats utifrån Corona-situationen, bara en av tio (9%) uppger att planerna har förändrats.

– Hittills ser vi inte sett någon påverkan på bostadspriserna och undersökningen visar att relativt får har ändrat sina planer på att flytta under året. Det ger goda förutsättningar för att det ska fortsätta göras affärer även om vi kommer se effekter även på bostadsmarknaden. Hur djup och långdragen den ekonomiska krisen blir och hur många som blir av med jobbet permanent kommer att bli avgörande för hur situationen på bostadsmarknaden utvecklas, säger Johan Engström, vd på Fastighetsbyrån.

Resultat från undersökningen:

Har du haft några planer på att byta bostad under 2020?

Ja – 22%
Nej – 74%
Vet ej – 3%

Har planerna på att byta bostad förändrats utifrån situationen med spridningen av Coronaviruset? (frågan är ställd till de som svarat ja på frågan innan)

Ja de har förändrats – 9%
Ja, har tänkt tanken men inte bestämt – 13%
Nej – 74%
Vet ej, osäker – 4%

I vilken utsträckning är du orolig eller inte orolig över att spridningen av Corona kommer att leda till …

…att vi får en djup och långdragen ekonomisk kris i Sverige – 11% inte oroliga, 60% oroliga.
…att min/familjens privatekonomi blir kraftigt försämrad – 40% inte oroliga, 31% oroliga.
…att jag eller min partner förlorar jobbet – 65% inte oroliga, 12% oroliga.
…att jag/min familj tvingas byta bostad – 85% inte oroliga, 4% oroliga.
…att jag blir smittad – 44% inte oroliga, 21 procent oroliga.
…att någon närstående blir smittad – 15% inte oroliga, 51% oroliga.
Om undersökningen:
Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Fastighetsbyrån. 1 132 webbintervjuer genomfördes i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel under perioden 26-31 mars 2020.​

The post Svenskarna oroliga för ekonomin – men inte för bostadssituationen appeared first on Byggkontakt.

Från vänster: Lena Fahlén, global analyschef på Handelsbanken, och Joakim Båge, programledare EFN Ekonomikanalen. Foto: EFN Ekonomikanalen. Bilden får användas fritt i detta sammanhang.

”Skulle den här situationen fortsätta att förvärras, så kommer det bli en oväntad chock mot ekonomin”, berättar Lena Fahlén.
”Vi tittar på spridning, varaktighet och stimulanser som avgörande för hur ekonomin kommer påverkas.”

Hon menar att den svenska bostadsmarknaden, som fram till förra månaden närmade sig rekordnivåer, påverkas mycket av omvärldsfaktorer.

”Omvärlden är viktig. Vi är ett litet land och väldigt exportberoende. På sikt har ju vi tänkt oss stigande bostadspriser på grund av hög efterfrågan och låga räntor. Men just här och nu ska man nog vara lite försiktig att göra prognoser för vi är ju mitt inne i det här och vet inte hur länge det här kommer pågå”, förklarar hon.

Lena Fahlén vill se är att regeringen hjälper till med åtgärder som hjälper företag och arbetsmarknaden att kunna överbrygga coronakrisen:

”Om man ser till att företag har tillgång till krediter och inför olika åtgärder som att nu möjliggöra korttidsarbete, så att företag inte går omkull, då kommer det att hjälpa. Om det här sen pågår så pass länge att folk verkligen blir av med jobben på riktigt, då kommer vi att hamna i en djupare lågkonjunktur.”

Hon skulle också välkomna en sänkning av reporäntan från Riksbanken.

”Vi tycker att det känns mer och mer sannolikt att Riksbanken kommer att agera och sänka räntan. Nu har man ett ordinarie möte i april, men frågan är om man inte agerar redan innan det”, säger Lena Fahlén.

Se hela intervjun här (29:37 min, nytt fönster)

Här kan du även lyssna på podden.​

The post Analyschefen: Coronakrisen bäddar för en frusen bostadsmarknad appeared first on Byggkontakt.

Under MSB:s Krisberedskapsvecka (28 maj – 3 juni) delas broschyren ”Om kriget eller krisen kommer”. Den går igenom hur Sveriges invånare kan och bör förbereda sig om det blir problem med försörjning av mat, vatten, värme och kommunikation.

Försäkringsbolaget If har inför beredskapsveckan gjort en undersökning av hur förberedda svenskarna är idag. 11 procent uppger att de är helt förberedda för ett större avbrott i samhällsfunktionerna genom att spara eller samla vatten, konserver eller annan utrustning som kan behövas vid exempelvis strömavbrott, vattenbrist eller avstängda vägar. 21 procent har börjat förbereda sig, men 68 procent är inte förberedda alls.

– Det är en väldigt hög andel som inte förberett sig alls. Det är oroande. Vårt vardagsliv idag är mycket mer beroende av samhällsfunktioner än förr. Digitaliseringen gör också att en störning i ett viktigt IT-system kan få stora konsekvenser., säger Lars Silfverswärd, ansvarig för skadeförebyggande verksamhet på If.

Kvinnor är generellt sämre förberedda än män, och yngre är sämre förberedda än äldre, visar Ifs undersökning.

– Det är var och ens ansvar att se till att man själv och ens familj kan klara mat, vatten och värme i minst tre dygn, säger Lars Silfverswärd.

Det finns stora skillnader mellan länen för hur hög medvetenheten är. I Uppsala och Gävleborgs län är man sämst förberedd för kris. I Jämtland, Västernorrland och Örebro län är flest invånare helt förberedda.

Boende på landsbygd är bättre förberedda (18 procent uppger att de är helt förberedda medan 57 procent inte har förberett sig alls) jämfört med boende i storstäder (69 procent har inte förberett sig alls) och i mindre städer (75 procent har inte förberett sig alls).

– Förmodligen är det så att landsbygdsboende redan är vana att vara självgående i en högre grad eftersom man kanske bor längre bort från affärer och annan samhällsservice. I större städer är man van vid service dygnet runt, säger Lars Silfverswärd.

Boende i lägenhet är mindre förberedda än de i hus, endast åtta procent av de i lägenhet uppger att de är helt förberedda för en kris. 72 procent har inte förberett sig alls.
Allra bäst förberedda är de som bor i ett fritidshus för åretruntboende, 21 procent är helt redo, och 12 har börjat förbereda sig.

Under krisberedskapsveckan får 4,8 miljoner hushåll MSB:s broschyr i brevlådan. Du kan också ladda ner den här

I maj skickar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ut broschyren ”Om kriget kommer”. Har du förberett dig för ett avbrott i samhällsfunktionerna genom att spara/samla vatten, konserver och/eller annan utrustning som kan behövas vid t ex strömavbrott, vattenbrist eller avstängda vägar?

Undersökningen är genomförd av opinions- och marknadsundersökningsföretaget YouGov på uppdrag av försäkringsbolaget If. Under perioden 23 april – 2 maj 2018 har sammanlagt 3 508 intervjuer via internet genomförts med män och kvinnor 18 år och äldre i Sverige.

Ifs tips: Krislåda som hjälper dig i upp till 72 timmar

• Vatten (tre liter per person och dygn), mat som klarar rumstemperatur, campingkök med bränsle eller grill för utomhusbruk.
• Alternativ värmekälla, ficklampa med extra batterier, stearinljus, värmeljus, tändstickor, varma
• kläder och filtar.
• Radio med batteri.
• Extrabatteri/power bank till mobiltelefonen
• Husapotek med plåster, mediciner,värktabletter, sårvård etc.
• Hygienartiklar och våtservetter.

The post 7 av 10 inte förberedda om krisen kommer appeared first on Byggkontakt.

– Sverige har en av de högsta kvoterna i OECD vad gäller nominella bostadspriser gentemot inkomst. Det har skapat frågor kring hållbarheten i den svenska prisutvecklingen på ägarmarknaden.

– I och med att Sverige har ett strikt hyresregleringssystem, som har få motsvarigheter i omvärlden, i kombination med höga krav i byggnormerna innebär dock att en stark efterfrågan primärt kanaliseras genom ägarmarknaden. Det är därför logiskt med en starkare prisutveckling än i länder med marknadshyror.

– Vad gäller framtida efterfrågan har Sverige en låg arbetslöshet, stark urbanisering och en relativt stark köpkraft; detta har historiskt lett till högre priser

– Kommersiell stadsutveckling har prioriterats ned av kommunerna till förmån för bostäder de senaste åren. Bostadsbyggrätter har varit hett eftertraktade och betingat ett högre pris i SEK/m² ljus BTA än kontor. Markpriset per kvm bostadsyta har stigit i Storstockholm med 280% sedan 2009.

– Ökning i bostadsinvesteringar från 2013 och framåt innebär att nytt utbud är på väg till marknaden, vilket bör dämpa prisutvecklingen

– Den nuvarande sättningen verkar dock även vara relaterad till bankers åtstramningar i kreditgivningen till hushåll. Detta i kombination med det nya amorteringskravet och att vi snart påbörjar en räntehöjningscykel pekar mot att marknaden svalnar av i närtid.

– Min slutsats: en potentiell affärsmöjlighet är att pressade bostadsutvecklare i högre grad – där det är möjligt – konverterar sina projekt till hyresbostäder, något som kan vara av intresse för investerare som önskar öka sin exponering mot den stabila svenska hyresbostadsmarknaden, avslutar Amanda Welander

The post Svenska bostadsmarknaden – ser vi början på ett trendskifte? appeared first on Byggkontakt.