Att det finns mycket kapital i bankerna och kreditmarknadsbolagen är centralt för att bevara deras motståndskraft och upprätthålla kreditförsörjningen. Under rådande omständigheter förväntar sig FI därför att dessa företag avstår från att dela ut medel till aktieägare fram tills att den stora osäkerheten kring det ekonomiska läget har klarnat.

FI skickar därför i dagarna brev till samtliga banker och kreditmarknadsbolag under FI:s tillsyn med uppmaningen att styrelserna omgående ändrar sina utdelningsförslag och att vårens bolagsstämmor beslutar att inte betala aktieutdelningar. Syftet är att säkerställa att dessa företag har fortsatt god motståndskraft mot eventuella kreditförluster och kapacitet att upprätthålla kreditförsörjningen.

– Det är viktigt att bankerna nu agerar ansvarsfullt och stärker sin motståndskraft i det här kritiska läget, säger generaldirektör Erik Thedéen.​

The post FI förväntar sig att banker och kreditmarknadsbolag stoppar aktieutdelningar appeared first on Byggkontakt.

Trots att svenskarnas skulder växer anses det inte vara helt okej att låna till vad som helst. Att köpa resor och nöjesaktiviteter på kredit tycker nämligen enbart några procent av svenskarna är socialt accepterat. Och att handla till konsumtion på kredit tycker inte mer än sex procent är okej. Det visar Bluestep-rapporten, som baseras på en riksrepresentativ Sifo-undersökning. Samtidigt uppger var femte svensk att de handlat till just konsumtion, såsom kläder eller elektronik, på avbetalning. Efter bilköp är konsumtionsprodukter det vanligaste att köpa på avbetalning.

– Vi kommer i kontakt med många människor som inte vet vilka krediter de har efter att ha handlat på avbetalning. Den som köpt en jacka för 2 000 kronor på avbetalning får ofta ett större lån än vad som nyttjas vid köpet. Låneutrymmet, och därmed krediten, kan istället vara på 10 000 kronor. Detta syns vid en kreditupplysning och kan därmed påverka möjligheterna att få andra lån. Det är bra att ha i åtanke, inte minst under de stora reorna som är i full gång, säger Tomas Netz, Bolånechef på Bluestep Bank.

En av tio har tagit hemliga lån
Att krediter inte är helt socialt accepterat enligt svenskarna bekräftas av att var tionde person till och med har tagit ett lån utan att berätta det för sin omgivning. Och bland de hemliga lånen är privatlån överrepresenterade. Den vanligaste anledningen till att det är jobbigt att berätta om ett lån visar sig vara rädslan för att folk ska tycka att man är dålig på att sköta sin ekonomi.

– Det kan kännas tungt nog att behöva ta ett lån för att pengarna inte räcker till. Att dessutom behöva tampas med det tabu som omgärdar lånet kan göra situationen än jobbigare. Därför vill vi dels få upp ämnet på agendan, men även verka för att utbilda om olika lånetyper. Att ha kontroll över sin ekonomi är inte bara tryggt rent rationellt, utan kan även dämpa oron för vad andra ska tycka och tänka, säger Tomas Netz, Bolånechef på Bluestep Bank.

Det är socialt accepterat att betala på kredit          Det har svenskarna handlat på avbetalning
Boende                                90 procent                        Bil                                                41 procent
Bil                                       77 procent                        Konsumtion av t.ex. kläder,
Båt                                      36 procent                         inredning, elektronik                   21 procent
Resor                                    6 procent                         Resor                                             5 procent
Konsumtion av t.ex. kläder,                                         Båt                                                 2 procent
inredning, elektronik            6 procent                         Nöjesaktiviteter                             2 procent
Nöjesaktiviteter                    2 procent

​

The post Svenskarna konsumerar på avbetalning men tycker inte att krediter är helt okej appeared first on Byggkontakt.

Bluestep Bank lanserar idag ”Bluestep-rapporten 2019: Svenskarna om lånet, livet och känslorna”, i vilken banken har undersökt svenskarnas inställning, kunskap och känslor kring privatekonomi. Resultatet som bygger på 2 441 svar visar att hela 49 procent upplever att de traditionella bankerna är mer positivt inställda till personer med tillsvidareanställning än till de med en annan typ av anställningsform. Samtidigt finns en stark önskan om förändring bland svenskarna. Undersökningen visar nämligen att hela åtta av tio tycker att bankerna bör titta mindre på anställningsform och mer på en persons samlade ekonomiska möjligheter.

– För att beviljas bolån hos en traditionell bank är tillsvidareanställning ofta en nyckelfaktor. De traditionella bankernas kreditbedömning har inte utvecklats i samma takt som Sverige. De tittar främst på människors historiska data och anställningsform istället för att även väga in nutid, framtida potential och faktisk återbetalningsförmåga. Detta leder tyvärr till en allt mer exkluderande bostadsmarknad där de som valt att frilansa, starta eget eller jobba på projektbasis inte erbjuds rättvisa möjligheter, säger Tomas Netz, Bolånechef på Bluestep Bank.

Varannan svensk vill gigga

I dag har Sverige närmare en halv miljon egenföretagare enligt SCB. Bluesteps Sifo-undersökning visar dessutom att nästan hälften av befolkningen någon gång i framtiden vill arbeta under andra former än en traditionell tillsvidareanställning. Det är främst unga som är nya eller på väg in i arbetslivet som vill ha en modern anställningsform. Hela 61 procent mellan 18 till 29 år uppger detta. Motsvarande siffra i åldersgruppen 30 till 49 år är 45 procent.

– I dagens samhälle där gig-ekonomin bara växer och arbetsmarknaden är mer nyanserad än någonsin krävs en modernare syn på risker och möjligheter inom bankväsendet. Först då kan dagens entreprenörer, unga vuxna och övriga arbetstagare erbjudas en rättvis åtkomst till hela bostadsmarknaden och inte bara en begränsad del av den. Det skulle bidra till ökad ekonomisk tillväxt för samhället, säger Tomas Netz, Bolånechef på Bluestep Bank.

Om undersökningen:
Bluestep-rapporten 2019: Svenskarna om lånet, livet och känslorna är gjord av Bluestep Bank, undersökningen har genomförts av Kantar Sifo. Undersökningen genomfördes i februari och mars 2019 i form av en webbenkät och är statistiskt säkerställd och representativ på riksnivå. Totalt har 2 441 personer i Sverige mellan 18 till 74 år deltagit i studien.

Bilaga

Upplever du att de traditionella bankerna är mer positivt inställda till personer med tillsvidareanställning vid bolåneansökningar än de som saknar tillsvidareanställning?

Vid bolåneansökningar, tycker du att banker bör titta mindre på anställningsform och mer på en persons samlade ekonomiska möjligheter att betala av bolånet?

Vill du någon gång jobba under andra former än tillsvidareanställning?

The post Traditionella bankers särbehandling stärker utanförskapet på bostadsmarknaden appeared first on Byggkontakt.

”Årets fjärde CREDI-enkät ser ut att bekräfta ett skifte i kreditmarknaden där tillgången till skuldfinansiering gradvis har försämrats. Skuld är fortsatt attraktivt prissatt när den väl är tillgänglig, men tillgången har stramats åt. Vidare ser vi en trend sedan september förra året där tillfrågade banker och fastighetsbolag har varit någorlunda positivt inställda till det nuvarande kreditklimatet, men där deras syn på den framtida utvecklingen har varit mer pessimistisk. Den här förväntade negativa utvecklingen har dock ännu inte förverkligats.

Faktum är att den genomsnittliga räntan hos de börsnoterade fastighetsbolagen har fortsatt att falla till rekordlåga 2 procent”, säger Martin Malhotra, projektledare på Catella.

”Vi kommer att se effekter av att centralbankerna minskar sina stimulanser och stramar åt likviditeten. Det påverkar även den svenska obligationsmarknaden. Framförallt kommer marknaden vilja ha mer betalt för att ta risk, det blir då dyrare att finansiera sig för mindre aktörer som bedöms ha en högre risk. Stora aktörer med låg risk i sin affärsmodell kan däremot fortsätta att låna billigt”, säger Arvid Lindqvist, analyschef på Catella.

”Även om det har varit ett bra år på börsen för fastighetsbolagen, har det genomsnittliga avkastningskravet för fastighetsbolagens preferensaktier ökat med 50 punkter till följd av investerarnas rädsla för en brantare räntekurva. Samtidigt har den nyligen introducerade D-aktien mer och mer framstått som en ersättare till preferensaktien”, avslutar Martin Malhotra.

Den tjugofemte upplagan av Catellas kreditbarometer CREDI (Catella Real Estate Debt Indicator) finns bifogad och går även att ladda ned från catella.com/sv/nyheter-och-pressmeddelanden/analys. CREDI består av två delar: dels ett index baserat på en enkät till noterade fastighetsbolag och aktiva banker, dels en uppsättning index och analyser baserade på allmänt tillgängliga uppgifter.

The post CREDI indikerar stramare tillgång till skuld-finansiering för fastighetsbolagen appeared first on Byggkontakt.

”Årets första CREDI-enkät indikerar en fortsatt förbättrad kreditmarknad, där CREDIs huvudindex ökar från 50,3 till 50,5. Det här är det andra kvartalet i följd där CREDI-enkäten visar på en förbättring, vilket inte har hänt sedan hösten 2015. Sänkta kreditmarginaler och en ökad tillgång till skuldfinansiering är viktiga anledningar till det förbättrade kreditklimatet”, säger Martin Malhotra, projektledare på Catella.

”Vi ser ett stort intresse för kontorsfastigheter i centrala lägen i storstäderna, framför allt i Stockholm, medan det blir allt svårare att sälja fastigheter i sekundära lägen. Framöver förväntar vi oss ett växande gap i direktavkastningskraven mellan fastigheter i A-, B- och C-lägen”, säger Arvid Lindqvist, analyschef på Catella.

”Vidare ser vi ett fortsatt stort intresse för obligationer bland fastighetsbolagen. Under året 2017 ökade volymen utestående obligationer hos fastighetsbolagen på Stockholmsbörsens huvudlista med 80 procent, från 51 miljarder kronor till 91 miljarder kronor. I våras såg vi dock även den första nyemissionen av fastighetsrelaterade preferensaktier på Stockholmsbörsens huvudlista sedan maj 2016. Det var NP3 som emitterade preferensaktier till ett värde om cirka 288 miljoner kronor”, avslutar Martin Malhotra.

Den tjugoandra upplagan av Catellas kreditbarometer CREDI (Catella Real Estate Debt Indicator) finns bifogad och går även att ladda ned från catella.com/sv/nyheter-och-pressmeddelanden/analys. CREDI består av två delar: dels ett index baserat på en enkät till noterade fastighetsbolag och aktiva banker, dels en uppsättning index baserade på allmänt tillgängliga uppgifter. I CREDI ingår även en analys av preferensaktier och en överblick av fastighetsmarknaden.

The post CREDI visar på fortsatt förbättrad kreditmarknad appeared first on Byggkontakt.

– För att kunna köpa en etta i Stockholms kommun krävs idag 450 000 kronor i eget kapital och en månadsinkomst över 40 000 kronor vilket är långt över medianinkomsten i kommunen, säger Linda Jonsson, analytiker på Veidekke.

Genom en analys av bankernas Kvar-Att-Leva-På-kalkyler framkommer att bankerna kan räkna med en boendeutgift på ca 24 400 kronor i månaden för ett hushåll som köper Stockholms genomsnittliga etta trots att den faktiska boendekostnaden för hushållet är ca 6 200 kronor i månaden. Skälet är främst att bankerna räknar med en ränta på ca 7 procent trots att den genomsnittliga bolåneräntan idag är ca 1,5 procent.

–Kreditrestriktionerna skapar stora klyftor i samhället och minskar den sociala rörligheten. De som idag står utanför bostadsmarknaden nekas bolån för att de inte klarar av en fiktiv boendeutgift som är fyra gånger högre än den faktiskt boendekostnaden. Samtidigt gynnas de som redan är inne på marknaden, de som har mycket eget kapital och höga inkomster, av historiskt låga boendekostnader, säger Linda Jonsson.

Av Veidekkes analys framgår också att boendeutgiften för ett hushåll som köper en trea i Stockholm kan bli 12 000 kronor högre i månaden för ett hushåll som belånar sig till 85 procent och mer än 4,5 gånger sin årsinkomst, jämfört med för ett hushåll som belånar sig till 50 procent och mindre än 4,5 gånger sin årsinkomst.

The post Veidekkes marknadsrapport: Kreditrestriktionerna skapar stora klyftor i samhället appeared first on Byggkontakt.