Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads

– Det här är en viktig avtalsrörelse och vi och har våra medlemmar med oss. Hundratals avtalsmotioner som kommit in har handlat om pensionerna. Det är ett dystert kvitto på att pensionssystemet är inte fungerar. Jag möter byggnadsarbetare som knaprar värktabletter varje dag för att stå ut och många oroar sig för om de ska orka arbeta fram till pension. Och för hur stor den blir när det väl är dags. Mer pengar in i systemet är en självklarhet. Och det från första arbetstimmen, säger Byggnads förbundsordförande Johan Lindholm.

– Nu är det upp till våra motparter att stå upp för våra kollektivavtal. Det handlar om byggbranschens överlevnad. För hur ska vi kunna locka unga till branschen när det ser ut som det gör, det är rena vilda västern idag, säger Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Hagelin.

Byggnads viktigaste krav:

Ordning och reda
Det är dags att städa byggbranschen från fusk och dumpade villkor. Arbetsgivarna och företagen måste ta ett större ansvar. Uppföljning och granskning av huvudentreprenörens ansvar behöver exempelvis gå snabbare. Det är inte heller rimligt att det finns kryphål i systemet som gör att arbetare från Sverige och andra länder ställs mot varandra. Svenska kollektivavtal ska gälla alla och lika skickliga händer ska ha lika betalt.

Hålla hela arbetslivet
Arbetsgivarna måste ta sitt arbetsmiljöansvar på större allvar. Ingen ska bli utsatt för fara, skadas eller dö i arbetet. Regelbundna hälsoundersökningar och ett engagerat samarbete med företagshälsa är grundläggande. Skyddsombudens roll och de regionala skyddsombuden möjlighet att besöka arbetsplatser är viktiga för att öka säkerheten på byggarbetsplatserna. Deras insatser räddar liv.

Högre pensioner
Pensionssystemet är orättvist och inte anpassat efter vår verklighet. Det är inte rimligt att byggnadsarbetare som knappt orkar jobba fram till dagens lägsta pensionsålder inte får avtalspension förrän efter de fyllt 25. Ett pensionssystem anpassat efter vår verklighet och avtalspension från första arbetstimmen borde vara en självklarhet. Inte mer än rättvist.

Löner
Byggnads står bakom det gemensamma kravet från 12 LO-förbund om minst 3 procent i löneökning. Men ökningen får inte vara mindre än 783 kronor i månaden. Detta är ett minimum, även för dem som har mindre än 26 100 i månaden. Arbetsgivarna menar att lönekravet på 3 procent är ”helt orealistiskt”. Konjunkturinstitutet, däremot, bedömer att ett löneutrymme framöver på mellan 3 och 3,5 procent är förenligt med inflationsmålet. Att andra ersättningar, som exempelvis semesterlön och övertidsersättning, ska öka med samma procent är också ett krav.

Jämställdhet och sexuella trakasserier
Vi måste ha arbetsplatser fria från trakasserier och diskriminering, som är anpassade för alla. Och det måste gå att förena familjeliv med ett arbete som byggnadsarbetare. Vi ställer också krav på arbetsgivarnas ansvar att utreda, och vidta konkreta åtgärder för att förhindra trakasserier.

Byggnads kommer löpande presentera sina krav per avtalsområde:

Teknikinstallationsavtalet VVS och kyl: 11 februari klockan 10.30
Entreprenadmaskinsavtalet: 12 februari klockan 11.30
Plåt- och ventilationsavtalet: 12 februari klockan 13.30
Byggavtalet: 13 februari klockan 13.30
Glasmästeriavtalet: 14 februari klockan 13.30​

The post Byggnads viktigaste krav i avtalsrörelsen 2020 appeared first on Byggkontakt.

En tredjedel av kunderna tycker att det är för stor skillnad mellan utgångspris och slutpris, vilket är en stor källa till missnöje, särskilt i storstäderna.

Tidigare har det inte varit någon större skillnad mellan de olika mäklarna, men nytt för i år är att SKI-undersökningen påvisar en stort spann i kundnöjdhet från 60 till 71 på en indexskala 0-100. Att känna förtroende och trygghet i fastighetsaffären är i särklass den viktigaste dimensionen för fastighetskunderna, en bild som förstärkts av en marknad i förändring och nu blivit ännu viktigare.

Mäklarbranschens snittvärde minskar från 68,4 förra året till 66,1 i år. Samtliga mäklare utom Skandiamäklarna får sämre betyg än i fjol. Länsförsäkringar Fastighetsförmedling kommer fortfarande bäst ut, följda av just Skandiamäklarna och därefter Notar.

Kunderna är mindre nöjda i storstäderna än i övriga landet

En tredjedel av kunderna tycker att det är för stor skillnad mellan utgångspris och slutpris, vilket är en stor källa till missnöje, särskilt i storstäderna.

– Den här tredjedelen är extremt missnöjda och drar ned hela branschens kundbetyg, kommenterar Johan Parmler, vd Svenskt Kvalitetsindex.

Storstäderna har också en större andel mycket missnöjda kunder generellt.

– Det vi ser är att mäklare på mindre orter i större utsträckning har lyckats bygga upp känslan att de månar om sina kunder och att man kan lita på sin mäklare. Närhet och engagemang är ett vinnande koncept, fortsätter Johan Parmler.

Priset mindre viktigt i år
I studien analyseras vad det är som skapar nöjdhet och lojalitet. Fem olika drivkrafter ingår i analysen: prisvärdhet, image, förväntningar och produkt- och servicekvalitet.

– Det är noterbart att för de aktörer som kommer bäst ut i år är just prisvärdheten mindre drivande än för aktörerna som hamnat lägst, säger Johan Parmler, vd Svenskt Kvalitetsindex. Det indikerar att både Länsförsäkringar Fastighetsförmedling och Skandiamäklarna har skapat en annat typ av mervärde, exempelvis genom god image och service. Även Svensk Fastighetsförmedling får bra betyg på service.

Är man inte nöjd med mäklaren så faller hela upplevelsen kring fastighetsaffären.

Kunderna har numera andra krav på sin mäklare än att ”bara” sälja bostaden till bästa möjliga pris. Mest efterfrågat är tydlig information och tips och råd kring allt från styling till skattedeklaration.

Digitala visningar passar de yngre bostadsköparna
De yngre bostadsköparna är mer öppna för nya digitala lösningar vid bostadsvisningarna. 58 procent uppger att de gärna ser en visning av bostaden i VR/360-tjänst, medan 29 procent kan tänka sig göra en affär utan att ha sett bostaden på riktigt.

– De som köpt nyproducerade bostäder är lika nöjda som andra med sin mäklare, berättar Kristine Nordström, projektledare för studien på Svenskt Kvalitetsindex. De har ändå inte haft möjlighet att se bostaden före köp. Frågan är om digitala visningar kommer att bli allt vanligare vid alla typer av bostadsaffärer i framtiden.

Amorteringskravet – kunskap ger nöjdhet

I 2018 års studie har ett antal frågor ställts kring amorteringskravet som trädde i kraft den 1 mars i år. Nästan 7 av 10 upplever att de har tillräckliga kunskaper om det nya kravet. Av de som inteupplever sig ha tillräckliga kunskaper har 2 av 10 svarat att de önskar få information av sin mäklare och 4 av 10 från sin bank. Resterande har svarat att det ligger på köparen att själv införskaffa information.

– Studien visar att de som upplever sig ha kunskap kring amorteringskravet också är generellt mer nöjda med sin mäklare och bostadsaffär, kommenterar Johan Parmler.

Not, om studien 2018
Intervjuerna genomfördes under maj 2018. Totalt genomfördes knappt 1 100 intervjuer.

SKI:s modellanalyser bygger på strukturella ekvationsmodeller och en analysmetod som kallas för partiellt minsta kvadratmetoden (PLS – Partial Least Square). Det är en metod som, förutom att beräkna index för exempelvis image, kundnöjdhet eller lojalitet, även tar fram styrkan i underliggande samband. Det är genom den valda metoden som SKI kan analysera
kausala samband och göra utsagor kring vad som påverkar nöjdheten i störst utsträckning. Generellt är en skillnad på mer än 2 indexenheter statistiskt säkerställd. Svenskt Kvalitetsindex använder 95 % konfidensgrad som standard.

Vår erfarenhet är att branscher och aktörer som får betyg under 60 i kundnöjdhet har stora svårigheter att motivera sina kunder att stanna kvar hos sig, medan betyg över 75 pekar på en stark relation mellan aktör och kund. Fem områden förklarar vad som gör kunder nöjda. Som bakgrund mäts image, förväntningar, produktkvalitet, service och prisvärdhet.

The post En fastighetsmarknad i förändring – kunderna ställer högre krav på mäklarna appeared first on Byggkontakt.

11 procent av svenskarna anser att det skärpta amorteringskravet har påverkat deras vilja eller möjlighet att byta bostad

1 mars införs det nya amorteringskravet. Hushåll med bostadslån som är högre än 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera 1 procent årligen, utöver de befintliga amorteringskraven. Fastighetsbyrån har frågat 1002 svenskar om deras kunskap och syn på de nya reglerna.

Resultaten visar att 11 procent av svenskarna anser att det skärpta amorteringskravet har påverkat deras vilja eller möjlighet att byta bostad. Bland de som inte äger sin bostad idag är motsvarande siffra 14 procent.

– Den negativa aspekten av det skärpta amorteringskravet är att det skapar inlåsningseffekter, vilket undersökningen visar. Vissa av de som äger sitt boende idag drar sig för att byta bostad på grund av högre kostnader. En ännu större grupp är de som får det svårare att komma in på marknaden. Sammantaget kommer sannolikt de nya reglerna att leda till lägre utbud och omsättning av bostäder vilket även bidrar till att hålla priserna uppe, säger Johan Engström, VD på Fastighetsbyrån.

32 procent av svenskarna tror att de skulle omfattas av det skärpta amorteringskravet om de skulle byta bostad under 2018. Något färre, 30 procent, tror inte de skulle omfattas medan 38 procent inte kan avgöra om de skulle omfattas.

Dock är det relativt få som vet exakt vad amorteringskraven, de befintliga och nya, innebär. 19 procent av svenskarna (25 % bland de som äger sitt boende) anger att de vet hur amorteringskraven är utformade, 52 procent känner till dem till viss del och 29 procent vet inte vad de innebär.

– Det är naturligt att alla inte har full kunskap om amorteringskraven eftersom man bara omfattas när man byter boende. Dock finns det en risk att vissa hushåll tror att de skulle påverkas mer än vad de faktiskt gör och därför stannar i sina befintliga bostäder. Det gäller att göra en noggrann kalkyl och också se det positiva i att betala av sitt bostadslån, säger Johan Engström.

Undersökningsresultat:
Vet du hur amorteringskraven, de gamla som infördes 2016 och det nya som införs 1 mars 2018, är utformade?
Ja, 19 % (25 % bland de som äger sitt boende)
Till viss del, 52 %
Nej, 29 %

Om du skulle köpa en ny bostad under 2018, är det sannolikt att du/din familj skulle omfattas av det skärpta amorteringskravet?
Ja, 32 %
Nej, 30 %
Vet ej, 28 %

Har beslutet att införa ett skärpt amorteringskrav påverkat din vilja eller möjlighet att byta bostad?
Ja, 11 % (14 % bland de som inte äger sitt boende)
Nej, 89 %

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av Reagera marknadsanalys, på uppdrag av Fastighetsbyrån, mellan den 31:a januari 2018 och 6:e februari 2018. Kartläggningen genomfördes online till medlemmar i en webbpanel och målgruppen är svenska allmänheten 20-64 år. Totalt deltog 1002 personer i undersökningen.

The post Fastighetsbyrån: ”Så påverkas vi av skärpt amorteringskrav” appeared first on Byggkontakt.