Jens Holmlund som är VD på Protan AB berättar att eftersom vintern var extra lång och kall i år, med stora mängder nederbörd, orsakades avsevärda störningar för ett stort antal byggprojekt. Störningar som man i många fall hade kunnat minska eller sluppit helt om man använt väderskydd. Han menar att en av anledningarna till varför byggarbetsplatser väljer bort väderskydd, kan bero på den höga värmen som skapas av skyddet samt risken för att det blåser ner. Många anser även att det heller inte lönar sig rent ekonomiskt.

– Enligt mig är det starkaste skälet till varför man väljer bort ­väderskydd, att man inte tycker att de lönar sig. Väderskydd är vanligast när man bygger bostäder och kontor i städerna där budgetarna är högre. Bygger man exempelvis enklare logistik­byggnader utanför tätbebyggda samhällen anser man ofta att de inte behövs, eller att man inte kan räkna hem kostnaden i slutändan, säger Jens Holmlund.

Många fördelar med väderskydd
Trots att många väljer bort väderskydd så visar studier att de erbjuder fler fördelar än nackdelar. De mest grundläggande fördelarna är att väderskydden minskar risken för kostsamma fuktskador och att byggarbetarna kan jobba även vid regn, snö, vind och kyla.Att slippa frusna fingrar, fukt och blåst och istället kunna jobba i en inomhusliknande arbetsmiljö som är torr och varm, gynnar förstås produktiviteten och ökar trivseln. Samtidigt främjar det säkerheten för både arbetare och människor runt omkring.

– Det finns många fördelar med väderskydd, framförallt i städerna. De minskar halkolyckorna som sker på grund av fukt, och de minskar också spridningen av damm och smuts till omgivande gator och byggnader. Vidare har de en ljuddämpande ­effekt som gör att människor runtomkring inte störs lika mycket. Dessutom minimeras risken att tappa verktyg eller andra saker på folk som befinner sig på våningarna nedanför eller på gatan, säger Jens Holmlund.

Att kunna jobba oavsett väder leder till att produktionstiderna hålls och risken för vite, på grund av förseningar, minimeras. Ofta kan man till och med förkorta byggtiden vilket ger ytterligare vinster. Exempelvis kan kostnader för att hyra bodar, maskiner och stängsel reduceras.

Högre byggkvalitet

Erfarenheter visar att de förhållanden som väderskydd skapar, även bidrar till högre kvalitet på byggena. Det genererar lägre kostnader för byggnaden, både i det korta och långa perspektivet. Det kan bland annat leda till färre besiktningsanmärkningar, lägre garantikostnader och reducerade kostnader för drift och underhåll.

Bör finnas med i upphandlingen

För att fler ska se väderskydd som en lönsam investering krävs förmodligen att man blir bättre på att räkna in alla ”mjuka värden” ­– som färre störningar, högre produktivitet, bättre arbetsmiljö, minskade arbetsplatsolyckor, upprätthållna eller minskade produktionstider och högre kvalitet.

– Idealet vore att byggherren skriver in krav om väderskydd i upphandlingen redan från början. Risken är annars stor att de andra aktörerna i byggprocessen inte ser väderskydd som ett alternativ. Sen är det en fördel om man i simuleringsprogrammen kunde räkna med väderskydd i projekteringen. Så att man får ut en kalkyl där alla mjuka värden för väderskydd är medräknade, avslutar Jens Holmlund.

*Väderskyddad Produktionsmiljö Framtidens Byggande (Larsson/Söderlind) samt Väderskyddad produktion Möjligheter och erfarenheter (Axelsson, Larsson, Sandberg, Söderlind) 

The post Sänk kostnader och öka produktiviteten med väderskydd appeared first on Byggkontakt.

Öresundskraft levererar sin största solcellsanläggning hittills, i Ängelholm.

Anläggningen blir imponerande. Sammanlagt 648 solpaneler med en area på drygt 1000 kvadratmeter kommer att generera 191 kW när solen skiner som bäst. Omräknat till årsproduktion betyder det runt 170 000 kilowattimmar. Det är tillräckligt för att försörja fastigheternas pumpar och fläktar och samtidigt ge varje lägenhet ett bidrag med solel.

Föreningen i Ängelholm består av 102 lägenheter i hus på tre adresser: Eklundagatan, Stallgatan och Plogvägen. Investeringen i solceller är bara en del i ett större investeringsprogram. Det berättar Gösta Svensson, ordförande i föreningen.

– Det började med en diskussion kring våra energikostnader. Nu bygger vi om värmesystemen med frånluftvärmepumpar för att ta tillvara värmen i ventilationsluften. Tillsammans med gemensam elmätning, solceller, samt drift- och underhållsavtal med Öresundskraft har vi skapat en mycket gynnsam energilösning. Vi bedömer att varje lägenhet kommer att spara runt 1200-1500 kronor årligen.

– Inklusive balkongrenoveringar, som ska sänka våra underhållsbehov, investerar vi runt 25 miljoner kronor fram till maj 2019, säger Gösta Svensson.

– Av de 60-tal solcellsbeställningar vi fått under det senaste året är detta den största; den är nästan fyra gånger större än tvåan, berättar Mats Christensson, ansvarig säljare på Öresundskraft. Det är ett konkret exempel på hur vi tillsammans med våra kunder bidrar med energi för en bättre värld.

The post Sänkta boendekostnader med största solcellsanläggningen hittills appeared first on Byggkontakt.

Hans Dahlin, energichef HSB Riksförbund

Energimarknadsinspektionen har i en utredning kommit med flera förslag för att begränsa elnätsbolagens prisökningar. Tidigare har metoderna för att beräkna elnätsbolagens intäktsramar, som avgör hur mycket elnätsavgifterna kan höjas, inte framgått tydligt av lagstiftningen. Detta har lett till osäkerhet, långa rättsprocesser och en möjlighet till för höga intäkter för elnätsbolagen. Denna möjlighet har främst utnyttjats av de tre stora elnätsbolagen.

Energimarknadsinspektionens förslag måste genomföras 
I brevet till Ibrahim Baylan beskriver bostadsorganisationerna att Energimarknadsinspektionens förslag är bra och kommer att säkerställa att kundernas avgifter blir mer rimliga än idag, samtidigt som elnätsbolagen också får en rimlig avkastning. Förslagen kommer också att minska antalet rättsprocesser.

– Vi anser att det är avgörande att samtliga Energimarknadsinspektionens förslag genomförs för att elnätsbolagens prisökningar ska kunna dämpas. Vi har därför nu frågat energiministern om regeringen avser att begränsa elnätsbolagens intäkter till en rimligare nivå genom att besluta om Energimarknadsinspektionens samtliga förslag, säger Hans Dahlin.

Brevet till energiministern är undertecknat av: Bostadsrätterna, HSB, Hyresgästföreningen, Villaägarna, Riksbyggen, Fastighetsägarna och SABO. 

The post Bostadsbranschen kräver svar från energiministern om elnätsprishöjningar appeared first on Byggkontakt.