I Sverige finns ett stort antal lokaler som ska vara utrustade med tydlig och välfungerande nöd- och hänvisningsbelysning så att vi kan försäkra oss om att minimera skadorna i händelse av brand, strömavbrott, terrorhot och andra situationer som kräver utrymning. Det handlar om skolor, arbetsplatser, hotell, shoppingcentrum, idrottshallar, evenemangslokaler, där barn och vuxna vistas dagligen.

I Belysningsbranschens stickprovskontroller i offentliga lokaler har vi tittat på om den befintliga nödbelysningen fungerar och om fastighetsägarnas respektive myndigheternas tillsyn fungerar. Resultatet är nedslående. Alltför ofta saknas nödbelysning helt, är fel utformad eller ur funktion. Både Arbetsmiljöverket och Boverket har regelverk för underhåll av nödbelysning. Dock finns det stora brister på hur och om det ens görs.

Det är nu sannolikt viktigare än någonsin att säkerställa att konsekvenserna av att stora olyckor inte drabbar vårt samhälle. Fastighetsägare eller den som hyr lokalen har ett stort ansvar för att följa regelverket så att vi kan undvika svåra konsekvenser, i värsta fall att människoliv går till spillo!

FAKTA OM KONTROLL OCH UNDERHÅLL AV NÖDBELYSNING

– Ansvaret på kontroll av nödbelysning ligger hos fastighetsägaren eller den som hyr lokalen.

– Kontrollen kan göras som en rond med protokoll, eller med teknisk övervakning om det finns. Tekniska hjälpmedel finns i form av övervakning med självtest, central övervakning via busskabel eller trådlöst.

– Arbetsmiljöverket och Boverket kräver att nödbelysningsutrustning kontrolleras efter tillverkarens anvisningar.

– Branschorganisationen Belysningsbranschens medlemmar hänvisar till den svenska standarden, som säger att nödbelysning ska funktionstestas (1 min) en gång i månaden och att ett urladdningstest (60 min) ska utföras en gång per år. Är det en centralmatad anläggning ska dessutom aggregatets indikeringar kontrolleras visuellt dagligen.

The post Stora brister i kontroll av nödbelysning – vem har ansvaret? appeared first on Byggkontakt.

Fotograf: Katarina Werner Lietz

– Vi vill ge stadens unga en direktlänk till ett viktigt kapitel i svensk vetenskapshistoria. Här i Observatoriet samlar vi en världsunik kunskap som vi vidareförmedlar till elever och lärare, säger Olle Burell (S), skolborgarråd och ordförande för SISAB.

Stockholms stad, genom skolfastighetsbolaget SISAB, förvärvade fastigheten i april. Nu tar innehållet form. På inflyttningskalaset medverkar förutom Olle Burell, utbildningsförvaltningen och SISAB, de organisationer som är påtänkta för samarbete inom ramen för konceptet för Observatoriet, det vill säga ideella och icke vinstdrivande organisationer med fokus på skola och vetenskap.

Inflyttningskalas 24 augusti kl. 15:00-16:30 vid Stockholms gamla observatorium

I programmet finns bland annat en presentation av stadens vision för Observatoriet och ett panelsamtal med fokus på hur skolor kan gagnas av samarbete med ideell sektor.

Världsunik forskningsinsats
Temperatur och nederbörd har mätts tre gånger dagligen på observatoriet sedan år 1756. Observatoriet är därför den enda plats i världen där vädret observerats kontinuerligt i drygt 250 år. Idag sköter SMHI mätningarna och har en mätstation utanför byggnaden. Nu i april tilldelades de utmärkelsen ”Centennial station” av världsmeteorologiorganisationen WMO.

The post Inflyttningskalas i Observatoriet appeared first on Byggkontakt.

Foto: Mostphotos

Elsäkerhetsverket har indikationer som pekar på att elolyckor i bostäder bland annat beror på dåliga reparationer och bristande underhåll av elanläggningen. Det innebär att en del bostäder inte uppfyller elsäkerhetskraven. Myndigheten kartlägger nu olyckor i bostäder som orsakats av elfel och lett till bränder och elchock. Bland annat tittar utredarna på bostadens ålder, materialval och byggnadens geografiska placering i elnätet.

– Vi vill få en tydligare bild av hur dessa samband ser ut så att vi kan jobba ännu effektivare för att minska elolyckor i hemmen, säger projektledare Jennie Andersson vid Elsäkerhetsverkets analysavdelning.

Ny teknik – nya påfrestningar på bostäder
Syftet är också att undersöka om elanläggningar i bostäder underhålls tillräckligt ofta, för att klara av de nya påfrestningar som uppstår med ny teknik och förändrade förbrukningsmönster hos bostadsinnehavare. Det kan till exempel handla om elapparater som tar mycket ström såsom laddning av elbil eller uppvärmning av hemmaspa. Det sker mellan 5400 – 6500 bränder i bostäder varje år som är så pass allvarliga att räddningstjänsten rycker ut. En första analys visar att cirka 490 är orsakade av elfel.

– Äldre bostäder är byggda med lägre elsäkerhetskrav till exempel när det gäller jordning och jordfelsbrytare och idag används också mycket mer hemelektronik än tidigare, säger Jennie Andersson.

Tidigare undersökningar
Elsäkerhetsverkets tidigare studie ”Informationskrav vid försäljning av elektriska produkter” innehåller en undersökning ”Bostadsägare om elarbeten i hemmet” som visar att obehörigt elinstallationsarbete förekommer i 3 av 10 hushåll (villa eller bostadsrätt).

– Tidigare undersökningar visar att vi inte kan vara säkra på att underhåll i elanläggningarna utförts på ett korrekt sätt och att elsäkerheten varierar mellan bostäder. I en särskild studie i samband med vår Elolycksfallsrapport 2013 konstaterar vi att drygt hälften av alla personskador som orsakats av el, inträffar i bostadsmiljöer, säger Jennie Andersson.

En första delrapport med resultat från analys av data kommer att vara klar i juni.

The post Nu utreds elsäkerheten i Sveriges bostäder appeared first on Byggkontakt.