Foto: George Bakos, Unsplash

De flesta branscher i stadskärnan gick bra under 2019, men beklädnadshandeln hade det fortsatt tufft i konkurrensen från köpcentrum, handelsplatser och e-handel och minskade sin försäljning med 1,1 procent. Bäst gick det för stadskärnornas caféer och restauranger som ökade sin försäljning med 4,1 procent. Även hotellnäringen ökade sin omsättning med 3,1 procent. Försäljningen av dagligvaror ökade med 1,7 procent och kommersiell service som består av flera olika typer av aktörer, exempelvis frisörer, barberare, skönhetssalonger, kemtvätt och skräddare ökade sin omsättning med 1 procent.

– Det som en gång var stadens kärna kommer tillbaka, det genuina och lokala. Vi har länge sett klädbutiker, kedjor och storskalighet i våra stadskärnor. Nu ser vi hur charmiga små caféer och restauranger, speceributiker och serviceinrättningar tar plats igen. Det är stadskärnan som svarar upp mot en ny efterfrågan, säger Christina Friberg, expert stadsutveckling, Fastighetsägarna MittNord.

Starkast var utvecklingen i våra storstäder, där omsättningen ökade med 4,4 procent. I våra små- och medelstora städer minskade den totala försäljningen med 0,4 procent respektive 0,7 procent.

– En attraktiv stadskärna lockar boende, besökare, företagsetableringar, entreprenörer och investerare. Det skapar tillväxt. Fastighetsägare, handlare, kommun och cityorganisationer behöver förstå vad morgondagens konsumenter efterfrågar och arbeta mot gemensamma mål och visioner. En bra utbudsmix och attraktiva miljöer som drar besökare och kunder skapas genom samverkan, säger Christina Friberg.

Flera av branscherna som gick bra under 2019, fick det svårt under coronakrisen i våras. Det visar försäljningsprognoserna för stadskärnorna första halvåret 2020. Hotellnäringen tappade drygt 40 procent av sin omsättning. Liknande tapp kunde ses inom kommersiell service. Restaurangnäringen minskade sin omsättning med 26 procent. I mindre stadskärnor ökade försäljningen av dagligvaror, medan större stadskärnor hade ett tapp inom dagligvaruhandeln.

Försäljningen inom sällanköpsvaruhandeln i landet i stort sjönk kraftigt i mars, men återhämtade sig under juni och juli och uppvisade där tillväxt. Olika branscher har påverkats på olika sätt. Bygg, elektronik och möbler har gått mycket bra medan klädhandeln haft det särskilt tufft.

– Redan innan coronakrisen såg vi en strukturomvandling i våra stadskärnor, som nu har accelererats. Krisen har visat på behovet av flexibilitet i både tankar och ytor. Det behövs enklare regelverk och snabbare hantering för hur stadens gemensamma ytor och lokaler kan användas och förändras, säger Christina Friberg.

Hårdast drabbades storstäderna bland annat som en följd av myndighetsrekommendationer om hemarbete och reserestriktioner, som kraftigt reducerade antalet människor som rörde sig i storstädernas centrum. Enligt prognosen minskade omsättningen i storstäderna med cirka 30 procent under första halvåret 2020. Det kan jämföras med småstäderna som minskade sin omsättning med 8 procent.

– Det är glädjande att vi ser en återhämtning i detaljhandeln och att människor väljer att komma tillbaka till stadskärnan efter coronakrisen. Men vi kommer att få leva med pandemins effekter ett tag till. Det kommer att krävas uthållighet och att stadskärnans aktörer samverkar med siktet inställt på framtiden, säger Christina Friberg.

Om Cityindex
Cityindex är den första heltäckande kartläggningen av omsättningsutvecklingen för de kommersiella verksamheterna i Sveriges stadskärnor. Unikt för Cityindex är den modell som används för att bestämma stadskärnans avgränsning som skapar jämförbarhet över tid och mellan stadskärnor. Under 2020 års version av Cityindex läggs ett speciellt fokus på framtidens stadskärnor i spåren av coronapandemin.​

The post Så konsumerade vi i våra stadskärnor – före och under coronakrisen appeared first on Byggkontakt.

I Svensk Handels konsumentenkät anger drygt vart tredje hushåll att de har minskat konsumtionen av sällanköpsvaror i fysisk butik (36 %) och nästan lika många planerar att öka sitt sparande (35 %). Framförallt är det de äldre som har minskat sin konsumtion.

Även om de flesta tror att köpbeteendet åtgår till det normala vid halvårsskiftet är det många som tror att det kan dröja så läge som till nästa år innan vi har ett normalläge igen.

– Det oroliga ekonomiska läget gör att hushållen håller hårt i plånboken. Lägger vi till det faktum att många konsumenter väljer att hålla sig hemma får vi en situation som blir extremtuff för många butiker. Ju förr vi kan se slutet på coronakrisen desto bättre för företag, anställda och ekonomin i stort säger Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel.

Stora försäljningstapp i butikshandeln
Svensk Handels mätning bland handelns företag visar på ett fortsatt mycket tufft läge där uthålligheten på många håll är ytterst ansträngd.

Var fjärde butik i sällanköpshandeln har tappat minst 60 procent av försäljningen. Likviditetskrisen är akut och tre av tio företag anger att de endast klarar max två månader till om nuvarande situation fortsätter.

– Många handlare är bara två månader från att tvingas stänga igen samtidigt ser coronakrisen ut att hålla i sig betydligt längre än så. Behovet av fler åtgärder som lättar på företagens kostnadsbörda är akut. Tillfälliga hyreslättnader måste införas omedelbart för att rädda handeln från fler konkurser, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel.

Krisen kan få långsiktiga effekter på konsumtionen
Även om näthandeln också påverkas av minskad konsumtion är situationen något ljusare för e-handlarna. I Svensk Handels mätning anger varannan e-handlare att försäljningen har ökat jämfört med förra året. Exempelvis har matförsäljningen på nätet ökat kraftigt.

Två av tio konsumenter anger att det är ganska, eller mycket osannolikt att de kommer att återgå till sitt normala köpbeteende när krisen är över. Det finns med andra ord indikationer på att krisen kan få effekter på konsumtionen som är betydligt mer långsiktiga än själva krisen i sig.

Handlarnas svar från fyra frågeomgångar indikerar att cirka 70 000 jobb i handeln är på väg att försvinna.​

The post Ökad osäkerhet får hushållen att hålla hårt i pengarna appeared first on Byggkontakt.

Vi värdesätter upplevelser och events mycket mer än vad tidigare vi tidigare gjort. Den fysiska butiken måste därför erbjuda kunderna något mer än bara möjligheten att köpa produkter.

Det fysiska och digitala förstärker varandra i Pop Up-butiker

Gränserna mellan e-handel och fysisk handel suddas ut och vi ser inte längre e-handel och fysisk butik som konkurrerande försäljningskanaler. Svenska handlare har blivit allt bättre på att ta tillvara på e-handelns möjligheter och ser butiken som ett komplement till sin webshop och vice versa. En fysisk plats att bygga upplevelser kring sitt varumärke skapar också mervärde för konsumenterna.

Under de senaste åren har även allt fler renodlade e-handlare börjat öppna upp fysiska pop-up butiker där kunder kan få känna på varorna. Det ger handlare ett sätt att visa upp sitt varumärke, utan att behöva öppna en permanent butik, vilket både ger frihet för fastighetsägaren och för handlaren.

Storytelling 

Istället för att pressa priserna med ständiga kampanjer väljer handlare att fokusera på att bygga ett starkt band med sina kunder. Genom att erbjuda ett mervärde så blir varumärket något större än produkten. Om kunden identifierar sig med varumärket blir den också mer lojal. Att använda sig av storytelling är ett effektivt sätt att tilltala konsumenten, det handlar om att hitta en sann historia som berör kunden på ett känslomässigt plan.

Hemitiker

En trend som är på uppgång är att kommunicera direkt till kunden i en oväntad miljö. Hemitiker är lägenheter som är inredda som inspirerande hem, där allt är till salu.

Artilleriets Ett hem! En trea fylld till brädden med konst, möbler, textilier och detaljer.

Vill du veta mer om trender i Sveriges stadskärnor? Läs hela rapporten Cityklimatet 2018 här!

The post Upplevelsebaserad konsumtion – ett nytt sätt att handla appeared first on Byggkontakt.

Gruppen som bidrog mest till den totala utvecklingen var Rekreation och kultur som ökade med 4,1 procent i kalenderkorrigerade tal. Under perioden november–januari jämfört med motsvarande period ett år tidigare ökade konsumtionen med 1,6 procent, i kalenderkorrigerade tal. Priserna, enligt konsumtionsdeflatorn, ökade med 1,6 procent i januari jämfört med januari föregående år.

Uppgifterna för januari är preliminära. Sedan föregående publicering har förändringen i privat konsumtion i december jämfört med november reviderats upp med 0,1 procentenheter till en nedgång på 0,4 procent. Förändringen i privat konsumtion i december jämfört med december föregående år har reviderats ned med 0,3 procentenheter till en uppgång på 2,1 procent i kalenderkorrigerade tal.

Källa: SCB

The post Svagt minskad hushållskonsumtion i januari appeared first on Byggkontakt.