Bild: Navet

I den senaste sammanställningen som genomfördes i augusti visade svaren att konsulternas arbetsvolym minskade med nästan 3 procent jämfört med 6 månader tillbaka. Den negativa utvecklingen har således accelererat sedan förra mätningen i januari, då minskningen uppmättes till 0,6 procent. Även jämfört med 12 månader tillbaka har läget förvärrats.

Osäkerheten kring hur covid-19 utvecklas under hösten i kombination med en konjunkturnedgång både internationellt och nationellt påverkar givetvis förväntningarna även på byggmarknaden, där panelen tror på en fortsatt minskad orderstock de kommande sex månaderna. Konsulterna trycker på det allmänna konjunkturläget som framtida hot, samtidigt som man ser en viss räddning i det offentliga byggandet som kan agera stötdämpare de närmsta åren.

Källa: NAVET Analytics, Marknadstrender Bygg​

The post Det offentliga byggandet- NAVET Analytics konsultpanel ser ljuset i en svagare byggkonjunktur appeared first on Byggkontakt.

Redan för två år sedan bromsade arbetsvolymtillväxten in hos konsultpanelen, vilket sedermera har visat sig i form av en allt svagare byggkonjunktur. Vid den senaste mätningen i januari kom det indikatorer på att konjunkturen på byggmarknaden kan ha nått sin bottennivå och nu sakta börjar återhämta sig igen. Tecknen kommer från arkitekterna och de byggtekniska konsulterna, som räknar med att orderstocken kommer att öka med ca 0,8 procent under det kommande halvåret. Drygt hälften av de intervjuade konsulterna väntar sig en oförändrad efterfrågan på konsulttjänster i år. Nybyggnad av flerbostadshus och projekt inom offentlig sektor dominerar arkitekternas uppdragsportfölj för tillfället. Däremot ser det betydligt sämre ut när det gäller projekt inom kontor och handel.

Källa: NAVET Analytics, Konsultenkäten​

The post Svag byggkonjunktur enligt NAVET Analytics konsultenkät appeared first on Byggkontakt.

SBAB visar i en ny rapport att hushållens köp och försäljningar av bostäder samvarierar med ett antal makroekonomiska faktorer, men också påverkas av införandet av kreditrestriktioner som bolånetaket och amorteringskravet. Med en enkel regressionsmodell visas att omsättningen på bostäder i hög grad varierar med konjunkturläget, mätt med det så kallade BNP-gapet och arbetsmarknadsgapet. Analysen indikerar också att amorteringskravet har haft en tydlig negativ effekt på omsättningen av bostäder i Sverige, och framför allt för bostadsrätter.

–       Även om den modell vi använt är förhållandevis enkel och resultaten därför ska tolkas med viss försiktighet så indikerar våra skattningar att ett ändrat konjunkturläge och ändrade kreditförhållanden i princip ensamt kan förklara den årliga förändringen i omsättningen på bostäder, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

–       Resultaten indikerar att de införda amorteringskraven kan ha minskat omsättningen på bostadsrätter med 10 procent för riket som helhet, vilket motsvarar en lägre årlig försäljningsvolym på över 10 000 lägenheter. Vi har inte kunnat göra någon regional skattning med modellen, men en inte alltför vågad gissning genom att enbart titta på säsongsrensade månadsförsäljningar är att amorteringskraven, procentuellt sett, har minskat omsättningen betydligt mer i framförallt Stockholm, säger Robert Boije.

Bolånetaket har däremot ingen signifikant skattad negativ effekt på omsättningen för vare sig villor eller bostadsrätter.

–       Att bolånetaket inte ser ut att påverka omsättningen av villor negativt kan möjligen förklaras av att många köper en villa först en bit in i vuxenåldern då man hunnit spara några extra år eller efter att först ha köpt och sålt en bostadsrätt med vinst. Att det inte ser ut att påverka heller omsättningen av bostadsrätter är mer förvånande. Men det kan troligtvis förklaras av att många unga idag i stor utsträckning tar hjälp av sina föräldrar för att klara taket. En Novus-undersökning från Unionen visar att två av tre unga vuxna i Stockholm är beroende av lån från sina föräldrar för att kunna köpa en bostad. Det finns även andra undersökningar som konfirmerar den bilden, säger Robert Boije.

Den skattade modellen bedöms ha en god prognosförmåga. Görs prognoser med modellen inom den studerade perioden ger den uppskattningar på omsättningen som stämmer väl överens med den faktiskt uppmätta årliga omsättningen.

–       Utifrån den skattade modellen gör vi bedömningen att den årliga omsättningen de närmaste åren kommer att ligga på 2,7 procent för villor och 9,3 procent för bostadsrätter. Det är en nivå som ligger ungefär 10 procent under den över tiden genomsnittliga nivån, säger Robert Boije.

Inför införandet av bolånetaket och amorteringskraven gjordes ingen analys eller bedömning av effekten på omsättningen av bostäder.

–       Resultaten av vår förhållandevis enkla regressionsanalys lyfter fram behovet av en mer fördjupad analys av omsättningen på bostäder i Sverige och hur de påverkas av de nyligen införda kreditrestriktionerna. En viktig del i en sådan fördjupad analys är att uppskatta hur varaktiga de negativa effekterna av införda kreditrestriktioner är. En annan är att studera hur effekterna ser ut i olika regioner. En tredje är att studera hur olika hushållsgrupper påverkats, säger Robert Boije.

Anm. Rapporten, som är skriven av SBAB:s chefsekonom Robert Boije och analytiker Sten Hansen, är den tredje i SBAB:s nya publikationsserie Hållbar bostadsmarknad – Insiktsrapporter. Den finns att ladda ner HÄR. Där finns även vår första Insiktsrapport ”Skuldbelägg inte skuldkvoten”, som publicerades 10 juni i år och vår andra rapport ”Bostadsbristen i perspektiv”, som publicerades 17 juni.

The post Konjunkturläget och kreditförhållanden avgörande för omsättningen på bostäder appeared first on Byggkontakt.

I en ny Sifo-undersökning från Fastighetsbyrån har 1197 svenskar gett sin syn på konjunkturutvecklingen. Resultaten visar att 49 procent tror på en försämring under resten av 2019, 30 procent tror inte på någon skillnad och endast 12 procent tror på en förbättring. Bland de som tror på en försämrad konjunktur anger 32 procent att de ser över sina utgifter för att förbereda sig på sämre tider och 23 procent ser över sina investeringar. 46 procent gör ingenting.

På frågan ”Om du skulle behöva dra ner på dina utgifter, vilka tre utgifter väljer du att dra ner på först?” hamnar restaurangbesök, fest och nöjen samt resor överst på listan. Teknik till hemmet, renoveringar, sparande/investeringar och matinköp hamnar längre ner på listan.

• – Många tror på en försämrad konjunktur och relativt många anpassar också sina utgifter och investeringar därefter. Det som kan ses som lyxkonsumtion är naturligt det man skulle dra ner på först. Men det är ju intressant att teknik till hemmet prioriteras framför till exempel resor. Det är också glädjande att få väljer att dra ner på sparande och investeringar, säger Johan Engström, vd på Fastighetsbyrån.

Få drar ner på bostadskostnaderna
”Frivillig amortering” och ”Boendekostnad, genom att byta till billigare bostad” är det som svenskarna drar ner på i sista hand när de har behov av att begränsa sina utgifter.

• – Det krävs väldigt mycket innan svenskarna tvingas dra ner på sina bostadskostnader. I Sverige är det inte heller vanligt att äga bostäder endast som investering vilket gör att bostadsmarknaden är mindre känslig för lågkonjunkturer än i andra länder. Däremot drar sig säkert många för att öka sina boendekostnader när konjunkturen är osäker vilket minskar omsättningen och håller tillbaka prisökningar, säger Johan Engström.

Höjd ränta det största hotet mot privatekonomin
Deltagarna i undersökningen fick även svara på frågan ”Vad ser du som det största hotet mot din privatekonomi under 2019?”. Flest, 19 procent, svarade ”jag ser inga risker för min privatekonomi”. Av de som upplever något typ av hot svarade flest ”höjd ränta” följt av ”nedgång på aktie/fondmarknad” och ”att jag, min partner eller någon i familjen blir av med jobbet”.

Resultaten från undersökningen:

Hur tror du att konjunkturen i Sverige kommer att utvecklas under resten av 2019?
Kraftig försämring, 4 %
En viss försämring, 45 %
Varken sämre eller bättre, 30 %
En viss förbättring, 11 %
En kraftig förbättring, 1 %
Tveksam, vet ej, 10 %

Börjar du på något sätt förbereda dig på lågkonjunktur (de som tror på sämre konjunktur, 578 st)?
Ja, jag ser över mina utgifter, 32 %
Ja, jag ser över mina investeringar, 23 %
Ja, på annat sätt, 6 %
Nej, 46 %
Vet ej, 2 %

Om du skulle dra ner på dina utgifter, vilka tre utgifter skulle du dra ner på först?
Äta och dricka ute, 50 %
Fest och nöje, 37 %
Semesterresor, 33 %
Kläder, skor och accessoarer, 32 %
Möbler och inredning till hemmet, 31 %
Teknik till hemmet, 25 %
Renovering av bostad, 18 %
Sparande och investeringar, 13 %
Matinköp, 11 %
Transport/transportmedel i vardagen (bil, kollektivtrafik, taxi mm), 9 %
Frivillig amortering av bostadslån, 7 %
Boendekostnad genom att byta till billigare bostad, 2 %
Annat, 1 %
Inget, 4 %
Vet ej, 2 %

Vad ser du som största hotet mot din privatekonomi under 2019?
Höjd ränta, 16 %
Nedgång på aktie-/fondmarknad, 15 %
Att jag, min partner eller någon i familjen blir av med jobbet, 14 %
Stigande elpriser, 11 %
Min egen konsumtion, 9 %
Stigande bostadspriser, 5 %
Sjunkande bostadspriser, 2 %
Annat, 5 %
Jag ser inga risker för min privatekonomi, 19 %
Vet ej, 3 %

Om Sifo-undersökningen
Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos riksrepresentativa webbpanel under tidsperioden 19-26 mars. Totalt samlades 1 197 intervjuer in bland svenska allmänheten, 18-79 år.

The post Svenskarna förbereder sig på lågkonjunktur – drar ner på nöjen appeared first on Byggkontakt.

Idag släpper Installatörsföretagen årets första konjunkturrapport som visar att installationsbranschen minskade med 3,5 procent under 2018. Det totala värdet uppgick till 132 miljarder. Där elinstallationer (el) står för 86,7 miljarder kronor medan värme och sanitet (VS) står för 44,8 miljarder kronor. Jämfört med 2017 innebär det en minskning på tre procent för el och fem procent för VS.

– Installationsbranschen har flera goda år att se tillbaka på och det gör att vi ligger på ett högt marknadsläge. Nu pekar mycket på att Sverige lämnar toppen av högkonjunkturen och byggmarknaden svänger nedåt. Det kommer påverka även installationsbranschen, säger Reijo Mustonen, branschekonom på Installatörsföretagen.

Den sammanlagda installationsvolymen väntas minska med tre procent i år och en procent under 2020. Detta beror mycket på att den totala volymen påbörjade husbyggnadsinvesteringar och underhåll kommer att minska i år innan utvecklingen planar ut under 2020 till 2021.

– Branschen har många möjligheter eftersom fler och fler får en bättre förståelse för behovet av energieffektivisering. Där är det installatörerna, elektriker och VVS-montörer, som kan göra mycket av jobben. Efterfrågan på solenergi ökar, det får branschen inte missa men inte heller att vara en del av alla de ombyggnationer som sker inom offentliga lokaler och kontorsfastigheter, säger Reijo Mustonen, branschekonom på Installatörsföretagen.

Inom installationsmarkanden finns det stora regionala skillnader utifrån olika geografiska områden. Däremot så följer el- och VS-installationer varandra eftersom en stor del av den lokala utvecklingen utgår från byggmarknaden. Sydsverige väntas backa mest medan Stockholm vänder svagt uppåt under 2019.

Två gånger om året sammanställer Installatörföretagen, i samarbete med analysföretaget Industrifakta, installationsmarknadens resultat samt ger en prognos för kommande år. 

Läs mer här; https://www.installatorsforetagen.se/aktuellt/rapporter/konjunkturrapporter/

The post Installationsbranschen planar ut på ett högt marknadsläge appeared first on Byggkontakt.

Transportindikatorn för mars visar på en fortsatt god efterfrågan på transporter. Totalt stod transportindikatorns index på 54,6, en svag minskning med 0,8 jämfört med februari månad (55,4). Order minskade något till 54,1 (54,8 i februari), sysselsättningen ökade till 55,7 (54,9). Godsvolymerna landade på 53,9 (56,5 för februari).

”Sifforna signalerar ett fortsatt stabilt konjunkturläge för såväl godsvolymer som transportindexet totalt. Det hänger delvis samman med den generella industritrenden som pekar åt samma håll”, säger Mattias Dahl, vd för Transportföretagen.

Ytterligare en anledning är lastbilstrafiken:

”Lastbilstrafiken ökade markant under 2018 och trots vikande byggkonjunktur fortsätter övriga delar av ekonomin att utvecklas starkt, vilket medför ökade transporter. Trafikverkets trafikbarometer för lastbilstrafik visar på en tvåprocentig trafikökning de senaste 12 månaderna trots en svag inledning på 2019”, avslutar Mattias Dahl.

Fakta:
Statistiken tas fram med hjälp av en diffusionsindex baserad på frågor om hur orderingång, godsvolym och sysselsättning utvecklas i transportbranschen. Uppmätta förändringar redovisas med konfidensintervall. Konfidensintervallet visar med vilken precision förändringen är beräknad. Exempel: en index på 57 med ett konfidensintervall på ± 5 säger att med 95 procents säkerhet är den sanna indexen någonstans mellan 52 och 63, vilket indikerar högkonjunktur. Statisticon AB är ansvariga för metoder och framtagandet av indexet varje månad på uppdrag av Transportföretagen. Transportindikatorn har testats utan att publiceras andra halvåret 2018. Precis som för Inköpschefsindex betyder 50 varken hög- eller lågkonjunktur. Ett värde högre än 50 indikerar högkonjunktur och ett värde lägre än 50 lågkonjunktur.

The post Konjunkturen: Fortsatt stark transportmarknad appeared first on Byggkontakt.

Business Region Göteborg, som sammanställt rapporten, har tidigare konstaterat att konjunkturen planar ut i regionen men uppenbarligen dröjer effekten.

– Konjunkturen i världen har saktat ner fast det märks inte fullt ut här än så länge. Exporten går spikrakt uppåt, företagens lönesumma ökar vilket betyder att sysselsättningen har ökat och den växer betydligt bättre än riket i övrigt. Den har inte varit så här stark sedan 2012, säger Henrik Einarsson, etableringschef på Business Region Göteborg.

Den svenska exporten av personbilar ökade med 29 procent för helåret 2018 jämfört med 2017. Framför allt ökar exporten till Kina – nära 122 procent. Även lönesummetillväxten fortsatte att öka vilket innebär att köpkraften i regionen växt ytterligare.

Tror inte på lågkonjunktur
Sveriges BNP ökade med 1,2 procent under det fjärde kvartalet 2018 jämfört med tredje kvartalet samma år. Störst bidrag till uppgången mellan kvartalen hade exporten. För helåret 2018 ligger BNP-tillväxten i linje med den genomsnittliga tillväxten för 2000-talet vilket motsvarar 2,3 procent.

– Alla prognoser pekar på att tillväxten kommer dämpas framöver. Frågan är dock om det kommer dämpas så mycket att det innebär lågkonjunktur. Jag tror inte det, säger Peter Warda, analytiker på Business Region Göteborg.

Att den utplanade effekten inte slår igenom kan bero på att företagen hittat en marknadspenetrering som balanserat upp handeln tror Peter Warda. Trots att exempelvis bilexporten gått ner i USA med 30 procent på årsbasis ökar den totala handeln, framför allt genom ökad export till Kina, Finland och Norge.

– Vi vet inte men det kan vara så att företagen är mer medvetna i dag. Är man ett globalt företag har man mycket tillgång till information, man har analytiker och marknadskunniga agenter som studerar marknader och som kanske kan flagga tidigare när konjunkturer viker. Det gör att företagen kan ställa om, både vad gäller marknadsföring och marknadsval för att dämpa effekten.

Internationella faktorer

Samtidigt pekar Peter Warda och Henrik Einarsson på en rad internationella faktorer som kan skapa oreda för näringslivet: ökad protektionism med biltullar och ståltullar, Brexit och Kinas ekonomiska läge. Enligt en rapport från World Trade Institute i Bern kan 3 500-4 000 jobb i Sverige försvinna om biltullar införs av USA. Närmare hälften av jobben inom den svenska bilindustrin finns koncentrerade i Göteborgsregionen med omnejd.

Av konjunkturrapporten framgår också att bostadspriserna verkar ha stabiliserats på senare tid. Däremot syns tydliga signaler på att försäljningen av bostadsrätter går fortsatt trögt.

– En följd av att försäljningen går trögare är att man nu verkar dra ner på produktionen av bostadsrätter något. Vilket i sin tur kan bidra till att prisbilden stabiliseras. Men behovet av bostäder är fortsatt stort i regionen, säger Peter Warda.

The post Göteborgsregionen går fortsatt starkt trots internationella orosmoln appeared first on Byggkontakt.

Tillverkningsindustrins konfidensindikator vände upp något i februari efter att ha fallit fyra månader i rad. Den visar fortsatt på ett betydligt starkare läge än normalt beroende på läget i konsumtionsvaruindustrin och då särskilt industri för icke varaktiga konsumtionsvaror som livsmedel och läkemedel.

Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet föll marginellt men fortsätter att indikera ett något starkare läge än normalt. Byggföretagens omdömen om orderstockarnas storlek i nuläget är fortsatt jämförelsevis starka medan anställningsplanerna pekar på neddragningar av antalet anställda framöver.

Detaljhandelns konfidensindikator föll för tredje månaden i rad i februari, till en nivå under det historiska genomsnittet. Nedgången förklaras av ett ökat missnöje med varulagrens storlek inom dagligvaru- och motorfordonshandeln samt sänkta förväntningar på försäljningsvolymen inom sällanköpsvaruhandeln.

Konfidensindikatorn för tjänstesektorn föll för femte månaden i rad, till den lägsta nivån sedan april 2013. Företagen rapporterar om en svagare utveckling av såväl den egna verksamheten som av efterfrågan. Dock är tjänsteföretagen jämförelsevis nöjda med nuvarande uppdragsvolymer och anställningsplanerna pekar på en ökning av antalet anställda de närmaste månaderna.

Hushållens konfidensindikator ändrades inte nämnvärt i februari och visar på en fortsatt pessimistisk syn på ekonomin bland hushållen.

Läs hela Konjunkturbarometern och ta del av statistiken på www.konj.se

The post Tillverkningsindustrin fortsätter att hålla upp barometerindikatorn appeared first on Byggkontakt.

Tecknen blir allt tydligare på att vi är på väg in i en konjunkturavmattning både globalt och i Sverige. SBAB spår i likhet med decemberprognosen att BNP växer med endast 1,3 procent under 2019. Bedömningen om en svag BNP-tillväxt för 2019 har stärkts med resultaten i Konjunkturinstitutets senaste Konjunkturbarometer. Nedgången i förhållande till 2018 beror till stor del på en kraftig nedgång i bostadsproduktionen. Tillväxten drivs i huvudsak av hushållens konsumtion.

Efter att ha fallit kraftigt överlag mot slutet av 2017 har bostadspriserna enligt både Valueguards och SCB:s statistik stabiliserats men står nu och väger. Osäkerheten om bostadsprisernas utveckling är ovanligt stor. I Erik Olssons senaste husprisindikator är det ungefär lika många hushåll som tror på stigande respektive fallande bostadspriser framöver. SEB:s indikator har en viss övervikt på hushåll som tror på stigande bostadspriser. Den undersökning som SBAB gjorde genom Kantar Sifo i förra veckan visade en betydligt större optimism hos hushållen.

Avgörande för bostadspriserna framöver blir konjunktur- och ränteutvecklingen men även vilka politiska åtgärder som kommer att genomföras med anledning av vad som aviserats i Januariavtalet. SBAB:s bedömning är att bostadspriserna kan gå ned med cirka 5 procent till och med 2022 givet den senaste boränteprognosen baserad på bland annat marknadens förväntningar om en något långsammare reporänteutvecklingen än tidigare. Men osäkerheten är stor.

–        Osäkerheten om bostadsprisutvecklingen är ovanligt stor just nu. En svagare konjunkturutveckling än väntat kan ge en mer dämpad prisutveckling på bostäder samtidigt som Riksbanken i ett sådant läge kan komma att avstå ytterligare reporäntehöjningar i närtid, vilket skulle bidra till att hålla uppe bostadspriserna, säger Robert Boije, Chefsekonom, SBAB.

Utbudet av nyproducerade bostäder är just nu rekordstort. Data från Booli visar att antalet utestående annonser på nya bostäder idag är mer än dubbelt så stort jämfört med för två år sedan och tiden annonserna ligger ute har ökat kraftigt. I Stockholm har kvadratmeterpriset på nyproduktionen på senare tid fallit under det för andrahandsmarknaden. Antalet påbörjade nya bostäder väntas bli cirka 30 procent lägre 2019 jämfört med 2017. Bostadsbyggarna har i Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer inte haft en mer negativ syn avseende utvecklingen ett år framåt i tiden sedan finanskrisåret 2009.

–        Utvecklingen avseende nyproduktionen är illavarslande sett till att vi har fortsatt stor bostadsbrist i många regioner, säger Robert Boije.

–        Både när det gäller nyproduktionen och bostadsprisernas utveckling framöver är det nu viktigare än någonsin med stor fingertoppskänsla hos ansvariga myndigheter och politiken. I ett läge där osäkerheten är ovanligt stor på bostadsmarknaden när det gäller konjunktur- och ränteutvecklingen är det viktigt att politikerna och myndigheterna inte spär på oron. För att bostadsmarknaden ska fungera väl behövs en tydlig styråra i form av långsiktiga spelregler. Idag har vi en bostadsmarknad utan vare sig karta eller kompass, säger Robert Boije.

SBAB publicerar idag årets första nummer av Bomarknadsnytt, som ingår i publikationsserien Vart är vi på väg?  

The post Bostadsmarknad utan styråra appeared first on Byggkontakt.

Foto: Industrifakta AB och Mickael Tannus

Bakgrunden är den inbromsade ekonomiska tillväxten, vilken kan dämpa intresset för husbyggnad inom kontor och handel. Till detta kommer den politiska turbulensen, som kan innebära att offentliga investeringar skjuts på framtiden. Prognosen för lokalbyggandet får även stöd från de indikationer som bygglovsstatistiken presenterar. Siffrorna för 2018 är än så länge preliminära men pekar på en nedgång med 15 procent om man jämför årets sju första månader med samma period föregående år.

Källa: Industrifakta AB

The post Förväntad nedgång för privata och offentliga lokaler appeared first on Byggkontakt.