Syftet med undersökningen är att undersöka hur långt kommunerna har kommit i sitt arbete med klimatanpassning. Undersökningen riktar sig till alla Sveriges kommuner. Resultaten kommer att ligga till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas klimatanpassningsarbete. Det kommer också att vara en uppföljning av resultaten från tidigare år.

– Genom att sprida goda exempel och lyfta fram ett användbart verktyg hoppas vi också att undersökningen kan ge stöd till kommuner som önskar arbeta mer systematiskt med klimatanpassning, säger Hanna Matschke Ekholm, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet, som genomför undersökningen.

Enkäten kommer att skickas ut den 28 januari. Senare i år kommer resultaten och rankningen att offentliggöras och presenteras i en rapport.

Tidigare kartläggningar visar att många kommuner inte har undersökt sina klimatrelaterade risker. Resultatet från den senaste undersökningen, som genomfördes 2017, visar dock på en svagt positiv trend gällande kommunernas klimatanpassningsarbete.

– Vi hoppas att många kommuner deltar även i årets undersökning. Det är ett viktigt bidrag till ökad kunskap om kommunernas arbete med klimatanpassning, säger Anna Rudérus på Svensk Försäkring.

The post Ny kartläggning av kommunernas arbete med klimatanpassning appeared first on Byggkontakt.

För kyl- och värmepumpbranschen blev sommaren intensiv, med många nödutryckningar för att bistå verksamheter som fått problem med överbelastade kylsystem.

FN:s klimatpanel IPCC släppte nyligen sin senaste rapport som med all önskvärd tydlighet poängterade det brådskande i att skyndsamt minska våra utsläpp.

Sommaren 2018 såg vi början på vad klimatförändringarna kan få för konsekvenser på vårt samhälle med värmeböljor, skogsbränder, bevattningsförbud och översvämningar. Allting talar för att det extrema vädret kommer fortsätta och därför behöver vi anpassa våra system för att säkra samhällsnödvändiga verksamheter.

För kyl- och värmepumpbranschen har det varit en intensiv sommar med många nödutryckningar för att bistå verksamheter som fått problem med överbelastade kylsystem. Även media har rapporterat om hur verksamheter drabbas allvarligt av värmen. Vi har livsmedelshandlaren som fick kassera kyl- och frysvaror för miljontals kronor för att kylanläggningen var dåligt underhållen. Det var kirurgavdelningarna på ett antal platser i landet som på grund av undermålig kyla fick fuktpåslag på sina kirurginstrument, vilket ledde till att de måste steriliseras om gång på gång med försenade eller inställda operationer som följd.

Vi vill därmed utifrån våra erfarenheter från i sommar och efterföljande utvärderingar rikta en uppmaning till framförallt offentliga verksamheter om att problemen på allvar. Hög värme kan vara direkt dödligt för sjuka och äldre, men alla människor riskerar att drabbas av bland annat nedsatt koncentrationsförmåga, huvudvärk och illamående. Även teknisk utrustning såsom dataservrar och annat som kräver kylning riskerar att haverera vid en värmebölja.

Utifrån våra erfarenheter bedömer vi att följande åtgärder är viktiga framåt i syfte att förebygga risker kopplade till att värmeböljor blir mer vanliga i Sverige:

• Att alla kommuner och landsting säkerställer att de har handlingsplaner för att hantera värmeböljor, framförallt kopplat till vården
• Att kommuner och landsting genomför övergripande analyser av riskerna kopplat till en vanligare förekomst av värmeböljor och höga medeltemperaturer och att allvarliga brister hanteras
• En översyn av de delar av arbetsmiljölagstiftning och regelverk som är kopplade till värme.

Det är viktigt att komma till bukt med dessa utmaningar för varken vi eller någon annan vill behöva läsa om människor som drabbats av att sjukhus fått stänga ned sina operationssalar eller farligt höga temperaturer på äldreboenden.

The post Kommuner och landsting behöver säkra upp mot extremväder appeared first on Byggkontakt.

Hållbarhetshuset, ritat av AIX Arkitekter, foto: Peder Lindbom, AIX.

”Först och främst handlar det om att använda mineraliska byggmaterial som är beständiga, kräver minsta möjliga underhåll och är trygga. Allt för att våra barn ska få skolor med sunda och hälsosamma inomhusklimat.”

Detta är en tendens som vi även märker av i andra nordiska länder. Alltfler danska och norska kommuner har beslutat att bygga murverk på grund av de ekonomiska och hälsomässiga fördelarna.

Gedigna byggen ökar inlärningsförmågan
Skolornas inomhusklimat har stor betydelse för barnens inlärningsförmåga. Studier vid Danmarks Tekniske Universitet och SINTEF Byggeforsk i Norge har visat att inlärningsförmågan sjunker med 10 – 15 % när inomhusklimatet är dåligt. Det motsvarar ett helt år av barnets skolgång i grundskolan.

Vill man vara säker på att få ett hälsosamt och sunt inomhusklimat ska man bygga med mineraliska material som tegel. Tegel har nämligen en hög termisk massa som lagrar värme, vilket bidrar till en jämn temperatur och ger därmed ett bättre inomhusklimat.

Förutom att murade väggar balanserar temperaturfluktuationer, medverkar de även till att reglera klassrummens luftfuktighet och förbättrar luftkvaliteten. Oljud är självklart mycket besvärande och irriterande i samband med inlärning. Men tegel skapar nya ramar för inlärning även inom detta område. Tegel genererar nämligen utmärkta akustiska förhållanden och stärker en effektiv ljudisolering. En av de stora fördelarna med tyngre, mineraliska byggmaterial är att de dämpar ljudnivån på grund av deras densitet.

Ekonomiska fördelar
Tegel är inte bara ett byggmaterial som garanterar hälsosamt inomhusklimat. Det är även ett bärkraftigt material sett från ekonomiska perspektiv. Detta beror bland annat på den långa livslängden och de låga underhållskostnaderna. Tegel kan stå i sin naturliga form och behöver inte ytbehandlas, målas eller liknande. Dessutom, med en livslängd på flera hundra år, bidrar tegelbyggen till en sund ekonomi utan att belasta miljön.

Utöver det lagrar tegelbyggen värme och minskar behovet för avkylning. Detta ger låga driftskostnader under husets livslängd.

Erling Malm, civilingenjör och byggnadschef i Asker Kommun i Norge: ”Tegel är betydligt mer lönsamt på lång sikt än andra byggmaterial. Anledningen till detta är att de som äger tegelbyggnad har mycket mindre underhållskostnader. Lönsamhet har inneburit att det i många år varit naturligt att kommunen väljer att använda tegel på fasader och bärande konstruktioner.”

Aktuella skolbyggen
Hyllievångsskolan i Malmö nominerades till årets bygge 2018. Skolan har tre våningar, en tegelfasad som vetter ut mot torget och en träfasad som vetter in mot lekplatsen / parken.
Hyllievångsskolan är byggt som ett passivhus och är i praktiken självförsörjande med el. Energin hämtas från en 1 117 kvadratmeter stor solcellsanläggning som årligen kan leverera omkring 190 MWh.

Vinnaren av Årets Fasad 2018 är ”Hållbarhetshuset” på KTH i Stockholm, ritat av AIX Arkitekter. Byggnaden följer samhällets utveckling. Juryn för Årets Fasad konstaterar att vinnaren lyckats ta vara på materialets möjligheter i en fasaduppbyggnad som både förnyar och håller fast vid traditionerna.

Ett annat exempel på bärkraftiga skolbyggen är det kommande Hedda Anderssongymnasiet i Lund. Det vinnande projektet är en tegelbyggnad som ritats av Wingårdhs arkitekter i samarbete med det danska företaget AART Architects.

The post Kommunerna fokuserar på bärkraftiga skolor appeared first on Byggkontakt.

-Örebro kommun har precis som många andra stora utmaningar inom området tomträtter. Vi har visserligen tagit stora steg de senaste fyra åren, men vi nöjer oss inte med det. Vi är övertygade om att vårt arbete kan bli ännu bättre och vi vill förbättra kommunikationen med medborgare och externa parter som företag, fastighetsmäklare och fastighetsvärderare, säger Fredrik Norrström från Mark- och Exploateringsavdelningen på Örebro kommun.

Tomträttens dag hålls på Elite Stora hotellet i Örebro den 18e april och media är varmt välkomna. Tomträttens historia är över hundra år gammal, besittningsrätten som har gjort det möjligt för människor att bygga eget hus genom att hyra tomten av kommunen istället för att köpa tomt. Men idag väljer allt fler att friköpa sina tomter. Priset är ofta en viss procentsats av marktaxeringsvärdet men det varierar ändå mycket mellan olika kommuner. Och filosofi och arbetssätt kring tomträtterna skiljer sig också mycket åt mellan olika kommuner.

– I Örebro vill vi undvika tjänstemannabedömning för att få ett mer rättvist system. Därför utgår vi från taxeringsvärden, säger Fredrik Norrström.

– Målet är att den här dagen ska ge deltagarna ny kunskap, kontakter och inspiration till nya arbetssätt gällande tomträtter.

The post Sveriges kommuner samlas i Örebro för Tomträttens dag appeared first on Byggkontakt.

The post Huspriserna stiger mest i Ale – flera positiva rapporter gläder kommunledningen appeared first on Byggkontakt.