– 2020 kommer att bli ett händelserikt år. Med de nya direktörerna på plats har vi mycket goda förutsättningar att förverkliga de spännande projekt vi står inför. Tillsammans med Katarina och Andreas ser jag fram emot att fortsätta arbetet med att utveckla Nacka i takt med medborgare, miljö och ekonomi, säger Lena Dahlstedt, stadsdirektör i Nacka kommun.

Katarina Wåhlin Alm är Nackas nya stadsutvecklingsdirektör med ansvar för planering och utveckling av kommunen. Hon har en gedigen fastighetsbakgrund och kommer senast från NCC Property Development där hon arbetat som Sverigechef med fokus på kommersiell fastighetsutveckling.

– Jag ser verkligen fram emot att ta mig an mitt nya uppdrag och utmaningen att fortsätta utveckla Nacka kommun. Att dessutom göra det tillsammans med den kompetenta organisation som redan finns på plats och med Nackaborna är extra roligt, säger Katarina Wåhlin Alm.

Andreas Totschnig är ny miljö- och bygglovsdirektör. Han ansvarar för att miljölagstiftningen upprätthålls, för bygglovsprocesser samt för kommunens lantmäterimyndighet. Andreas Totschnig har många års erfarenhet från olika roller i kommunen, senast som tillförordnad stadsbyggnadsdirektör.

– Det ska bli spännande att ta sig an den nya rollen som miljö- och bygglovsdirektör och tillsammans med Katarina och alla övriga medarbetare fortsätta arbetet framåt. Vi har många intressanta områden att utveckla både inom miljöområdet, bygglovs- och lantmäteriprocessen samt inom stadsutvecklingsområdet i stort, säger Andreas Totschnig.
De båda direktörstitlarna ersätter den tidigare rollen som stadsbyggnadsdirektör. Den nya uppdelningen skapar en tydligare avgränsning mellan renodlade stadsutvecklingsfrågor och mer myndighetsnära frågor inom miljölagstiftning, bygglov och lantmäterihantering.​

The post Nya direktörer nyckelspelare i Nacka kommuns stadsutveckling appeared first on Byggkontakt.

Brist på resurser är i dag den största utmaningen i arbetet för att implementera smart city-teknologi hos de mindre kommunerna i Sverige. Enligt en undersökning av Signify, världsledande inom belysning och tidigare känt som Philips Lighting svarar hela 61% av kommunerna att de upplever resursbrist som den största utmaningen. Samtidigt som nästan hälften pekar på att bristfälliga kvalifikationer står i vägen för att utveckla intelligent infrastruktur. Kommunerna efterfrågar därför ett närmare samarbete med privata aktörer för att lära sig nyttja teknologin.

– En majoritet av kommunerna vi har haft kontakt med är intresserade av en samarbetsmodell som ger tillgång till expertis och rådgivning från privat sektor, men saknar budgeten. Med vår erfarenhet och kunskap kan vi ge kommunerna nödvändigt stöd genom att skapa välfungerande samarbeten med privata aktörer, säger Flavio Santos, Country Manager för Signifys verksamheten i Sverige.

En tydlig strategi och partnerskap högst upp på önskelistan
Undersökningen visar att 70% av kommunerna bedömer att samarbeten med aktörer med mer kunskap om smart city-teknologi skulle underlätta implementeringen av smart city-lösningar. Det kan troligtvis förklaras av att många kommuner inte är helt säkra på vad begreppet ”Smart City” egentligen innebär, vilket också förklarar varför 57% av kommunerna i dagsläget inte har en konkret strategi för användning och implementering av smart city-lösningar.

– Det största problemet med att inte ha en strategi för detta är att de långsiktiga och integrerade lösningarna som gynnar städernas invånare aldrig blir aktuella. En strategi ger teknologin ett syfte, och på så vis kan pilotprojekten tjäna den överordnade målsättningen i stället för att stå ensam som en bra idé, säger Flavio Santos.

Om undersökningen:
Undersökningens syfte är att försöka förstå och identifiera uppfattningar och barriärer kring
implementeringen av smart city-lösningar. Resultatet baseras på svar från 100 kommuner över hela Norden, där kommunala beslutsfattare har blivit identifierade och intervjuade. Undersökningen genomfördes mellan april och maj 2018 med 30 deltagare från små- och mellanstora kommuner i Sverige. Små- och mellanstora kommuner är definierat som
< 80 000 invånare.

The post Ny undersökning från Signify visar: Svenska kommuner halkar efter i den digitala utvecklingen appeared first on Byggkontakt.

I över 30 kommuner har Riksbyggen varit med och startat kooperativa hyresrättsföreningar. Bilden är från den kooperativa hyresrättsföreningen i Götene.

Kommunstyrelsen i Torsby har den 3 december tagit beslut om att genomföra ett projekt som ska utreda förutsättningar och sammanställa ett beslutsunderlag för stiftande av en kooperativ hyresrättsförening i Torsby.

– Riksbyggen har en beprövad modell för att skapa boenden för den äldsta delen av befolkningen genom kooperativ hyresrättsförening och som idag finns i 31 kommuner. Vi är mycket glada över samarbetsavtalet med Riksbyggen och ser fram emot att starta arbetet med projektgruppen, säger Ann-Katrin Järåsen, kommunstyrelsens ordförande.

Projektet ska undersöka förutsättningar för att bilda en kooperativ hyresrättsförening som kommer att äga och förvalta samt omvandla anläggningarna Klarastrand, Lövenstrand, Dalbygården och Linden till moderna äldrecentrum efter kommunens strategiska planering och behov.

Projektorganisationen utgörs av en beslutande styrgrupp, en utredande projektgrupp och en referensgrupp för förankring av projektet i berörda verksamheter och organisationer.

– I projektet utreds också behovet av trygghetsbostäder och förutsättningar för att bygga denna typ av bostäder i kvarteret Mejeriet i Torsby samt för Polishuset i Sysslebäck, berättar Ann-Katrin Järåsen.

Genom att bilda en kooperativ hyresrättsförening kan kommuner säkerställa kvaliteten och långsiktigheten i sin vårdverksamhet och boenden för äldre utan att kostnaderna för fastighetsinvesteringar skenar. Merparten av de 31 föreningarna som Riksbyggen hittills varit med och startat har bildats under de senaste tio åren. Sammanlagt handlar det om cirka 3 000 bostäder för äldre i de 31 föreningarna. Konceptet ger också medlemmarna i föreningen ett inflytande över sitt eget boende, en viktig del för ett kooperativt företag som Riksbyggen

Projektet skall påbörjas under december 2018 och slutrapporteras till styrgruppen under juni 2019 för vidare beslut.

The post Riksbyggen och Torsby kommun tecknar samarbetsavtal om utredning av äldreboende som kooperativ hyresrätt appeared first on Byggkontakt.

–Vår analys visar att Kungsbacka är den kommun i Sverige som har bäst förutsättningar att möta de förändringar som kännetecknar svensk ekonomi just nu, och även under överskådlig tid framöver. Det handlar om att hantera effekterna av hög migration, kunskapsintensiva tjänster och handel istället för traditionell industri, säger analytikern Mattias Frithiof på WSP, en av författarna till rapporten ”Regionernas kamp”.

– Kungsbackas topplacering beror främst på att både inrikes födda och utrikes födda från länder utanför Europa är i arbete. Dessutom har Kungsbacka lyckats placera sig på en hög och relativt jämn nivå inom alla de områden som ingår i analysen, fortsätter Mattias Frithiof.

Robusthetsindexet som tagits fram för fjärde året i rad är en sammanvägning av tretton olika parametrar. Bland dem ingår befolkningsutvecklingen i kommunen, åldersfördelning, utbildning, hur många som jobbar totalt både bland inrikesfödda och utrikesfödda från länder utanför EU, men även hur många som jobbar inom kunskapsintensiva yrken samt inkomst.

Strax efter Kungsbacka placerar sig flera pendlingskommuner till Stockholm, så som Ekerö, Nacka, Sundbyberg, Tyresö och Värmdö.

– Tillväxt stimuleras främst av hög befolkningstäthet med människor som interagerar och drar nytta av varandras kompetens, varor och tjänster. Givetvis är landets tre storstäder viktiga motorer i detta, men vi ser nu en trend där allt fler svenska centralorter ökar i attraktivitet. Städer så som Sundsvall, Helsingborg, Karlstad, Östersund och Borås med exempelvis en stark tillväxt inom kunskapsintensiva näringar. Möjligen leder storstädernas höjda prisnivåer, ökande bostadsbrist och trängsel till att både människor och företag gör andra lokaliseringsval, säger Mattias Frithiof.

De kommuner som nu hamnar i botten av robusthetsanalysen är Högsby, Munkfors, Gullspång, Hällefors och sist Ljusnarsberg.

– Gemensamt för dessa orter är att de har en relativt svår placering rent geografiskt. De ligger långt ifrån de platser som är motorer i den nya ekonomin och får därför problem med omställningen, menar Mattias Frithiof.

– Det långsiktiga råd jag skulle vilja ge Ljusnarsberg, Hällefors och andra kommuner som hamnar långt ner i vår rankning, är att fokusera på att bromsa befolkningsminskningen. De bör satsa på att bli riktigt attraktiva bostadskommuner, från vilken människor sedan kan pendla till exempelvis Örebro som är en av de mest robusta kommunerna i Sverige, avslutar Mattias Frithiof.

Rapport och databas finns att ladda ner här.

Sveriges mest robusta kommuner

The post Här är kommunerna som är bäst rustade för framtiden appeared first on Byggkontakt.

Fotograf: Ryno Quantz / Miljöprisvinnare 2018

Temat för årets upplaga av miljöpriset är hållbart byggande och vinnarna har alla bidragit till ett mer miljösmart Nacka.

– Det finns stort engagemang och kunnande inom miljö- och klimatfrågor bland både företag och privatpersoner i Nacka. Det är många som tar de här frågorna på allvar och vill bidra till energieffektiviseringar och ett hållbart samhälle. Det är roligt att uppmärksamma positiva exempel, säger Per Enarsson, miljöchef i Nacka kommun.

Kjell Eriksson får priset för att han, genom stort engagemang och kunnande, hjälpt ett 50-tal grannar i Båthöjden att installera solceller på deras hus i Båthöjden i Nacka. Genom att bilda förening och samverka har Kjell och hans grannar gjort gemensamma upphandlingar och därmed kunnat sänka inköpspriset vilket gjort att fler kunnat installera solceller.

Propio och Strombro building workshop får priset för sitt stora engagemang i klimatfrågor och sina bidrag till minskad klimatpåverkan i Nacka. De har tillsammans ritat och byggt innovativa och energieffektiva radhus i trä i Tollare i Nacka. Radhusen, som är byggda helt i massivt trä så kallat KL-trä, till och med isoleringen är helt gjord av träfiber. Husen är så kallade plusenergihus, vilket innebär att de producerar mer energi än de gör av med. Ju mer trä man binder i en byggnad desto mer koldioxid försvinner från atmosfären vilket är ett viktigt steg för att motverka växthuseffekten.

– Vi vill att nuvarande och blivande Nackabor och Nackaföretag ska känna till och bidra till kommunens miljömål och miljöambitioner. Hållbar tillväxt är centralt och vi vill attrahera klimatsmarta innovationer och miljömedvetna invånare och företag. Det krävs samverkan och samspel för att vi ska kunna tänka nytt, långsiktigt och innovativt, säger Hans Peters ordförande i miljömålskommittén och kommunalråd (C).

Nackas miljöpris delades i år ut för tredje gången. Vinnarna utsågs i hård konkurrens bland 17 nominerade bidrag.

The post De vann Nackas miljöpris 2018 appeared first on Byggkontakt.

– Landets kommuner måste bli bättre på att anpassa sig efter invånarnas behov. För att utveckla attraktiva bostadsområden är det viktigt att kommunerna involverar boende, byggbolag, regionala myndigheter, arkitekter och fastighetsmäklare redan tidigt i planeringen, säger Marcus Svanberg, VD på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

I undersökningen svarar endast var tredje svensk, 36 procent, att deras hemkommun gör tillräckligt för att området de bor i ska utvecklas i rätt riktning. 38 procent efterlyser utökade satsningar på utbyggd kollektivtrafik medan 33 procent vill ha fler parker och grönområden samt insatser för att ökad trygghet i närområdet. Endast 4 procent vill ha fler bilvägar.

– De höga bostadspriserna i landets storstäder leder till att många svenskar i dag letar bostad utanför dessa områden. Då kan det vara avgörande med exempelvis välfungerande kollektivtrafik för att fortsatt ha nära till jobb och nöjen. De kommuner som möter svenskarnas efterfrågan av service och andra funktioner i bostadsområden har bättre förutsättningar att växa, säger Marcus Svanberg.

Hela 243 av Sveriges 290 kommuner rapporterar att de har bostadsbrist, och de omfattande byggplaner som många kommuner har ställer ännu högre krav på den offentliga servicen. Samtidigt framgår av undersökningen att det redan i dag är få som är nöjda med hur deras kommun sköter de befintliga bostadsområdena.

”Du måste flytta på dig”
Undersökningen om vad svenskarna önskar att kommunen ska göra för deras bostadsområde är en del av ”Du måste flytta på dig” – en rapport om bostadsmarknaden som Länsförsäkringar Fastighetsförmedling publicerat. Här framgår bland annat att en kraftigt sänkt flyttskatt och nedtrappade ränteavdrag fungerar kompensatoriskt i statskassan. Rapporten slår fast att det skärpta amorteringskravet bör ifrågasättas och att åtgärder som underlättar för unga vuxna att göra entré på bostadsmarknaden måste prioriteras. Läs hela rapporten här.

Minst nöjda:

1. Norrbottens län – 52%
2. Södermanlands län – 47%
3. Dalarnas län – 47%
4. Blekinge län – 46%
5. Skåne län – 43%
6. Västernorrlands län – 43%

Mest nöjda:

1. Jönköpings län – 44%
2. Stockholms län – 43%
3. Västerbottens län – 41%
4. Örebro län – 40%
5. Hallands län – 38%

The post Bara en av tre nöjda med hur kommunen sköter bostadsområdet appeared first on Byggkontakt.

Varje år delar kreditupplysningsföretaget Syna ut priset Bästa Tillväxt till den kommun i varje län där företagen växer bäst. Där granskas boksluten från alla svenska aktiebolag, och utmärkelsen går till den kommun som har störst andel företag som nyanställer, ökar sin omsättning och går med vinst. Botkyrka hamnar på första plats 2018 i Stockholm och klättrar från en andraplats år 2017.

– Det är naturligtvis otroligt glädjande att vi ligger i topp. Även om Botkyrka är en bra kommun att bo och driva företag i vill jag framför allt ge alla våra duktiga företagare ett stort erkännande för det arbete som de gör genom att skapa arbetstillfällen och underlag för god service. Den här utmärkelsen är framför allt deras, säger Gustav Fridlund, näringslivschef i kommunen.

Botkyrka är en växande storstadsregion med utrymme för expansion och utveckling där företag kan växa och utvecklas. Det finns många starka och drivna entreprenörer i Botkyrka, som bidrar med många viktiga värden – arbetstillfällen, service, attraktivitet och även del regionala tillväxten.

– Utvecklingen av Botkyrka är i full gång, nya bostäder i alla stadsdelar och en utbyggnad av välfärden.Företagens och näringslivets tillväxt är helt klart en viktig katalysator för Botkyrkas utveckling. Vi ska nu starta ett näringslivsråd så att näringsliv och kommun i närmare dialog kan jobba för Botkyrkas utveckling, säger Ebba Östlin, kommunstyrelsens ordförande (s).

Sammantaget ligger fem av åtta södertörnskommuner i topp tio av Stockholms läns kommuner.

Om priset

Bästa Tillväxt premierar en stabil utveckling i näringslivet, och går till den kommun i varje län som har störst andel växande företag.

Tre värden mäts:

– Andelen företag som har en omsättningsökning > 5 % mellan de två senaste årsredovisningarna.

– Andelen företag som ökat antalet anställda mellan de två senaste årsredovisningarna.

– Andelen företag som går med vinst enligt senaste årsredovisningen.

Av dessa tal skapas ett tillväxtindex som används för att jämföra kommunerna. Indexet baseras på alla svenska aktiebolags senast tillgängliga bokslut. Kommuner med färre än 100 aktiebolag är inte med i mätningen eftersom resultatet annars blir missvisande.

The post Botkyrka bäst på tillväxt appeared first on Byggkontakt.

Mer än hälften av både kommunernas och landstingens investeringar avser bostäder och fastigheter.

Behovet att finansiera investeringarna med externa lån begränsades dock av kommunernas goda ekonomiska resultat, som legat på rekordhöga nivåer under senare år. Trots de höga investeringsvolymerna ökade låneskulden enbart med 4,2 procent, en av de lägsta ökningstakterna på länge. Vid utgången av 2017 uppgick den kommunala låneskulden till 601 miljarder kronor, eller 13,1 procent av BNP.

Det är framförallt behoven att bygga och renovera nya bostäder, skolor och vårdfastigheter som driver på kommunsektorns investeringar. Bland kommunerna avsåg 56 procent av investeringarna bostäder och fastigheter, 30 procent avsåg infrastrukturinvesteringar och 9 procent avsåg investeringar i fjärrvärme- och elproduktion. För landstingen/regionerna stod fastighetsinvesteringar för cirka hälften av investeringsvolymen.

Kommuninvests VD Tomas Werngren kommenterar:

– Ökade välfärdsinvesteringar är en naturlig konsekvens av den kraftiga befolkningstillväxten, och träffar i hög grad kommunsektorn där en stor del av välfärden levereras. Investeringarna behöver göras, och är enligt vår bedömning hållbara givet kommunsektorns starka finansiella ställning. Utmaningar finns dock, särskilt om konjunkturen försvagas och ökningen av skatteunderlaget minskar.

Kommuninvest bedömer att investeringsbehoven kommer vara betydande i många år framöver. Rapportförfattaren Mattias Bokenblom, forskningsansvarig på Kommuninvest, flaggar dock för att Kommuninvests tidigare prognos om en fördubbling av den kommunala låneskulden mellan 2015 och 2024 kan komma att behöva revideras

– Om de senaste årens resultat i kommunsektorn står sig måste vi nog ompröva vår bedömning, eftersom kommunerna då i högre utsträckning kommer att investera med egna pengar i stället för med lånade, säger Mattias Bokenblom.

Rapporten bifogas denna release och finns även tillgänglig för nedladdning på Kommuninvests hemsida www.kommuninvest.se

The post Kommunernas investeringar på rekordnivå – men goda finanser minskar lånebehovet appeared first on Byggkontakt.

Eva Ullberg (S), Emanuel Olofsson, Hans Viken, Amanda Palmstierna (MP) och Aphram Melki (C),

Läs mer om projektet här.

På invigningen deltog initiativtagare och enhetschef Emanuel Olofsson, ordförande i miljö- och bygglovsnämnden Aphram Melki (C), ordförande för tekniska nämnden Amanda Palmstierna (MP) och ordförande för barn- och ungdomsnämnden Eva Ullberg (S). Samtliga från Järfälla kommun. Från Eneo närvarade Hans Viken, ansvarig för offentlig sektor.

”Jag är absolut stolt över vad vi har lyckats åstadkomma. Genom att upphandla solceller som tjänst har vi lyckats nå de politiska målen, behålla samma driftskostnad och kunnat satsa investeringspengarna på något annat. Jag hoppas många andra kommuner inspireras till att vilja satsa storskaligt på solel”, säger Emanuel Olofsson.

Upphandlingen är den första i Sverige i sitt slag där solel upphandlats som tjänst, så kallat PPA-avtal. Kommunen har fått stor uppmärksamhet för sin satsning. I våras vann Järfälla kommun Solenergiprisets hedersomnämnande för årets prestation.

”Det här projektet har väckt stort intresse hos andra kommuner i hela Sverige. Man tycker att Järfälla sticker ut. Att satsa på förnybart är jätteviktigt för Järfälla och vi visar vägen framåt”, säger Aphram Melki.

”Vi i Järfälla kommun hade satt upp ett mål om att bygga 1000 kW innan år 2025. Att upphandla solel som tjänst visade sig vara väldigt fördelaktig för att nå dit. Också ur ett rent ekonomiskt perspektiv”, tillägger Amanda Palmstierna.

Flottiljen är projektets största enskilda anläggning på 130 kW. Anläggningen kommer producera ungefär 124 MWh varje år. De övriga nio anläggningarna beräknas bli klara under hösten.

The post Första solcellsanläggningen invigd i Järfälla kommun appeared first on Byggkontakt.

Det nya bostadsområdet som växer upp i Hammar bidrar till rekordsiffrorna, men bostadsbyggen pågår även på många andra håll i kommunen. Foto: Kristianstads kommun

– Det här måste vara all time high, eller åtminstone det högsta på många årtionden. Den senaste tolvmånadersperioden fram till sista juli, har vi meddelat startbesked för 729 nya bostäder, säger byggnadsnämndens ordförande Sonny Modig (L).

Byggboomen i Kristianstads kommun håller i sig. Nu byggs det bostäder i rasande takt. Byggloven och startbeskeden från kommunens byggnadsnämnd har mångdubblats de senaste tre åren.

En avstämning har gjorts efter juli månad, eftersom den föregående tolvmånadersperioden ligger till grund inför kommunernas ansökningar om statlig byggbonus. Det första året som byggbonusen delades ut var 2016. Då fick Kristianstad drygt 23 miljoner för 413 bostadsbyggen. Sedan dess har fler kommuner kommit igång med byggandet och är med och delar på pengarna. Förra året fick Kristianstads kommun därför knappt 18 miljoner kronor av byggbonusen för sina redovisade 567 byggprojekt. Hur mycket bonuspengar de 729 bostäderna kommer att ge visar sig i slutet av året.

Siffrorna visar i alla fall att byggandet har fått rejäl fart. De senaste fem åren före 2016 byggdes i genomsnitt 130 bostäder om året. När kommunfullmäktige antog nya riktlinjer för bostadsförsörjning i kommunen 2016 gjordes bedömningen att mellan 500 och 600 nya lägenheter per år behöver byggas de närmaste åren.

– Det här är väldigt positivt! Vi behöver verkligen fler bostäder. Nu överträffar vi med råge de mål som vi har satt upp. Positivt är också att det finns ett fortsatt intresse från byggföretagen även om vi inte kan vänta att byggandet ska fortsätta i riktigt samma höga takt, säger kommunalrådet Pierre Månsson (L).

Det nya bostadsområdet i Hammar, som har börjat byggas under året, påverkar givetvis siffrorna. Men bygglov och startbesked har delats ut till i stort sett alla delar av kommunen.

– Vi märker en ökning av alla hustyper på flera orter. Det byggs radhus, flerbostadshus och småhus som aldrig förr, säger stadsarkitekten Roger Jönsson, som är i full färd med att rekrytera fler medarbetare för att klara alla bygglovsansökningar som fortsätter strömma in.

The post Nya byggrekord i Kristianstad appeared first on Byggkontakt.