Illustration: HFAB
– Vi ser fram mot samarbetet med NCC och hoppas på en utveckling och kompetenshöjning kring frågor som rör klimatpåverkan vid nyproduktion. Detta kommer vi alla att få nytta av i framtida projekt, säger Mats Nilsson, projektledare HFAB.

Projektet byggs i Harplinge, norr om Halmstad, och består av två likadana hus i tre våningar med totalt 44 hyreslägenheter. Varje huskropp består av två sammanbyggda hus med gemensam entré, hobbyrum och gemensam tvättstuga. Lägenhetsförråd och teknikutrymmen för ventilation placeras på vindar och cykelförråd i en komplementbyggnad på gården.

– NCC arbetar kontinuerligt med att minska vår klimatpåverkan och gläds över att fler av våra kunder ställer dessa krav vid upphandlingen. Genom att tänka kreativt och använda nya smarta lösningar vid metod- och materialval kan vi tillsammans minska klimatpåverkan vid nyproduktion, säger Robert Karlsson, affärschef NCC Building Sweden och fortsätter;

– I det här projektet har vi framförallt fokuserat på att reducera andelen betong, för att minska belastningen på miljön. Det har vi gjort genom att slimma väggar och bjälklag samt i möjligaste mån använda andra material, helst lokalproducerade för att undvika långa transporter. Istället för prefabricering kommer vi att gjuta stommen på plats med ”grön” betong från en lokal fabrik, säger Robert Karlsson.

Projekteringsarbetet pågår och byggstart beräknas bli efter sommaren 2020. Inflyttning är planerad till slutet av 2021.

Affären, som är en totalentreprenad, uppgår till cirka 75 MSEK och orderregistreras i andra kvartalet 2020 i affärsområde NCC Building Sweden.​

The post NCC bygger 44 klimatsmarta hyresrätter i Halmstad appeared first on Byggkontakt.

Klimatfrågan är en av samhällets stora utmaningar. Som ett av Sveriges största fastighetsbolag har hållbarhet varit en prioriterad fråga för Akademiska Hus i mer än 20 år, men för att verkligen kunna gå i bräschen och vara en hållbar förebild höjer bolaget nu sin ambitionsnivå och gör verksamheten helt klimatneutral.

– Våra nya klimatmål ligger i utvecklingens framkant och kommer att sätta stor press på vår verksamhet att bana ny mark och vara pionjärer inom flera områden. Samtidigt vill vi betona att vårt arbete inte kan nå framgång på egen hand. Omställningen bygger på att många parter samverkar och tar gemensamt ansvar. Vi är alla en del i den komplexa omställning som nu sker på bred front mot ett klimatneutralt samhälle, säger Kerstin Lindberg Göransson, vd för Akademiska Hus.

För att nå en nollvision för sitt klimatavtryck har Akademiska Hus satt upp en rad nya klimatmål. En klimatneutral fastighetsdrift till 2025 ska uppnås genom att bolaget ökar fokus på aktiva energiåtgärder i befintliga och nya byggnader, investerar i energibesparande teknik och satsar på innovativa lösningar och projekt för förnybar energi med digitaliseringen som stöd. Målet om en klimatneutral intern verksamhet till 2025 innebär att bolaget ska förändra sina resmönster genom nya digitala alternativ till fysiska möten och se över övrig påverkan i form av förbrukningsvaror, förtäring, val av mötesform med mera.

Den största utmaningen
För att uppnå en klimatneutral projektverksamhet till 2045 kommer Akademiska Hus att följa Fossilfritt Sveriges färdplan mot Fossilfri bygg- och anläggningsbransch till 2045. Stor vikt kommer att ligga på en tydlig uppföljning och styrning av projektens påverkan, aktiva beslut kring konstruktionslösningar, system och materialval och ett förtydligande av bolagets beställarkrav kring utförande.

– Klimatavtrycket från våra byggprojekt står för en omfattande del av Akademiska Hus totala miljöbelastning och vi kommer att behöva jobba hårdare och under en längre tid för att nå vårt mål inom just det området. Men med gemensamma krafter i branschen och framtida tekniska landvinningar kommer vi att klara det. En avgörande fråga för oss blir också att öka effektiviteten och attraktionskraften i befintliga byggnader så att nybyggnation inte alltid ses som ett förstahandsval, säger Kerstin Lindberg Göransson.

Läs mer om Akademiska Hus hållbarhetsarbete här:
https://www.akademiskahus.se/hallbarhet/var-syn-pa-hallbarhet/

The post Akademiska Hus ska bli klimatneutrala appeared first on Byggkontakt.

Sommarens extrema torka slog hårt mot svenska bönder och allt fler forskare är eniga om att torkan och andra extrema väder är tecken på växthuseffekten. 52 procent av kvinnorna uppger att de oroar sig mer för klimatförändringarna efter sommarens torka. Motsvarande andel bland män är 29 procent.

Fler kvinnor än män anser sig vara klimatsmarta, hela 92 procent beskriver sig som ganska eller mycket klimatmedvetna. Bland män är andelen 85 procent.

Det gör svenskarna för att leva mer klimatsmart
På frågan om vad man faktiskt gör i sin vardag för att leva mer klimatsmart hamnar källsortering i toppen där 75 procent anger att de källsorterar, följt av att undvika att slänga mat samt välja svenskt/närproducerat. Att vara sparsam med el och leva mer energieffektivt samt att tänka på att välja ekologiskt eller KRAV-märkt i butik hamnar också högt upp på listan.

– Valen du gör i mataffären har stor inverkan på klimatet och miljön. Vår undersökning visar att många konsumenter förstår det. Att välja KRAV-märkta produkter när du handlar innebär inte bara ökad biologisk mångfald och minskad mängd kemikalier i jordbruket. Det betyder också en insats för minskad klimatpåverkan. Och efter sommarens torka gör du dessutom även gott för KRAV-bönderna som drabbats extra hårt, säger Anita Falkenek, vd för KRAV.

Här är de tio vanligaste åtgärderna svenskarna gör i sin vardag för att leva mer klimatsmart:

1. Jag källsorterar
2. Jag slänger inte lika mycket mat
3. Jag väljer oftare svenskt/närodlat
4. Jag försöker vara mer sparsam med el/leva mer energieffektivt
5. Jag försöker att välja ekologiskt eller KRAV-märkt
6. Jag försöker minimera min konsumtion
7. Jag försöker vara mer sparsam när jag tvättar
8. Jag försöker att äta mer vegetariskt
9. Jag köper secondhand
10. Jag väljer oftare cykel istället för bil

Det här tycker svenskarna är viktigast att göra för att minska klimatpåverkan
På frågan om vilken insats man tycker är viktigast för att minska klimatpåverkan ser svaren lite annorlunda ut. Här hamnar att minska sin konsumtion i toppen, följt av att välja svenskt/närodlat oftare. På tredjeplats hamnar att fler väljer att flyga mindre.

Här är de tio insatser svenskarna tycker är viktigast för att minska klimatpåverkan: 

1. Försöka minimera sin konsumtion
2. Välja svenskt/närodlat oftare
3. Att fler väljer att flyga mindre
4. Att fler åker kollektivt
5. Inte slänga lika mycket mat som tidigare
6. Källsortera mer
7. Vara mer sparsam med el/leva mer energieffektivt
8. Äta mer vegetariskt
9. Att fler väljer elbil eller elhybrid
10. Köpa mer second hand

*40 % känner en viss oro, 14 % känner en väldig oro.Undersökningen är genomförd av opinions- och marknadsundersökningsföretaget YouGov. Under perioden 11–12 september 2018 har sammanlagt 1006 intervjuer via internet genomförts med män och kvinnor 18+ år i Sverige

**68 % är ganska klimatmedvetna, 20 % är mycket klimatmedvetna

S

veriges mest kända miljömärkning för mat, uppbyggd på ekologisk grund med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. KRAV-märket är ett registrerat varumärke hos Patent- och registreringsverket. Registreringen ger KRAV ekonomisk förening ensamrätt till varumärket KRAV.

The post Ny undersökning: Varannan svensk orolig för hur klimatfrågan prioriteras efter valet appeared first on Byggkontakt.

Samhällsbarometern, Göteborg

I utvecklingen av Sveriges städer är hållbarhet och grönska det svenskarna prioriterar högst. En dryg tredjedel av svenska folket vill att landets byggnader ska förses med vindturbiner eller kraftverk för att kunna generera energi. Endast elva procent vill se fler glaspartier och fönster. Lika få önskar se mer konst på fasaderna, vilket vittnar om att hållbarhet hamnar högre upp än estetisk utsmyckning i svenskarnas prioritetsordning.

– Svenskarna är tydliga med att framtidens städer ska vara grönare och mer hållbara. Det ligger också i linje med hur vi ser på utvecklingen. Ett ökat fokus på hållbarhet i kombination med teknikutveckling och delningsekonomi kommer att möjliggöra en grön omställning i våra städer och på lång sikt kommer vi ha möjlighet att frigöra ytor som idag upptas av parkerade bilar, säger Nicke Rydgren, affärsutvecklingschef på Projektengagemang.

När det kommer till framtida stadsplanering hamnar grönområden i topp. Hela 70 procent av svenskarna vill se mer träd och grönska i Sveriges städer och närmare hälften vill se fler parker, lekplatser och cykelvägar. Drygt var tredje svarande, 36 procent, tycker att en större del av trafiken bör beläggas under marken. Däremot är det bara elva procent som efterfrågar mer konst.

Drygt fyra av tio tror på självkörande poddar
Tack vare e-handelns starka utveckling blir det allt viktigare med snabba leveranser av produkter som beställts online. Samhällsbarometern visar att 38 procent av svenskarna tror att produkterna i framtiden kommer att levereras med hjälp av självkörande poddar – små eldrivna fordon. Det är dock inte alla som är lika övertygade om denna teknikutveckling. I Gävleborg anser var fjärde respondent att självkörande poddar är framtiden. I Uppsala, där flest tror på poddar, är motsvarande siffra hela 44 procent.

Topp 5: Här tros det mest på självkörande poddar
1. Uppsala län
2. Västra Götalands län
3. Södermanlands län
4. Östergötlands län
5. Hallands län

Topp 5: Här tros det minstpå självkörande poddar
1. Gävleborgs län
2. Västernorrlands län
3. Norrbottens län
4. Västmanlands län
5. Kronobergs län

Om undersökningen:
Samhällsbarometern 2018 är gjord av teknik- och arkitektkoncernen Projektengagemang och undersökningen har genomförts av Kantar Sifo. Undersökningen genomfördes under 2018 i form av en webbenkät och är statistiskt säkerställd och representativ på riksnivå. Totalt har 3 000 personer i Sverige mellan 18 till 74 år deltagit i studien.

Läs hela rapporten här: https://samhällsbarometern.pe.se

Bilaga.

Vad av följande vill du se mer av på våra byggnader år 2050?

Vad av följande vill du se mer av i framtidens städer?

Här tror flest att vi år 2050 kommer få produkter levererade till våra hem med självkörande poddar – län för län:

The post Hållbarhet framför konst när svenskarna tycker till: Sju av tio vill se fler solceller på svenska byggnader appeared first on Byggkontakt.

– Att ta hänsyn till miljön i vardagen har alltid varit en självklarhet för oss. Men vi har ändå blivit positivt överraskade över hur enkelt och bekvämt ett klimatsmart liv är om man kombinerar sitt eget engagemang med den senaste tekniken, säger Tina Jogensjö, till vardags kreativ producent på Unicef.

”One Tonne Life” fick stor medial och publik uppmärksamhet under 2010 och 2011. I projektet skapade A-hus, Vattenfall och Volvo Personvagnar tillsammans med sina partners ICA och Siemens ett klimatsmart hushåll för testfamiljen Lindell (pappa Nils, mamma Alicja med barnen Hannah och Jonathan). Under testperioden sänkte Lindells sina utsläpp från normala 7,3 ton koldioxid per år och person till 1,5 ton.

– Vi följde nyfiket ”One Tonne Life” i media. Lindells 80-procentiga sänkning visade att man kan komma väldigt långt med rätt motivation, kunskap och teknik. Vi uppskattar att våra koldioxidutsläpp i dag är ungefär hälften av en svensk genomsnittsfamiljs utsläpp, men utan att pruta på livskvaliteten, säger Tina Jogensjö.

Kärlek vid första ögonkastet
Familjen Jogensjö föll genast för den stilrena arkitekturen, rymden och den ljusa interiören i huset. Den energismarta livsstilen har varit i fokus sedan flyttlasset gick från lägenheten i Stockholms innerstad till den 155 kvadratmeter stora ”One Tonne Life” villan, som tagits fram av A-hus och ritats av Gert Wingårdh.

– Vi kan leva ett helt vanligt förortsliv i villa, med bonusen att det är Sveriges mest klimatsmarta hus, säger Tina.

Vattenfalls webbaserade elmätare ”EnergyWatch” och företagets smarta eluttag, ”Smart Plugs” ger familjen kontroll över sin elförbrukning. Överskottet från husets 95 kvadratmeter stora solcellspaneler på fasad och tak säljs till familjens elleverantör.

– Huset är ju suveränt energisnålt byggt redan från början. Men att kunna mäta sin elförbrukning i realtid ger extra motivation att hitta områden där man kan spara lite till. Vi har till exempel upptäckt att Jon, som är den som annars bruka jaga på mig och Nils, duschar alldeles för länge, säger Tina Jogensjö med ett skratt. Det är tur att vi även har solfångare på garagetaket som ger varmvatten.

Familjeresor med egenproducerad solel
Familjen har fått prova en Volvo V60 Plug-in Hybrid, som laddas hemma på garageuppfarten med Vattenfalls specialdesignade laddcentral. Tina Jogensjö använder elcykel till jobbet på UNICEF i centrala Stockholm, men laddhybriden har gjort det enkelt att hälsa på släkt och vänner på helgerna.

– Att kunna köra en bekväm och rymlig familjebil på egenproducerad solel känns extra coolt. Med en räckvidd på upp till femtio kilometer tar jag mig lätt de fyra milen fram och tillbaka till city utan att dieselmotorn går igång. Att koppla in kabeln i laddboxen hemma är dessutom enklare än att åka in på macken, säger Tina.

– För mig är det en kul utmaning att komma lite längre på eldrift varje gång jag kör bilen. Det gör ju också att körstilen blir lugnare och effektivare, säger Jon.

A-hus – ledande på klimatsmart boende
För initiativtagarna A-hus, Vattenfall och Volvo Cars har erfarenheterna från ”One Tonne Life” bidragit med ny inspiration och motivation i utvecklingen av nya produkter. A-hus är ledande inom utveckling av klimatsmart boende med fokus på design och komfort.

– Våra villor kommer med en standard som är bättre än rådande energikrav, oavsett om de har en modern arkitektur eller ett traditionellt snitt. Med ”One Tonne Life” driver vi utvecklingen av energieffektivt boende ytterligare steg framåt och samtidigt sprider vi kunskap om ett klimatsmart beteende, säger Susanne Ström, Marknadschef för A-hus.

Vattenfall – smarta lösningar för minskade energikostnader
Baserat bland annat på erfarenheterna från One Tonne Life projektet har Vattenfall utvecklat en rad nya produkter och lösningar för ett energismart liv och hållbar livsstil.

– Många hushåll kan idag enkelt minska sina energikostnader och miljöpåverkan avsevärt genom att aktivt övervaka sin elförbrukning, använda mer energieffektiva apparater och ändra vanor och beteenden. När det gäller eldrivna transporter bidrar vi till utvecklingen med enkla laddlösningar både hemma och i den publika infrastrukturen, säger Lars Ejeklint, Energiexpert vid Vattenfall

Volvo Cars – banbrytande laddhybrid gör succé
Testfamiljen Lindell i ”One Tonne Life” körde elbilen Volvo C30 Electric, vars andra generation utvecklats tillsammans med Siemens, som är företagets långsiktiga partner för elektrifierade bilar. Projektet visade att den som kör en elektrifierad bil kan minska koldioxidutsläppen från sina transporter med 90 procent.

Familjen Jogensjös testbil, en Volvo V60 Plug-in Hybrid, som utvecklats tillsammans med Vattenfall, var under 2013 en av Europas bästsäljande laddhybrider. Senare under 2014 kommer även nya Volvo XC90 att lanseras som en laddhybrid.

– Elektrifierade bilar är ett transportmedel som hör hemma i ett hållbart samhälle. Laddhybridens smarta kombination av en snål förbränningsmotor och en elmotor är vår mest tekniskt avancerade drivlina någonsin. Den tar oss närmare målet att erbjuda helt utsläppsfri körning i framtiden, säger Peter Mertens, Senior Vice President, Research and Development vid Volvo Cars.

Läs mer om ”One Tonne Life” på www.onetonnelife.se. Onetonnelife.com

The post ”One Tonne Life” tre år senare: Klimatsmart livsstil möjliggörs genom uppmärksammat pilotprojekt appeared first on Byggkontakt.