Europeiska investeringsbanken (EIB) offentliggjorde i dag, i samarbete med det internationella marknadsundersökningsföretaget YouGov, den fjärde serien av EIB:s klimatundersökning där man har undersökt medborgarnas inställning till klimatförändringarna i EU, USA och Kina. I denna fjärde omgång fokuserar man på EU-medborgarnas uppfattningar om globala investeringar för att bekämpa klimatförändringarna på ett effektivt sätt.

Denna nya uppsättning uppgifter från EIB avslöjar att den svenska allmänheten hellre ser att globala investeringar görs för att bekämpa klimatförändringarna än att medlen enbart används nationellt. 42 % av svenskarna anser att Sverige utan tvekan bör investera i alla länder där behov finns. Detta är 12 % fler än i Frankrike och 4 % fler än i Tyskland och Italien. Samtidigt anser nästan var fjärde svensk (23 %) att klimatinvesteringarna bör hållas inom Sverige och att varje land ska ansvara för att vidta åtgärder inom de egna gränserna.

Från ett svenskt perspektiv bör den nationella regeringen tillsammans med internationella organisationer, till exempel EU, Världsbanken och FN, visa vägen i kampen mot klimatförändringarna. Denna uppfattning delas av 48 % av allmänheten. Vidare anser 21 % att medborgarna har den viktigaste rollen genom att de personligen kan bidra till lägre koldioxidutsläpp i sin vardag.

När det gäller de globala problem som klimatförändringarna kommer att medföra anser svenskarna att de globala effekterna mest troligen kommer att bli fler extrema väderförhållanden, till exempel orkaner, översvämningar och torka (72 %), stigande havsnivåer (64 %) och en ökad brist på livsmedel och vatten (60 %).

Dessa globala framtidsutsikter delades av fler än svenskarna. I 12 av de 30 länder som ingick i undersökningen, till exempel Italien, Tyskland, Irland och Spanien, var fler människor positivt inställda till investeringar för att hjälpa utvecklingsländerna i motsats till klimatinvesteringar inom de egna gränserna.

Inom EU råder delade uppfattningar. 35 % av EU-medborgarna anser att deras länder bör satsa på att hjälpa utvecklingsländerna med att bekämpa klimatförändringarna. 33 % anser däremot att varje land bör ansvara för att hantera sina egna klimatförändringsproblem snarare än att investera på annat håll.

Liknande siffror ses i USA: 35 % av de amerikanska medborgarna ser hellre att klimatinvesteringar i utvecklingsländer prioriteras, medan 27 % anser att investeringarna bör hållas inom landet. Omvänt vill endast 22 % av de kinesiska medborgarna se klimatinvesteringar i utvecklingsländerna samtidigt som 31 % anser att varje land ska ansvara för att finansiera sina egna klimatinitiativ.

Emma Navarro (EIB:s vicepresident med ansvar för finansiering av klimatåtgärder och miljö) har kommenterat EIB:s klimatundersökningsresultat på följande sätt: ”Klimatförändringarna är en av de mest brådskande prioriteringarna i vår tid. Det är en stor utmaning för världen och därför måste vi finna en gemensam global lösning. Varje åtgärd som vi vidtar kan bidra till att avhjälpa detta gemensamma hot. Att investera i klimatanpassning och klimatbegränsning i utvecklingsländerna kommer inte bara att hjälpa de enskilda länder som drabbas hårdast av de allvarliga negativa effekter som den globala uppvärmningen innebär. Det kommer dessutom att gynna oss alla.”

Vidare har hon påmint om följande: ”Som världens största multilaterala givare inom klimatfinansiering lägger EIB största prioritet vid och har som största ambition att bekämpa klimatförändringarna. Klimatåtgärder stod för mer än 29 % av vår totala utlåning 2018. Dessutom är vi på god väg att fullgöra vårt åtagande att öka vår klimatfinansiering till 35 % av alla våra investeringar i utvecklingsländerna före 2020.”

Figur 1 – Svenskarnas uppfattning om nationella kontra globala investeringsprioriteringar för klimatet

• Mitt land bör utan tvekan investera i alla länder där behov finns – 42 %
• Mitt land bör inte investera i andra länder, utan varje land bör ansvara för sin del – 23 %
• Mitt land bör främst investera i mer närliggande länder där behov finns – 18 %
• Vet inte – 15 %
• Klimatförändringarna finns inte över huvud taget – 2 %

Rangordning av globala effekter som de svenska medborgarna anser vara det mest troliga resultatet av klimatförändringarna

• En ökad förekomst av extrema väderhållanden (t.ex. orkaner, översvämningar och torka) – 72 %
• Stigande havsnivåer – 64 %
• En ökad brist på livsmedel och vatten – 60 %
• En mindre biologisk mångfald (t.ex. utrotning av insekter, djurarter och växter) – 57 %
• Obeboeliga regioner/länder som tidigare varit beboeliga – 53 %
• Fler migranter – 53 %
• Hälsohot (t.ex. fler epidemier) – 51 %
• Ökenspridning (fruktbar jord omvandlas till öken) – 47 %
• Ett ökat krigshot på grund av knappa resurser – 42 %
• Större klyftor mellan länderna – 40 %

The post Den svenska allmänheten anser att internationella investeringar är nyckeln för att begränsa klimatförändringarna appeared first on Byggkontakt.

– Det är brådskande att hinna med de omställningar som behövs. Vi börjar redan se effekterna av klimatförändringarna, säger Marmar Nekoro, projektledare och programansvarig för Baltic Sea Future.

Bilden, från vänster:
Ms Carola Skoog, Unit Manager Stockholmsmässan 
Prof. Christina Rudén, Stockholms University / Board member Sustainable Seas Foundation
Ambassador of Lithuania to Sweden, Mr Algimantas Rimkūnas
Ms Marmar Nekoro, Leader Baltic Sea Future
Ambassador of Latvia to Sweden, Marģers Krams
Ms Sofia Wennerstrand, EU coordinator, Prime Minister’s Office, Sweden
Prof Kevin Noone, Stockholm University
Mr Patric Sjöberg, CEO Stockholmsmässan
Prof Magnus Breitholz, Stockholm University, Member of Board, Baltic Sea Future
Mr Christoph Deiβenberger, Embassy of Germany to Sweden

Baltic Sea Futures tema är i år klimatförändringar och dess effekter på regionen och havet. Kommuner, forskare, näringslivsrepresentanter och politiska beslutsfattare kommer att vara på plats för att utbyta kunskap och innovativa verktyg för att rädda havet och nå FN:s hållbarhetsmål inom Agenda2030. Klimatförändringarna har redan lett till en snabbare uppvärmning av Östersjöregionen jämfört med resten av jorden, vilket exempelvis påverkar nederbördsmängden och därmed avrinningen av näringsämnen och miljögifter som når Östersjön

– Det är bråttom att arbeta förebyggande och med anpassningar på många områden. Ett konkret exempel på effekter som vi redan sett i Sverige är dricksvattenbrist i flera kommuner, säger Marmar Nekoro.

Baltic Sea Future är en arena för alla som vill arbeta aktivt och innovativt med nya lösningar. – Vad är nästa steg som behövs för att rädda Östersjön? På Baltic Sea Future presenteras både den senaste forskningen och de viktigaste politiska besluten, såsom den nya klimatlagen i Sverige, samt de innovationer och lösningar som visat sig vara effektiva åtgärder för att bekämpa klimatförändringar, säger Marmar Nekoro.

Initiativtagare till Baltic Sea Future är Stockholms universitet, Stiftelsen Hållbara Hav och Stockholms stad. Karin Wanngård (S), finansborgarråd i Stockholms stad, är också en av talarna på kongressen.

– Miljö- och klimatfrågor känner inga nationsgränser. De utmaningar som finns i Östersjön är ett utmärkt exempel på varför vi behöver arbeta tillsammans för att vårda den natur vi alla är beroende av. Att rädda Östersjön kräver många svåra gemensamma överstatliga beslut men också handfast agerande lokalt. Där är kommunernas roll är avgörande för att de politiska besluten ska bli verklighet, säger Karin Wanngård (S), finansborgarråd i Stockholm

Baltic Sea Future äger rum den 8-9 mars 2018. Initiativtagare är Stockholms universitet, Stockholms stad och Stiftelsen Hållbara Hav. Stockholmsmässan arrangerar.

The post Klimatförändringar ger stora effekter för Östersjön – lokala åtgärder och samarbete nödvändigt appeared first on Byggkontakt.