<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>kemtvätt &#8211; Byggkontakt</title>
	<atom:link href="https://www.byggkontakt.nu/tag/kemtvatt/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://www.byggkontakt.nu</link>
	<description>Sveriges nyhetsportal för bygg- och fastighetsbranschen</description>
	<lastBuildDate>Tue, 27 Mar 2018 13:12:37 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	
	<item>
		<title>Värme fångade gifterna på förorenad Kristianstadstomt</title>
		<link>https://www.byggkontakt.nu/nyheter/varme-fangade-gifterna-pa-fororenad-kristianstadstomt/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Anders Enquist]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 27 Mar 2018 13:12:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[kemtvätt]]></category>
		<category><![CDATA[Kristiansstad]]></category>
		<category><![CDATA[Miljösanering]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://www.byggkontakt.nu/?p=48151</guid>

					<description><![CDATA[<p>Miljösaneringen av den gamla kemtvättstomten Färgaren 3 på Långebro i Kristianstad är nu klar. Resultatet&#8230;</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/nyheter/varme-fangade-gifterna-pa-fororenad-kristianstadstomt/">Värme fångade gifterna på förorenad Kristianstadstomt</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Miljösaneringen av den gamla kemtvättstomten Färgaren 3 på Långebro i Kristianstad är nu klar. Resultatet är mycket bra, då mer än 99,9 procent av föroreningarna är borta. Totalt har 1 500 kg klor tagits upp och destruerats. En av Skånes giftigaste tomter är numera ren och de klorerade lösningsmedlen som fanns i marken hotar inte längre grundvattnet.</strong></p>
<p><strong>– Jag är väldigt glad över resultatet, säger projektledaren Elin Remstam. Nu när marken är ren kan kommunen fortsätta att utveckla hela det här området.</strong><span id="more-48151"></span></p>
<p><em>Bilden: Miljöinspektör Anna Bryllert och projektledaren Elin Remstam från Kristianstads kommun inspekterar de grönmarkerade brunnarna där värmeelementen funnits, tillsammans med projektledaren Adis Dzafic från Veolia. Foto: Kristianstads kommun</em></p>
<p>Färgaren 3 har varit en av Skånes mest förorenade tomter. Här bedrevs färgeri och kemtvätt med klorerade lösningsmedel från början av 1900-talet fram till 1980-talet. Lösningsmedel som läckt ut i marken hotade att spridas till en av Skandinaviens mest värdefulla grundvattenresurser som ligger 100 meter under marknivån.</p>
<p>Riskerna med tomten pekades ut av Länsstyrelsen redan 2001. Efter förstudiearbeten påbörjades det stora reningsarbetet 2016, då 6 000 kubikmeter ytligt förorenad jord forslades bort.</p>
<p>I april 2017 startade arbetet med värmebehandling av marken. Värmeelement borrades ner till 20 meters djup och marken har sedan upphettats till över 100 grader. Totalt har 1 500 kg perkloretylen förångats ur marken och fångats in i anläggningens aktiva kolfilter, för destruktion. I förra veckan stängdes det sista värmeelementet av och mätningarna visar nu att marken på den 2500 kvadratmeter stora tomten renats till mer än 99,9 procent.</p>
<p>– Från att ha varit en av de värsta miljöbovarna i Skåne uppfyller den här tomten nu alla krav för att bygga bostäder, säger Anders Bank från Structor, som varit kommunens miljökonsult i projektet.</p>
<p>Anders Bank räknade ut att tomten borde innehålla ungefär 1 500 kg perkloretylen och när reningen nu är avslutad visar det sig att hans beräkningar stämde. Färgaren 3 är en av de första platserna i Sverige där reningsmetoden med värme använts och arbetet har i stort sett gått enligt planen.</p>
<p>– En kontrollmätning visade att det fortfarande fanns perkloretylen kvar i ett mindre delområde och där fick vi värma lite längre än vi tänkt från början, beskriver projektledaren Adis Dzafic, från Veolia Water Technologies, huvudentreprenören som ansvarar för saneringen. Annars har det flutit på.</p>
<p>Tomten Färgaren 3 är nu helt ren, men i en omkrets av 200 meter runt området finns det fortfarande en del lösningsmedel kvar i grundvattnet. När huvudkällan inte längre tillför några gifter ska det kringliggande området läka sig självt. Lösningsmedlen som finns kvar ska antingen spädas ut, brytas ner eller bindas i marken.</p>
<p>– Området kommer att självrenas under fem år och halterna ska mätas regelbundet, förklarar Anders Bank. Om det behövs kan vi dessutom hjälpa marken att påskynda den naturliga nedbrytningen.</p>
<p>Alla återställningsarbeten på platsen är färdiga i slutet av april, men det betyder inte att tomten kommer till direkt användning.</p>
<p>– En plan för utveckling av hela området längs med Helge å ska tas fram och för att bygga på tomten krävs också en detaljplan, förklarar projektledaren Elin Remstam. Det kommer att dröja några år innan vi kan börja bygga här.</p>
<p>Saneringen av Färgaren 3 har kostat 54 miljoner kronor som betalats av Naturvårdsverket, via Länsstyrelsen i Skåne.</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/nyheter/varme-fangade-gifterna-pa-fororenad-kristianstadstomt/">Värme fångade gifterna på förorenad Kristianstadstomt</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kemtvättens smutsiga spår</title>
		<link>https://www.byggkontakt.nu/artikel/kemtvattens-smutsiga-spar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Anders Enquist]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 19 Jan 2018 12:31:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Artiklar]]></category>
		<category><![CDATA[kemtvätt]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Norconsult]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://www.byggkontakt.nu/?p=44511</guid>

					<description><![CDATA[<p>Platsen klassades som en av landets mest hälsofarliga. Huset som stod på tomten revs och&#8230;</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/artikel/kemtvattens-smutsiga-spar/">Kemtvättens smutsiga spår</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Platsen klassades som en av landets mest hälsofarliga. Huset som stod på tomten revs och familjen evakuerades. Nu pågår ett sällsynt saneringsarbete för att få bort de hälsofarliga kemikalieresterna efter den gamla nedlagda kemtvätten i Trollhättan.</strong><span id="more-44511"></span></p>
<p><em>Bilden: I november 2017 påbörjades en så kallad termisk behandling för att sanera marken efter den gamla nedlagda kemtvätten.</em></p>
<p>Under 1950-talet började stadsdelen Halvorstorp, strax utanför centrala Trollhättan, ta fart. Expansionen var ett resultat av Saabs framgångar med serietillverkning av bilar. Vid den här tiden slog Kemiska snabbtvätten på Tunhemsvägen upp sina portar. Den blev snabbt populär och hade som mest 20 anställda. Tvätt med tuffa fläckar hämtades med lastbilar runt om i Västergötland och lämnades på Tunhemsvägen.</p>
<p>Efter flera framgångsrika år slog snabbtvätten igen sina dörrar 1974. Ungefär 17 år senare köpte en familj den till synes charmiga gamla byggnaden som inte hade några synliga spår efter kemtvätten. Men när resterna från en gammal bensinmack skulle saneras upptäcktes även andra kemikalierester på tomten.</p>
<p>Miljöförvaltningen lät en konsult göra en studie över föroreningarna och deras spridning inom och invid tomten. Snart stod det klart att hälsofarliga tetrakloreten fanns i grundvattnet under fastigheten.</p>
<p>Enligt en tidigare anställd hade de använt sådana kemikalier på kemtvätten och eftersom byggnaden inte var ansluten till det kommunala avloppsnätet dumpades restvatten i ett dike intill huset.</p>
<p>Tetrakloreten är ett lösningsmedel som fortfarande används av kemtvättar för att lösa tuffa fettfläckar. Dessvärre är vätskan cancerframkallande, mutagen, reproduktionsstörande och miljöfarlig.</p>
<p>Till familjens förskräckelse indikerade föroreningsstudierna att halterna i marken var så höga att det var farligt att gräva i jorden. Men halterna inne i huset ansågs inte vara lika hälsofarliga. Efter att länsstyrelsen klassat området som ett av landets mest förorenade motiverades ändå en sanering för att undvika spridning.</p>
<p>Under år i ovisshet var familjen tvungen att bo kvar. De fick inte sälja fastigheten under tiden studier och sanering pågick. De kunde heller inte flytta tillfälligt då de inte kunde betala för dubbelt boende. Eftersom kemtvätten var nedlagd sedan länge fanns ingen att ställa till svars. Trollhättans stad arrenderade till slut fastigheten och tog på sig huvudmannaskapet för sanering och ordnade annat boende åt familjen.<br />
I samma veva beviljades kommunen omkring 50 miljoner kronor av staten för att sanera området.</p>
<p>Men innan saneringsarbetet kunde sätta igång kopplades Norconsult in för att genomföra alla miljökontroller.<br />
– Vi hittade ytterligare ett förorenat område med rester från bensinmacken som inte var ordentligt sanerad, säger Sofia Lindblom som är miljökonsult på Norconsult.</p>
<p>Så småningom kunde all förorenad jord inom det utsatta området grävas bort ner till berggrunden.</p>
<p>– Vid schaktningen lösgjordes mycket ångor och vi tog bland annat många luftprover. Men vi överskred aldrig några riktvärden, säger Hans Diechle, Norconsults miljökonsult som utfört mätningar på plats.</p>
<p>Därefter fylldes schakthålet igen med lager som skulle förhindra de giftiga ämnena att stiga upp till ytan.</p>
<p>I november kunde slutligen en så kallad termisk behandling påbörjas. Det är en sällsynt metod som bara använts ett fåtal gånger tidigare i Sverige. Nu har ett 60-tal hål borrats 20 meter ner i markytan. Hålen har fyllts med värmeelement som ska värma upp berget till en temperatur på upp till 700 grader. På så sätt ska det kontaminerade porvattnet koka och stiga upp till ytan där vakuumpumpar suger in ångorna som renas via ett kolfilter innan de släpps ut i luften igen.</p>
<p>– Uppvärmningen kommer pågå under fyra månader. Därefter fortsätter vi med kontrollmätningar i ytterligare två år innan vi avlägger vår slutrapport till Naturvårdsverket, säger Hans.</p>
<p>Familjen som bodde på den kontaminerade tomten har lämnat de jobbiga åren och den till synes charmiga byggnaden bakom sig.</p>
<p>– Det finns oerhört många förorenade områden i Sverige. En gammal industrilokal kan vara lockande att göra om till bostadshus. Fast det kan vara bra att göra en egen miljöinventering innan husköpet. Ett tips är att kontakta miljökontoret och fråga om de har någon information om marken eller byggnaden, säger Sofia.</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/artikel/kemtvattens-smutsiga-spar/">Kemtvättens smutsiga spår</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
