Trots radonkartornas begränsade användningsområde ser Radonova Laboratories fler och fler fall där privatpersoner och arbetsplatser använder radonkartor för att försöka avgöra vilken radonhalt de har i sin inomhusmiljö.

– Med begränsade tillsynsresurser kan radonkartor vara till användning när man gör en mer grovmaskig geografisk indelning i exempelvis låg- och högriskzoner. Däremot är det mycket vanskligt att utifrån detta dra några säkra slutsatser om radonhalten i en enskild byggnads inomhusmiljö, kommenterar Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories.

– Hos berörda myndigheter och bland fackfolk är kunskapen om radonkartors användningsområde ofta god. Problemet infinner sig främst när allmänheten och människor utan förkunskap utifrån kartorna drar förhastade slutsatser om hur det står till med radonhalten i det egna huset, fortsätter Karl Nilsson.

Vanliga brister i radonkartor
Nedan följer några av anledningarna till att radonkartor inte är ett tillförlitligt verktyg för att avgöra radonhalten i en enskild byggnad.

• Radonkartor tar inte hänsyn till lokala variationer
  För att producera en radonkarta görs väldigt få mätningar per kvadratkilometer. Halten radon kan variera mycket på ett så stort område och även skilja stort mellan fastigheter på samma gata. Radonhalten inomhus beror till stor del på hur fastigheten är byggd samt luftgenomsläppligheten i marken, något som kan variera mycket lokalt.
• Det finns ingen standard för hur radonkartor tas fram
  Mätdata för att producera en radonkarta tas antingen fram genom att mäta radonhalten i marken eller genom att använda data från inomhusmätningar i området. Vad gäller radonmätning i mark finns det inget givet samband mellan halten radon i marken och vad halten radon blir inomhus på den mark den mätningen skett. Det finns förvisso en ökad risk med höga halter radon i marken men andra faktorer som t.ex. byggnadsteknik har större betydelse. Om radonkartan däremot baseras på inomhusmätningar så blir det mätresultat därför väldigt avhängigt typen av byggnadskonstruktion där mätningen skedde. Det behöver i sin tur inte alls vara relevant för en byggnad i närheten.
• Radon kan komma från byggnadsmaterial
  I Sverige är användningen av blå lättbetong ett tydligt exempel på hur byggnadsmaterial spelar in när radonhalten ska mätas. Femton procent av alla förhöjda radonvärden beror i Sverige på just blå lättbetong. En radonkarta tar dock ingen hänsyn till vilket material som använts i en byggnad.
• Kartorna kan bygga på gamla mätvärden
  Uppmätta radonhalter är till del en färskvara. En mätning som exempelvis är 15 år gammal är inte tillförlitlig. Det kan under den tiden ha hänt en hel del i och omkring fastigheten i fråga. Ombyggnation, förändrad ventilation och markarbete är bara några exempel på faktorer som kan påverka radonhalten inomhus väldigt mycket. Sveriges Strålsäkerhetsmyndighet rekommenderar ommätning var 10:e år.

– Med ovan faktorer i åtanke bör man inte förlita sig på radonkartor om man vill veta radonhalten i en enskild byggnad. Även om man bor i ett område som av radonkartan definieras som lågriskzon kan man ha mycket höga radonhalter inomhus. Med tanke på att radon, efter rökning, är den vanligaste orsaken till lungcancer finns därför all anledning att inte bara utgå från den här typen av kartor när radonhalten ska avgöras i hem och på arbetsplatser, avslutar Karl Nilsson.

Enda säkra sättet är att mäta i den enskilda byggnaden
Det enda sättet att få en tillförlitlig bild av radonhalten i inomhusluft är att mäta. Det kan göras till låg kostnad med radondosor. Radonkartor har dock fortfarande en funktion på så vis att de kan ge myndigheter en överblick som gör det enklare att prioritera tillsynsinsatserna.

För mer information om radon och radonmätning besök www.radonova.se

The post Radonova: radonkartor visar inte radonhalten i en enskild byggnad appeared first on Byggkontakt.

Under hösten 2016 inledde HUI Research arbetet med Cityindex på uppdrag av Agora för att förse marknaden med en objektiv stadskärnemätning som inledningsvis omfattade Stockholm, Göteborg, Malmö och ytterligare 16 städer. Definitioner av stad och stadskärna har utarbetats i samarbete med branschorganisationer, fastighetsägare, forskare, detaljister, konsulter och andra branschföreträdare. Cityindex syfte är att beskriva utvecklingen främst inom detaljhandeln, men kartläggningen omfattar även restaurangnäringen, hotellbranschen och kommersiella servicefunktioner inom respektive stadskärna.

– I en tid med mycket turbulens och omställning på detaljhandelsmarknaden har stadskärnan en viktig roll och inte minst en stor potential. Med Cityindex får branschen ett faktabaserat, jämförbart och heltäckande verktyg som stöd för utveckling av stadskärnor, säger Rikard Edenius, vd Agora.

En av de första slutsatserna med Cityindex är att 20 av 124 städer i Sverige saknar en stadskärna. Dessa städer har en centrumbildning som är för gles för att definieras som stadskärna och klassificeras istället som stadsdelscentrum. Den första statistiken avseende Cityindex presenteras i maj vid Svenska Stadskärnors årskonferens 29-31 maj i Västervik. Vid detta tillfälle kommer stadskärnornas sammanlagda marknadsandel presenteras såväl som topplistor, branschnedbrytningar och andra slutsatser från den första kartläggningen.

– Cityindex innebär ett genombrott för stadskärnor som bransch och kan nu ställas mot e-handel, köpcentrum och andra försäljningskanaler. Detta kommer markant att förbättra beslutsunderlaget för stadskärnans intressenter och ge fördjupade insikter om detaljhandelns strukturomvandling, säger Tobias Rönnberg, analytiker HUI Research.

The post Alla Sveriges stadskärnor kartlagda appeared first on Byggkontakt.

Vad är Registerkarte-GML?
Registerkarte-GML används för att utbyta den information som ingår i registerkartan. I och med godkännandet kan våra kunder använda TopoDirekt och Geodatapaketet för att hantera datautbyte av den nationella registerkartan Lantmäteriet. Detta sker på ett standardiserat, kvalitetssäkrat och effektivt sätt. Leverans sker därmed enligt det nya DRK-avtalet, vilket säkrar den ekonomiska ersättningen från Lantmäteriet

– Vi är en av få leverantörer som Lantmäteriet godkänt att hantera Registerkarte-GML. Det nya utbytesformatet är en viktig hörnsten i vår koncernlösning TopoDirekt som vi är mycket stolta över. Den kommer att vara till stor nytta för en majoritet av Sveriges kommuner, säger Fredrik Söderberg, Projektledare för Topodirekt och Försäljningschef på Adtollo.

TopoDirekt på turné med Lantmäteriet
I vår åker Lantmäteriet på turné i Sverige för att informera om det nya formatet och hanteringen kring detta. Representanter från Addnode-bolagen finns med för att visa hur man som leverantör har löst utmaningen med att ta hand om och hantera RegisterkarteGML.

Vill du veta mer?

http://topodirekt.se/

https://www.lantmateriet.se/sv/Om-Lantmateriet/Samverkan-med-andra/Kommunsamverkan/samverkan-fastighetsinformation/drk-avtal/#faq:inbjudan—informationstraff

The post Lantmäteriet godkänner Addnode-bolagens system för det nya utbytesformatet Registerkarte-GML appeared first on Byggkontakt.