Kasper Salin-prisjuryn 2020. Fr v: Torun Hammar (foto: SFV), Joakim Lyth (foto: Wingårdhs), Karin Milles (foto: Rosie Alm) och Dan Stubbergaard (foto: Nicolai Linares).

– Jag ser mycket fram emot juryarbetet! Min förhoppning är att vi får ta del av en variationsrikedom med hus från hela landet, stora och små, privata och offentliga, som vi kan utvärdera och sedan besöka. Det är först när man rör sig i och kring ett byggnadsverk som man på riktigt får en känsla för dess arkitektoniska egenheter och kvaliteter, säger juryns ordförande Karin Milles, arkitekt SAR/MSA och stadsarkitekt i Norrköping.

Karin Milles ingår för andra året i juryn och det gör även arkitekt SAR/MSA Joakim Lyth. Han är anställd på Wingårdhs och har bland annat ritat Malmö saluhall, som var nominerad till Kasper Salin-priset 2018. Nyvalda är arkitekt SAR/MSA Torun Hammar och arkitekt MAA Dan Stubbergaard. Torun Hammar är enhetschef projektutveckling på Statens Fastighetsverk där hon var projektägarföreträdare vid Nationalmuseums omdaning, nominerad till Kasper Salin-priset 2018. Hon har arbetat med kvalificerad ombyggnad i 25 år, bland annat Stockholms slotts fasad. Dan Stubbergaard är grundare av det internationellt verksamma Köpenhamnsföretaget Cobe, känt för att ha utvecklat Nordhavnområdet i Köpenhamn och Sverigeaktuellt med Geelys designcenter i Göteborg och Science Center i Lund.

Juryn utses av Sveriges Arkitekters akademi för arkitektur. Sekreterare i juryn är arkitekt SAR/MSA Julia Hertzman, processledare på Sveriges Arkitekter.

Vem som helst kan ge förslag till Kasper Salin-priset via ett webbformulär. I slutet av augusti går juryn igenom förslagen, som brukar uppgå till ett 100-tal, och väljer ut de 20–30 mest intressanta som undersöks på plats. De vaskar sedan fram fyra nominerade byggnadsverk (eller grupp av byggnader) och bland dem en vinnare som avslöjas på Arkitekturgalan.

Sveriges Arkitekters Kasper Salin-pris grundades 1962 av dåvarande SAR, som sedan 2002 ingår i Sveriges Arkitekter, utifrån en donation av Stockholms stadsarkitekt Kasper Salin (1856–1919). Det delas ut varje år till det bästa byggnadsverket, eller grupp av byggnader, av hög arkitektonisk kvalitet.

– Vi delar ut Kasper Salin-priset för att lyfta goda exempel och stimulera till debatt om kvalitet. Denna vår då livet i så hög grad levs via skärm och i social distansering känns det trösterikt att juryn, likt våra andra prisjuryer, kommer att bedöma husen genom att känna, lyssna och uppleva fysiskt. För arkitektur skapas för mer än ögonen, den är till för alla sinnen, säger Elisabet Elfström, Sveriges Arkitekters tf förbundsdirektör.​

The post Årets Kasper Salin-prisjury utsedd appeared first on Byggkontakt.

Späckhuggaren – vinnare av Rödfärgspriset 2018

Sedan 2002 har Falu Rödfärg delat ut det prestigefulla Rödfärgspriset till utvalda arkitekter runtom i landet. Juryn bedömer arkitektur som genom olika lösningar visar hur nutida modern design möter traditionell slamfärg – i allt från privata villor till kontorshus och offentliga byggnader.Tävlingen slog i år rekord i antal anmälda bidrag och av femton utmärkande finalister utsåg juryn slutligen Späckhuggaren till vinnare av Rödfärgspriset 2018. Byggnaden är en privat faluröd villa från 2016 skapad av Bornstein Lyckefors.

Juryns motivering:

”Att bryta invanda mönster och tänka utanför boxen anses stort. Men ibland kan faktiskt innanför lådan bli större. Med en stegrande cirkelrörelse, annorlunda proportioner och välstuderat ljusinfall förvandlar denna byggnad våra vanligaste kvadratmetrar till en klipskt omformulerad rumsupplevelse i kubik. Innanför boxen på utsidan men helt klart utanför på insidan. Ett hus som både förför och förbryllar. Till den gäckande takterrassen har bara fåglarna tillträde.”

En plats med historiskt arv
I projektet Späckhuggaren har arkitekterna tagit tillvara på omgivningens historiska arv och skapat något nytt. Där huset är byggt stod tidigare ett stall och ett magasin som brunnit ned och aldrig återskapats. Dessa fick bli inspirationskälla till Späckhuggaren som har flera magasinsliknande element med stora ladugårdsliknande dörrar framför fönster och dörrar och en tydlig voluminös inramning. Falu Rödfärgs lysande toner tillsammans med husets gestaltning skapar en ny fysisk identitet på platsen.

– Att vinna Rödfärgspriset känns fantastiskt! Det innebär ju att vi, precis som Falu Rödfärg, blir en del av det svenska kulturarvet. Det är en också bekräftelse för alla på företaget att det vi gör uppskattas, säger Andreas Lyckefors, en av de ansvariga arkitekterna.

Brotorgets scen vann Publikpriset
Under Rödfärgsprisets galakväll delades också Publikpriset ut till det bidrag som fått flest röster av allmänheten. I år tog Brotorgets scen i Bollnäs hem Publikpriset. Marge arkitekter och Pye Aurell Ehrström har tillsammans med Karavan landskap skapat en inbjudande samlingsplats på Brotorget i Bollnäs där den stora faluröda scenen är torgets blickfång.

Rödfärgsprisets jury:
Love Arbén, ordförande, arkitekt SIR SAR/MSA
Mikael Bergquist, arkitekt SAR/MSA
Elizabeth Hatz, arkitekt SAR/MSA

The post Späckhuggaren vinnare av Rödfärgspriset 2018 appeared first on Byggkontakt.

Greger Gunnarsson (regionchef, Bravida VVS, Stockholm)
Carola Zachrisson (distriktschef, Skanska Hus, Stockholm)
Christer Carlsson (platschef/projektchef, NCC, Göteborg)
Anna Säfwenberg (distriktschef, Bostäder Skanska, Göteborg)
Alexander Sandstedt (produktionschef, NCC Building, Malmö/Lund)
Björn Niklasson (verksamhetsområdeschef, Midroc Construction, distrikt Syd)

Under våren kunde alla inom samhällsbyggnadssektorn nominera en kandidat – och intresset var rekordstort. Finalisterna har sållats fram ur det största urvalet i prisets historia.

”Samtliga är kanonvassa”, säger jurymedlemmen och Byggchefernas ordförande Kajsa Hessel. ”Det är jättesvårt att plocka ut en vinnare när alla är så här bra. I juryarbetet har vi använt begreppet ’allroundledare’, dessa människor är starka inom alla områden som vi grundar vår bedömning på.”

Syftet med priset är att höja statusen på byggchefsrollen och att locka fler till samhällsbyggnadssektorn. De viktigaste kriterierna handlar om etiskt agerande, lönsamhet, ledarskap, kundnöjdhet och förnyelse.

På byggcheferna.se finns Byggvärldens intervjuer med samtliga nominerade.

The post De har chans att bli Årets byggchef appeared first on Byggkontakt.

Träpriset har delats ut sedan 1967 och 2016 vann Råå förskola i Helsingborg. Intresset för Träpriset växer för varje år. Fler skickar in tävlingsbidrag och intresset ökar bland både allmänheten och inom träbyggbranschen.

– Träpriset ger oss anledning att uppmärksamma och prata om spännande arkitektur som annars kan tas för given. Träpriset har ovanligt många inlämnade bidrag jämfört med andra arkitekturtävlingar i Sverige och vi hoppas på ett stort engagemang även i år, säger Alexander Nyberg, arkitekt och ansvarig för Träpriset på Svenskt Trä.

Nya innovativa träkonstruktioner och ökat klimatfokus gör att trä börjar ta plats där andra material tidigare dominerat. Det byggs mer idag än någonsin förut och i kombination med Sveriges välutvecklade träbyggnadstradition blir det naturligt att trä tar ny mark som byggmaterial.

Träprisjuryn 2020 består av: Tomas Alsmarker, civilingenjör, Carmen Izquierdo, arkitekt, Stefan Nyberg, arkitekt, Petra Gipp, arkitekt och Natasha Racki, arkitekt.

Medlemmarna i den handplockade juryn besitter olika erfarenheter och kunskaper inom allt från ingenjörskonst, teknisk funktion, konstruktion till konst och design.

– Vi kommer att diskutera trä på en mängd olika sätt, på lika många sätt som vi är jurymedlemmar, säger Petra Gipp, jurymedlem och arkitekt på Petra Gipp arkitektur.

Varför ett träpris?
– Ett träpris bidrar till ökad kunskap och ett större intresse för träarkitektur. Det handlar inte bara om att vi ska bygga, utan hur vi gestaltar de miljöer som vi människor umgås i och hur dessa miljöer påverkar oss, säger Tomas Alsmarker, jurymedlem och designchef på BoKlok.

Juryn är enig om att ett träpris främjar allmänhetens intresse.

– Alla har en särskild relation till trä sedan vi var väldigt små. Vi hade kanske träleksaker, täljde eller slöjade i trä. Många upplever trä som något varmt och sinnligt på ett sätt som man kanske inte gör med andra material, avslutar Tomas Alsmarker.

Mer om jurymedlemmarna
Tomas Alsmarker är civilingenjör och teknologie licentiat. Han brinner för konsten att förena funktion, ekonomi, skönhet och teknik till en helhet. Såväl i sin forskning som i sin gärning som konstruktör har han engagerat sig mycket i det nya träbyggandet. År 2001 blev han utnämnd till adjungerad professor i träbyggnadskonst. Vidare har Tomas varit vice vd på Tyréns samt vd på Nyréns Arkitektkontor. Tomas har nyligen rekryterats som designchef på BoKlok.

Carmen Izquierdo, arquitecto COAM, arkitekt SAR-MSA, driver idag den egna arkitekturfirman Esencial AB. Hon har varit verksam i 22 år, både i Spanien och i Sverige. Carmen brinner för en visionär arkitektur som för med sig poesi i vår vardag. Hon tror på en arkitektur som förenar konst och teknik. Hennes arkitektur har blivit prisad med Kasper Salin pris 2012, Skånes arkitekturpris 2012 och Lunds stadsbyggnadspris 2011 för Domkyrkoforum i Lund. Carmen har undervisat på Arkitekturhögskolan vid KTH, både i grundutbildningen och i mastersprogrammet, där hon är aktiv som gästkritiker och extern examensjuryledamot. Hon ingår i Sveriges arkitekters arkitekturakademi, och i redaktionsrådet för tidningen Trä. Carmen var jurymedlem under Träpriset 2016.

Stefan Nyberg är arkitekt med mångårig förankring inom KTH och arkitektutbildningen där han under lång tid samarbetat med den legendariske träkonstruktören Sture Samuelsson. Stefans specialitet är att anordna studieresor till Schweiz och Österrike och har genom åren byggt upp en gedigen referensbank över schweizisk och österrikisk träarkitektur.

Petra Gipp är arkitekt och konstnär och utbildad i byggnadskonst vid Det Kongelige Kunstakademi i Köpenhamn. Petra har en starkt konstnärlig inriktning och har ställt ut på Liljevalchs samt medverkat i Venedigbiennalen. Petra fick Skånes arkitekturpris år 2011 och utsågs år 2016 till årets arkitekt. Sedan år 2009 driver Petra arkitektkontoret Petra Gipp Arkitektur.

Natasha Racki är arkitekt och hyser stort intresse för omsorgen om detaljer och hantverk i träarkitektur. Natasha driver tillsammans med Håkan Widjedal eget arkitektkontor vid namn Arkitektstudio Widjedal Racki. Duon gjort sig kända för en rad intressanta och uppmärksammade trähus som exempelvis Emils Backe och Villa Moelven. Emils Backe nominerades till Träpriset år 2016 och år 2 000 vann Arkitektstudio Widjedal Racki Träpriset med ett fritidshus i Trosa skärgård.

Inlämningsperioden för Träpriset 2020
Inlämningsperioden öppnar 15 oktober 2018 och pågår till 15 januari.
Besök www.träpriset2020.se för att lämna in ett bidrag och läsa mer om tävlingskriterierna.

Tidplan för Träpriset 2020
Efter avslutad inlämningsperiod i mitten av januari 2019 inleder juryn urvalsskedet som omfattar en rad platsbesök runt om i Sverige. Urvalsprocessen är klar till sommaren 2019. Under sommaren 2019 fotograferas de nominerade byggnaderna och under sensommaren 2019 offentliggörs de nominerade objekten till Träpriset 2020. Träprisgalan äger rum på våren 2020.

Om Träpriset
Träpriset instiftades av Svenskt Trä och delades ut första gången år 1967. De första Träprisen delades ut till upphovsmannen till en byggnad eller en träkonstruktion. Inför Träpriset 1988 ändrades stadgarna till att delas ut till en enskild byggnad:

”Det är ett pris för god svensk arkitektur i trä och som speglar vår tid. Det tilldelas ett färdigställt nytt byggnadsverk, ett hus, en bro eller en anläggning, där trä använts med särskilda arkitektoniska kvalitéer i kombination med andra material och med en konstruktiv utformning eller systemlösning som visar prov på riktigt bruk och behandling av trä. Därtill premieras sådana kostnadseffektiva lösningar som stärker träets konkurrenskraft i den allt hårdare byggmaterialmarknadens olika segment”.

Tidigare Träpristagare
2016 Råå förskola genom Dorte Mandrup
2012 Skogssauna Tomtebo genom Meter Arkitektur
2008 Östra Kvarnskogen genom Brunnberg & Forshed arkitetkontor och Folkhem
2004 Universeum genom Wingårdh Arkitektkontor och Universeum
2000 Fritidshus Trosa skärgård genom arkitekterna genom arkitekterna Natasha Racki och Håkan Widjedal
1996 Zorns Textilkammare genom Anders Landström
1992 Informationsbyggnaden för Vuollerims Stenåldersby genom Per Persson och Mats Winsa, arkitekter och Ulf Westfal, intendent
1988 Villa Olby genom Torsten Askergren, arkitekt SAR och Kerstin Olby, byggherre
1976 Kurt Tenning, civilingenjör
1972 Jan Gezelius, arkitekt SAR
1970 Carl-Ivar Ringmar, arkitekt SAR
1967 Carl Nyrén, arkitekt SAR

The post Här är juryn för Träpriset 2020 appeared first on Byggkontakt.

Pelarsalen visar förtjänstfullt en byggnation som definitivt tillhör den moderna trästaden i Växjö,så avslutar juryn sin motivering till nomineringen av HSB brf Pelarsalen. Pelarsalen är beläget på Skogsudden i Växjö. Projektet består av tre punkthus med totalt 89 bostadsrätter. Det första av de tre husen är sedan april inflyttat och klart.

– Vi är otroligt stolta att vara nominerade till Växjös träbyggnadspris. Både HSB brf Pelarsalen och den kommande grannföreningen HSB brf Arkaden är mycket spännande projekt. Den utrycksfulla arkitekturen och de starka färgerna, kombinerat med kunskapen om den höga miljömässiga ambitionen gör projekten till landmärken för HSB att vara stolta över under många år framöver, säger Kajsa Högelius, nyproduktionschef på HSB Sydost.

Byggnadspriset delas ut den 25 oktober och det är där och då vinnaren avslöjas. De andra två projekten som är nominerade är brf Strandsnäckan vid Kampen och Vallen vid Växjösjön/Södra Bergundasjön.

Hela motiveringen till nomineringen till HSB brf Pelarsalen lyder:
Vackert klassiskt enkelt formspråk med högresta gavelspetsar förskjutna i halvplan tilltalar betraktaren och ger bostadshusen en påtaglig karaktär. Projektet har använt förtillverkade planelement, byggt under tält och därmed skapat torr arbetsplats och goda arbetsförhållanden under hela byggnationen. Genom val av trä där det är rätt använt ges en kraftigt reducerad klimatpåverkan för hela byggnationen. Utvändigt har fasaderna limträpanel i tilltalande varma träkulörer. Bebyggelsen visar på väl lösta bostäder på liten yta med fint dagsljusinfall och stora inbjudande balkonger med synlig behaglig träkonstruktion. Pelarsalen visar förtjänstfullt en byggnation som definitivt tillhör den moderna trästaden i Växjö.

The post HSB brf Pelarsalen är nominerad till Växjös Träbyggnadspris appeared first on Byggkontakt.