– Vi märkte verkligen av ett rekordstort intresse för EPD förra året. Det är kul att se båda nya företag som publicerar sin första EPD med oss, men också ett ökat antal företag som väljer att ta fram miljövarudeklarationer för en större andel av sina produkter med hjälp av beräkningsverktyg och den certifierade EPD-processen, säger Kristian Jelse, ansvarig för Internationella EPD-systemet som drivs av ett dotterbolag till IVL Svenska Miljöinstitutet.

Den snabba uppgången av antalet EPD-registreringar de senaste åren visar att behovet av information som beskriver produkters miljöpåverkan ökar.

EPD-systemet, (Environmental Product Declaration), är ett informationssystem som objektivt beskriver produkters och tjänsters miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Det går att göra miljövarudeklarationer på alla typer av produkter och tjänster – transporter, byggvaror, möbler, textil och livsmedel.

De EPD:er som registrerades under 2018 kom från företag och organisationer i 28 olika länder, med det högsta antalet registeringar i Italien, Turkiet, Spanien, Frankrike och Sverige.

Under 2018 publicerade Internationella EPD-systemet dessutom 16 nya produktspecifika regler. Det innebär att det nu är möjligt att ta fram EPD:er för bland annat textil gjort av naturfibrer och espressokaffe. Det har också gjorts en anpassning till de europeiska standarderna för produktkategorier som cement och isoleringsmaterial.

The post Rekord i antal miljövarudeklarationer appeared first on Byggkontakt.

Byggbranschen är en av de branscher där flest arbetsskador rapporteras. Faktorer som bidrar till arbetsmiljöns komplexitet är att många aktörer är involverade, att arbetsplatserna är i ständig förändring och att det ofta förekommer långa kedjor av entreprenörer och underentreprenörer som endast arbetar tillfälligt på arbetsplatsen. Arbetsmiljöriskerna är i sig också komplexa, exempelvis arbete med kemikalier, exponering för olika typer av damm och ergonomiska risker.

För att förstärka arbetsmiljöarbetet finns det sedan tio år tillbaka lagkrav på att det ska finnas särskilda arbetsmiljösamordnare, Bas-P och Bas-U, som ansvarar för arbetsmiljön vid planering och utförande av arbetet på byggarbetsplatser. Nu efter tio år är det intressant att undersöka hur dessa roller fungerar.

– Även om det finns föreskrivet vilka uppgifter och vilket ansvar som byggarbetsmiljösamordnarna har så finns en stor variation i hur det fungerar i praktiken. Variationen innebär också att det kan finnas mycket att lära, både av det som fungerar bra och det som fungerar mindre bra, säger Sanny Shamoun, arbetsmiljöforskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

I projektet kommer hon att kartlägga och utvärdera dessa roller utifrån ett så kallat MTO-perspektiv, samspelet mellan människa, teknik och organisation. Data kommer att samlas in bland annat genom intervjuer och besök på arbetsplatser. Resultat och förslag kommer sedan att diskuteras med skyddsombud, chefer, HR-anställda och representanter från Arbetsmiljöverket.

Projektet pågår till och med 2021 och väntas resultera i handfasta råd och rekommendationer för hur man möjliggör en god arbetsmiljö i byggbranschen med hjälp av arbetsmiljösamordnarna. Det har beviljats 3,480 miljoner kronor i stöd från AFA Försäkring.

The post Byggarbetsmiljösamordnare – hur kan deras effektivitet öka och arbetsmiljön bli säkrare? appeared first on Byggkontakt.