– Någon glaciär har helt kollapsat och flera andra riskerar att helt försvinna, säger Björn Olander, kartingenjör på Lantmäteriet. 

Lantmäteriet kartlägger just nu Sveriges glaciärer – från Helags i Härjedalen och Sylarna i södra Jämtland till de högalpina områdena i Norrbottensfjällen.

– Vi har några få glaciärer kvar att kartlägga, men redan nu kan vi se att den totala arealen på glaciärerna har minskat med minst tio kvadratkilometer, säger Björn Olander.

I början av december kom rapporter om att delar av glaciären i Sylarna har kollapsat. Lantmäteriets kartläggning visar nu att fler glaciärer riskerar att gå samma öde till mötes.

– Flera av de mindre glaciärerna har dragit sig tillbaka så mycket att de riskerar att försvinna helt, säger Björn Olander.

Laserskanning ger noggrannare mätning

Mellan 2011 och 2013 mättes glaciärerna utifrån traditionella flygbilder tagna 2008 och framåt. När arbetet var avslutat var den totala arealen på de glaciärer som Lantmäteriet redovisar 234 kvadratkilometer.

Nu pågår en ny mätning med hjälp av bilder från flygburen laserskanning tagna 2014 och framåt. Arbetet pågår ännu med några få glaciärer kvar att se över. Den totala arealen har i dagsläget reducerats till 224 kvadratkilometer. Den totala minskningen kan alltså visa sig vara mer än tio kvadratkilometer när alla glaciärer har kartlagts.

Aktuella fjällkartor finns på nätet

Resultatet av den nya kartläggningen från laserbilder kommer att synas i Lantmäteriets digitala fjällkarta. Den uppdateras med aktuell information allteftersom den samlas in och på Lantmäteriets webbplats finns en tjänst där man kan skriva ut sin egen fjällkarta med den senaste informationen.

De här glaciärerna har dragit sig tillbaka mest sedan 2008:

Björn Olander, kartingenjör på Lantmäteriet. Foto: Daniel Vallin

The post Tio kvadratkilometer glaciäris har försvunnit appeared first on Byggkontakt.

Nu inleds den tid i Sverige då många börjar byta sina vanliga bildäck till vinterdäck. Enligt Trafikverket väljer över 60 procent däck med dubbar, och det har länge funnits en debatt om de utsläpp som dubbarna orsakar när de sliter upp partiklar ur vägens asfalt.

På Chalmers har tre forskare nu gått till botten med frågan om hur dubbdäck egentligen påverkar människors hälsa. Anna Furberg, Sverker Molander och Rickard Arvidsson på avdelningen miljösystemanalys har använt ett systemperspektiv för att analysera dubbdäckens hälsopåverkan under hela dess livscykel.

För att väga vinsterna mot de negativa effekterna har forskarna tittat på hur många liv som sparas genom användandet av dubbdäck, samt hur mycket utsläpp dubbdäcken genererar i slitaget på vägarna och i produktionsfasen. Forskarna granskade också olycksstatistik från den småskaliga gruvbrytningen i Kongo-Kinshasa, där kobolt – en viktig beståndsdel i dubbarna – främst bryts. Kobolt är dessutom en eftertraktad konfliktmetall som underbygger strider i landet, något som forskarna också vägt in.

Forskarna beräknar att den svenska användningen av dubbdäck räddar mellan 60 och 770 levnadsår i trafiken under vintern, samtidigt som mellan 570 och 2200 levnadsår går till spillo i ett bredare livscykelperspektiv över dubbdäckens livslängd.

– Sammantaget ger det här en väldigt tydlig bild av att dubbdäck kostar mer liv än de räddar, säger Sverker Molander, professor i miljösystem och risk vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers.

Störst negativ hälsopåverkan genererar användningsfasen och utsläppen från vägarna – redan här står det klart att de negativa hälsoaspekterna av uppsliten asfalt överskuggar vinsterna. När de andra aspekterna läggs till blir resultatet ännu tydligare, framhåller forskarna.

– Den småskaliga gruvbrytningen, där det sker många olyckor och dödsfall, står för den näst största andelen av dubbdäckens negativa hälsopåverkan. Dödsfall kopplade till konflikten i Kongo-Kinshasa står för den minsta delen, men här finns samtidigt fler aspekter som inte är inkluderade i studien. Konflikten påverkar ju hela samhället, och jag tror inte många tänker på att användningen av dubbdäck bidrar till situationen i landet, säger Anna Furberg.

Nyttan med dubbdäcken finns främst i Skandinavien, samtidigt som närmare en tredjedel av deras negativa hälsopåverkan sker utanför Skandinavien.

– Det här är en tydlig illustration av vad den globaliserade produktionen kan medföra. Här blir det några som överlever på andras bekostnad, och det är andra människor än de som drar nytta av produkten som får betala de negativa effekterna, säger Sverker Molander.

Hur ska man då som konsument tänka kring forskningsresultaten? Anna Furberg och Sverker Molander framhåller att bra vinterdäck utan dubbar kan vara ett alternativ, i kombination med försiktig körning och att ibland överväga alternativa färdsätt.

– Det är förstås viktigt hur man kör, och att plogning och sandning fungerar. Idag finns också elektroniska antisladdsystem i de flesta bilar, som gör dem säkrare att köra i halt väglag. Men vår studie visar också på behovet av mer forskning kring alternativ till dubbdäck, som inte har samma negativa hälsoaspekter, säger Anna Furberg.

Artikeln ”Live and let die? Life cycle human health impacts from the use of tire studs” publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health. Forskningen är gjord inom ramen för programmet Mistra Environmental Nanosafety.

Se även en videointervju med Anna Furberg om resultaten.

Mer om: studien
I studien har livscykelanalys (LCA) och DALY – ett hälsomått utvecklat av Världshälsoorganisationen WHO – använts för att analysera och kvantifiera dubbdäckens hälsopåverkan på människor över hela dubbdäckens livscykel. Forskarna har granskat:

• Liv som sparas. Olycksstatistik och studier på skillnader i olyckor mellan bilar med och utan dubbdäck
• Utsläpp i dubbdäckens användningsfas, eftersom dubbdäcken sliter upp partiklar ur asfalten. Artikelstudier av partikelslitage från vägar kopplat till användningen av dubbdäck.
• Utsläpp under produktionen, från utvinning och tillverkning. Artikelstudier av olika typer av utsläpp och deras storlek.
• Olyckor och dödsfall under produktionen, exempelvis vid brytningen av kobolt. Artikelstudier av olyckor och dödsfall vid olika industriella aktiviteter samt statistik för olyckor och dödsfall vid småskalig gruvbrytning.
• Antal dödsfall kopplade till konflikten i Kongo-Kinshasa.

Den största andelen av dubbdäckens negativa hälsopåverkan utgörs av utsläpp från vägarna (67-77 procent), följt av olyckor och dödsfall vid brytningen av kobolt (8-18 procent). Mellan 23 och 33 procent av de negativa effekterna inträffar utanför Skandinavien.

Mer om: dubbdäck
Det är tillåtet att använda dubbdäck under perioden 1 oktober–15 april. Om det är, eller befaras bli, vinterväglag får du använda dubbdäck även annan tid. Ditt fordon ska ha vinterdäck eller likvärdig utrustning från 1 december–31 mars om det är vinterväglag.

Enligt en undersökning av Trafikverket från 2017 uppskattas andelen som kör på dubbdäck i Sverige vara 63,4 procent. Andelen som kör på dubbfria vinterdäck (av nordisk eller mellaneuropeisk typ) uppskattas vara 35,8 procent. Störst andel som kör på dubbdäck uppmättes i Region Norr (91 procent).

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, har i två större rapporter granskat skillnaden i väggrepp mellan dubbade och odubbade däck. Enligt rapporterna har dubbdäck ett klart bättre isgrepp jämfört med dubbfria däck av både nordisk och europeisk typ, men när det gäller snö som underlag är skillnaderna mellan de olika däcktyperna mindre. När väglaget är vått, asfalten saltad och temperaturen kring noll är broms- och styrprestanda för dubbdäck och dubbfria nordiska däck praktiskt taget likvärdiga.

Enligt en norsk studie minskar dubbdäck antalet personbilsolyckor med 2 procent på barmark och 5 procent på vägar täckta av is eller snö, jämfört med odubbade vinterdäck.

Enligt Trafikverket är grunden för en säker resa på vintern bra vinterdäck, rätt hastighet och ett körsätt anpassat till underlaget. Myndigheten framhåller att en bil utrustad med antisladdsystem (ESC) och dubbfria vinterdäck av nordisk modell, har en bra säkerhet i hela landet.

The post Dubbdäck tar fler liv än de räddar appeared first on Byggkontakt.

På försäkringsbolaget If förbereder sig skadereglerarna för en arbetstopp. Efter ihållande kraftig kyla följer alltid en mängd skador på fritidshus och villor. Senast det var så här kallt vintern 2010/2011. Då ökade antalet skador som rapporterades in till If med nästan 75 procent.

– Efter en sådan här period får vi alltid en uppgång i antalet skadeärenden på grund av sönderfrysta rör, kärl, värmepumpar och värmepannor, säger Mats Larsson, skadeinspektör på försäkringsbolaget If.

De vanligaste skadorna på hus är att rören fryser. Det kan leda till besvärliga och kostsamma vattenskador när kylan släpper och vattnet börjar rinna, alternativt slås på i vår.
En annan vanlig ”mystisk” skada är pudersnö som yrt in på vindar och orsakar obegripliga vattenskador när det töar.

Tid kvar
Men eftersom kylan ännu inte släppt sitt grepp finns tid kvar att vidta åtgärder och skademinimera.

– Mitt bästa råd är att stänga av vattnet NU, innan det töar och man är ute för att öppna huset till till exempel påsk. De begränsar man de eventuella skadorna om det gått hål i rören, säger Mats Larsson.

Vidare bör man under långdragna perioder med många minusgrader se till att öka underhålltemperaturen i huset.

– Det räcker inte med 5-7 grader. Blåsten gör att det blir mycket kallare och särskilt i hus med krypgrunder blir det extra kallt eftersom kylan kommer underifrån, säger Mats Larssson.

Om inte hela vattensystemet töms bör värmen i huset hållas runt 15 grader när man inte är där.

Kall ute – men svettigt för plånboken
Beroende på vilka skador som uppstått kan översvämningsskador kosta allt från några tusen till flera hundra tusen att åtgärda. Hemförsäkringen täcker inte allt och försäkringstagarens kostnader kan även bero på hur aktsam husägaren varit. Om vattnet till exempel stängts av och rören tömts när huset ska stå tomt en längre tid.

– Andra trista utgifter är altantak som gått sönder av snötyngden. De är ofta dåligt byggda och det kan bli dyrt för husägaren eftersom taket oftast inte täcks av försäkringen, säger Mats Larsson.

Skador på tak som inte tillhör boytan, till exempel förråd, altaner och garage, täcks inte av en villaförsäkring. Som husägare kan man förebygga skador genom att skotta av taken när snömängderna blir stora.

– Ett bra tips är att köpa eller själv bygga en snöraka, en lång pinne med en planka som tvärslå på, och använda till att trycka undan snön med, eller dra den mot sig. Är pinnen tillräckligt lång kan man själv stå på en säker plats, till exempel säkrad i livlina på villataket eller på marken, säger Mats Larsson.

Även det vanliga hustaket kan behöva skottas om snön är riklig och kylan långvarig, men av ett annat skäl. Kondens och uppvärmd luft från villan smälter det nedersta lagret av snö på takpannorna, och bildar is när det fryser till igen.

– Isen kan byggas på i flera lager, och när det töar så släpper isklumpen och rutschar ner ner från taket och orsakar skador på till exempel altantak och i värsta fall människor, varnar Mats Larsson.

Ifs tips: Så kollar du att huset klarat iskylan.
Åk ut till huset och stäng av vattnet om det är på.
Ha minst 15 graders underhållsvärme om du har vattnet igång.
Var två personer när vattnet slås på efter vintersäsongen. En sätter på vattnet och en går runt och lyssnar efter läckor, susande ljud och dropp.
Inspektera rör, installationer, vattenbehållare och vattenlås på toaletten, och expansionskärl och varmvattenberedare innan du sätter på vattnet. Även om man öppnat alla kranar och frostskyddat alla vattenlås finns en risk för skador på grund av isbildning.
Sätt på vattnet försiktigt, dra inte på för fullt i det första skedet.

The post Varning för dyra skador när iskylan släpper appeared first on Byggkontakt.