Bild: Navet

Om man istället beräknar utifrån årstakt, dvs om investeringstakten första kvartalet skulle hålla i sig resten av året, pekar volymen på en ökning med drygt 10 procent. Detta framgår i NAVET Analytics konjunkturrapport, som presenteras senare i juni.

Uppgången berörde främst lokaler, där de offentliga redovisade god tillväxttakt uppemot med 15 procent jämfört med första kvartalet i fjol. När det gäller bostadsbyggandet minskade antalet påbörjade småhus medan byggandet av lägenheter i flerbostadshus istället ökade något. Även om prognosen för 2020 indikerar en nedgång i bygginvesteringarna ligger husbyggnadsvolymen på en hög nivå i ett historiskt perspektiv.

Källa: NAVET Analytics, Marknadstrender Bygg​

The post Husbyggnadsinvesteringarna inleder året starkt appeared first on Byggkontakt.

2010-talet- ett starkt decennium för husbyggnadsinvesteringar, bild: Navet

Det visar sig att de påbörjade husbyggnadsinvesteringarna har utvecklats starkt under det senaste decenniet jämfört med 2000-talet och kraftigast uppgång skedde under den senare halvan. Totalt ökade investeringsvolymen med över 50 procent under 2010-talet och om NAVET Analytics prognos slår in för 2019 (ett kvartal återstår innan fjolåret kan summeras helt), väntas husbyggnadsinvesteringarna vid utgången av 2010-talet överstiga utgången av 00-talet med drygt 100 miljarder kronor, detta trots de senaste två årens nedgångar. Den kraftiga uppgången har i stor utsträckning drivits av ett ökat bostadsbyggande och ett omfattande behov av offentliga lokaler. Ett lågt ränteläge och god ekonomisk tillväxt under perioden har varit viktiga drivkrafter för utvecklingen.

Källa: Marknadstrender Bygg, NAVET Analytics​

The post 2010-talet- ett starkt decennium för husbyggnadsinvesteringar appeared first on Byggkontakt.

– Klimatkrisen är akut och vindkraften kan snabbt minska koldioxidutsläppen, både genom elektrifiering här hemma och genom att ersätta kolkraft i våra grannländer.  Enbart den nya vindkraft som beslutats sedan Energiöverenskommelsen kan minska utsläppen med motsvarande en fjärdedel av Sveriges nuvarande utsläpp, säger Charlotte Unger Larson, vd för Svensk Vindenergi.

De investeringsbeslutade och aviserade projekt som tillkommit efter Energiöverenskommelsen representerar investeringar på över 80 miljarder kronor tillsammans. Det handlar om cirka 7 600 MW vindkraft som tas i drift under perioden 2017–2021 och som kommer att producera 25 TWh förnybar el. När Energiöverenskommelsen slöts var vindkraftens samlade elproduktion drygt 16 TWh.

– Den politiska överenskommelsen om att vi ska ha 100 procent förnybar elproduktion gav den långsiktighet och trygghet som krävdes för stora investeringar. Ny vindkraft kan dessutom numera byggas helt utan stöd, säger Charlotte Unger Larson.

I Energimyndighetens senaste kortsiktsprognos förväntas elexporten år 2022 uppgå till rekordhöga 29 TWh, trots att elproduktionen från kärnkraft minskar med 13 TWh när Ringhals 1 och 2 stängs. Svensk Vindenergi sammanställning av tagna investeringsbeslut pekar dessutom på att elproduktionen från vindkraft blir högre 2022 än vad Energimyndigheten räknar med.

Alla riksdagspartier utom ett betonar elexportens klimatnytta. Men fortfarande väger klimatnyttan mycket lätt när kommuner, miljöprövningsdelegationer och miljödomstolar tar ställning till nya vindkraftsprojekt.

– Regeringen bör justera miljöbalken och ge vindkraftens klimatnytta en större tyngd i tillståndsprövningen och dessutom låta fastighetsskatten från vindkraft gå till kommunerna istället för staten, säger Charlotte Unger Larson.

Faktaruta:

Sammanställningen visar investeringsbeslutade och aviserade projekt i vindkraft sedan Energiöverenskommelsens slöts, totalt över 80 miljarder i vindkraft som redan är i drift eller beräknas tas i drift fram till slutet av år 2021. Förutom klimatnytta och tidig måluppfyllelse bidrar den listade nya vindkraften med följande:

Fastighetskatt (0,67 öre/kWh) 168 milj SEK/år
Energiskatt (33,1 öre/kWh) 8 306 milj SEK/år
Arbetstillfällen, byggnation (78 /inv miljard) 6 443 årsarbeten
Arbetstillfällen, drift (4 vkv /vk-tekniker, 25 år) 11 967 årsarbeten
Elkonsumenternas elcertifikatkostnad (7 öre/kWh) 1 757 milj SEK/år
Sänkt elpris (3 öre/kWh per 10 TWh) 8 öre/kWh
Sänkt elpris (140 TWh) 10 540 milj SEK/år

Se hela sammanställningen här.

The post Investeringar på 80 miljarder sedan Energiöverenskommelsen slöts appeared first on Byggkontakt.

Fortsatt hög storstadskoncentration av bygginvesteringarna, foto: Industrifakta & Mickael Tannus

Vid en vidare jämförelse mellan länens andelar av husbyggnadsinvesteringarna kan även stora skillnader mellan storstadslänens volymer och övriga regioner i Sverige påvisas. På fjärde plats, efter Skåne, hamnar Uppsala län, vars volym emellertid endast motsvarar en tredjedel av Skåne läns marknad. Strax därefter följer Östergötlands län och skillnaderna mellan övriga län är inte särskilt stora. Storstadskoncentrationen har dock minskat något jämfört med 2017, mycket på grund av att investeringarna i Stockholm sjönk med cirka 30 procent, menar Jens Linderoth, analysansvarig på Industrifakta.

Källa: Industrifakta AB

The post Fortsatt hög storstadskoncentration av bygginvesteringarna appeared first on Byggkontakt.

Fallande byggnadsinvesteringar i offentliga lokaler, Foto: Industrifakta AB och Mickael Tannus

De påbörjade byggnadsinvesteringarna visar en minskning med totalt 11 procent jämfört med samma period föregående år. Skolor och barnstugor är den sektor inom segmentet som backar mest under året med en nedgång på hela 25 procent.

Med tanke på de osäkerhetsfaktorer vi står inför, såsom politisk instabilitet, finns det en stor sannolikhet att trenden för offentliga lokaler fortsätter i samma riktning även nästa år. Troligtvis har redan och kommer ännu fler större investeringar både på riks-, landstings- och kommunnivå att pausas i väntan på att det politiska styret kommer på plats. Även framöver kan en svag minoritetsregering få svårt att driva igenom beslut och reformer vilket kan inverka negativt på bygginvesteringarna. Detta gör att Industrifakta förutspår en fortsatt nedgång för offentliga lokaler under 2019, trots att Sverige är i behov av både upprustning och fler offentliga lokaler framförallt inom skola och vård.

Källa: Industrifakta AB

The post Fallande byggnadsinvesteringar i offentliga lokaler appeared first on Byggkontakt.

Diagrammet: Procentuell utveckling för Euroconstructs medlemsländer, BNP och totala bygginvesteringar.

De Europeiska investeringarna i nya bostäder har de senaste tre åren ökat med 25 procent. Detta kan förefalla imponerande men bostadsbyggandet var under förra året fortfarande drygt 40 % under de volymer vi såg strax innan finanskrisen. Många länder lider fortfarande av en svag privat inkomstutveckling, hög arbetslöshet och ett lågt kapacitetsutnyttjande i ekonomin samtidigt som man har ett skriande behov av att nå balans i statsbudgeten.

Vi ser en liten uppjustering i prognoserna. Detta är ett resultat av en något starkare industrikonjunktur, ambitiösare satsningar på transportinfrastruktur och ett ökat byggande av framför allt vård- och jordbruks-byggnader. Byggaktiviteten totalt förväntas nu stiga med i genomsnitt 2,0 procent under åren 2018 till och med 2020, vilket är en tiondels procentenhet högre än den bedömning som gjordes i november. Årets samlade BNP tillväxt hos medlemsländerna har även skrivits upp under samma period, från 1,8 till 2,0 procent.

ROT-sektorn håller sig relativt stabil med en genomsnittlig tillväxt på 1,3 procent de kommande åren, vilket är en avmattning från de senaste två årens uppgång på närmare 2 procent. Detta är under vad som behövs för att bibehålla byggnadernas standard med hänsyn till beståndets åldersstruktur och det är en god bit ifrån vad som krävs för att nå de ambitiösa mål som finns för fastighetssektorns energikonsumtion.

Den svenska byggmarknaden har gått emot strömmen sedan 2013 tack vare ett kraftigt ökat bostadsbyggande. De samlade svenska bygginvesteringarna viker dock ned från och med 2019 vilket gör att vi går emot strömmen även under kommande år. Förklaringen då, som nu, står att finna på bostadsmarknaden. En ökad osäkerhet sätter nu sina spår i både bostadsbyggandet och hushållens renoveringsaktivitet.

Prognoscentret är ett oberoende analysföretag och har sedan starten 1978 utvecklats till att idag vara Nordens ledande leverantör av marknadsanalyser inom bygg, bostads- och fastighetsmarknaderna. Vidare är man Norges och Sveriges representanter i Euroconstruct som består av 19 ekonomiska och tekniska undersökningsinstitut i väst och central Europa.

The post Europa anpassar sig till en mindre kostym appeared first on Byggkontakt.