Späckhuggaren – vinnare av Rödfärgspriset 2018

Sedan 2002 har Falu Rödfärg delat ut det prestigefulla Rödfärgspriset till utvalda arkitekter runtom i landet. Juryn bedömer arkitektur som genom olika lösningar visar hur nutida modern design möter traditionell slamfärg – i allt från privata villor till kontorshus och offentliga byggnader.Tävlingen slog i år rekord i antal anmälda bidrag och av femton utmärkande finalister utsåg juryn slutligen Späckhuggaren till vinnare av Rödfärgspriset 2018. Byggnaden är en privat faluröd villa från 2016 skapad av Bornstein Lyckefors.

Juryns motivering:

”Att bryta invanda mönster och tänka utanför boxen anses stort. Men ibland kan faktiskt innanför lådan bli större. Med en stegrande cirkelrörelse, annorlunda proportioner och välstuderat ljusinfall förvandlar denna byggnad våra vanligaste kvadratmetrar till en klipskt omformulerad rumsupplevelse i kubik. Innanför boxen på utsidan men helt klart utanför på insidan. Ett hus som både förför och förbryllar. Till den gäckande takterrassen har bara fåglarna tillträde.”

En plats med historiskt arv
I projektet Späckhuggaren har arkitekterna tagit tillvara på omgivningens historiska arv och skapat något nytt. Där huset är byggt stod tidigare ett stall och ett magasin som brunnit ned och aldrig återskapats. Dessa fick bli inspirationskälla till Späckhuggaren som har flera magasinsliknande element med stora ladugårdsliknande dörrar framför fönster och dörrar och en tydlig voluminös inramning. Falu Rödfärgs lysande toner tillsammans med husets gestaltning skapar en ny fysisk identitet på platsen.

– Att vinna Rödfärgspriset känns fantastiskt! Det innebär ju att vi, precis som Falu Rödfärg, blir en del av det svenska kulturarvet. Det är en också bekräftelse för alla på företaget att det vi gör uppskattas, säger Andreas Lyckefors, en av de ansvariga arkitekterna.

Brotorgets scen vann Publikpriset
Under Rödfärgsprisets galakväll delades också Publikpriset ut till det bidrag som fått flest röster av allmänheten. I år tog Brotorgets scen i Bollnäs hem Publikpriset. Marge arkitekter och Pye Aurell Ehrström har tillsammans med Karavan landskap skapat en inbjudande samlingsplats på Brotorget i Bollnäs där den stora faluröda scenen är torgets blickfång.

Rödfärgsprisets jury:
Love Arbén, ordförande, arkitekt SIR SAR/MSA
Mikael Bergquist, arkitekt SAR/MSA
Elizabeth Hatz, arkitekt SAR/MSA

The post Späckhuggaren vinnare av Rödfärgspriset 2018 appeared first on Byggkontakt.

Projektet Svensk stad publicerades i två delar, 1950 och 1953. Det leddes av Gregor Paulsson, då professor i konsthistoria vid Uppsala universitet, och inkluderade ett 20-tal medarbetare från olika discipliner. Syftet med projektet var att studera den svenska stadsmiljöns historia, med avseende på både offentliga miljöer och bostäder, mellan åren 1845 och 1945. Det var under dessa 100 åren det svenska samhället industrialiserades och Svensk stad intresserade sig bland annat för industrialismens effekter på den svenska stadsmiljön.

Projektet studerade framförallt svenska mellanstora städer som Helsingborg, Örebro, Gävle och Sundsvall, men även mindre industrisamhällen och bruksorter som Staffanstorp, Jonsered, Åtvidaberg, Skutskär och Kiruna. Sammanlagt bedrevs fältundersökningar på ett 20-tal orter.

Avhandlingens undersökning av projektet Svensk stad är historiografisk, det vill säga den studerar tidigare skriven historia, i detta fall konst- och urbanhistoria, från ett metaperspektiv. Syftet med avhandlingen är att sätta in och tolka Svensk stad i ett vetenskapsteoretiskt och -historiskt sammanhang.

– Analysen av Svensk stad-projektet arbetar efter två linjer; kartläggning och tolkning, där kartläggningen fokuserar på de praktiska aspekterna av projektet medan tolkningen studerar projektets innehåll, säger Anders Dahlgren, doktorand vid Göteborgs universitet.
Han har dels undersökt bokverket Svensk stad del I och II men också det arkivmaterial som finns sparat från projektet i olika arkiv.

– Stora delar av den insamlade empirin finns samlade i Nordiska museets arkiv i Stockholm men även i personarkiv vid andra institutioner.

I undersökningen behandlas Svensk stads receptionshistoria, det vill säga hur bokverket har lästs inom framförallt vetenskapssamhället. Det handlar om de praktiska aspekterna av projektet (organisering, genomförande, ekonomi, utgivning etc.), vilka vetenskapliga metoder och teorier som projektet arbetade med samt dess vägar till kunskap, det vill säga hur analyser och tolkningar genomfördes.

– Genom att göra detta skapas en förståelse för hur detta slags vetenskapliga arbete har gått till i praktiken. I och med att projektet var ett tidigt tvärvetenskapligt projekt som inkluderade ett stort antal medarbetare genererade det ett intressant arkivmaterial som vid sidan av den insamlade empirin även innehåller diskussioner om praktiska och vetenskapliga spörsmål som uppkommit under arbetets gång. Därigenom ges en detaljerad insikt i humanvetenskaplig forskning som annars är relativt ovanlig eftersom den sortens forskning oftast bedrivits individuellt.

En aspekt som framkom när Anders Dahlgren studerade projektet Svensk stad var att detta historiskt inriktade projekt även var samtidsorienterat.

– Bland annat adresserades samtida samhällsbyggnadsfrågor och projektet hade ambitionen att bidra med empiriskt underlag och utveckla metoder för efterkrigstidens stadsplanering.

Avhandlingen ”Fullständigt otillförlitlig, men absolut oumbärlig”. En historiografisk undersökning av projektet Svensk stad försvaras vid en disputation den 13 april, klockan 13, i Vasa B, Vera Sandbergs allé 8, Göteborg.

Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/54585

Projektet Svensk stad
Projektet påbörjades 1940 och var ursprungligen tänkt att publiceras i samband med Svenska slöjdföreningens 100-årsjubileum år 1945, eftersom slöjdföreningen var en av projektet Svensk stads finansiärer, vid sidan av en rad företag och privatpersoner. Syftet med projektet var att studera den svenska stadsmiljöns historia, med avseende på både offentliga miljöer och bostäder, mellan åren 1845 och 1945, det vill säga under de 100 år som Slöjdföreningen varit verksam. Bokverket Svensk stad del I och II publicerades 1950 och 1953.

The post Så beskrevs hundra år av stadsutveckling på 1950-talet appeared first on Byggkontakt.