I sitt boende får bostadsrättshavaren samt de som besöker, bor eller hyr av denne i andra hand inte utsätta andra boende för störningar som kan inverka menligt på de boendes hälsa eller boendemiljö till en sådan grad att det inte rimligen bör tålas. Bostadsrättshavaren ska dessutom iaktta vad som krävs för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten samt följa de ordningsregler bostadsrättsföreningen satt upp. 

Störningar kan vara av skilda slag genom exempelvis ljud, lukter eller hotfulla beteenden. Bedömningen av huruvida en störning föreligger ska ske objektivt utan hänsyn till den drabbades personliga förutsättningar. Att en person exempelvis inte tål grannens balkongrökning p.g.a. sin astma eller att en person med sömnsvårigheter hålls vaken av fotsteg från grannen ovanför är alltså inte relevant för störningsbedömningen.

Bedömningen ska ske utifrån vad som rimligen bör tålas i ett hus av typen man bor i. I ett flerbostadshus får man t.ex. tåla att musik spelas, att barn med kolik ibland skriker på natten, att nattjobbare lagar mat och duschar mitt i natten samt att grannen röker på balkongen.

Några generella regler om att det ska vara tyst efter klockan 22.00 finns inte. Bostadsrättsföreningen får dock sätta upp egna ordningsregler. Dessa regler ska överensstämma med ortens sed, annars saknar de verkan. Regler som är för långtgående som t.ex. förbjuder husdjur, tobaksrökning eller användning av toaletten nattetid torde sakna verkan.

Grannen stör mig. Vad kan jag göra?

Det är lämpligt att tala med den granne som stör för att göra denne uppmärksam på sitt beteende. Om samtalet inte hjälper kan en anmälning om störningar göras till bostadsrättsföreningens styrelse. Styrelsen har då att ta ställning till om de påtalade störningarna är att bedöma som en störning i lagens mening. Om styrelsen anser att störningar förekommer har styrelsen en skyldighet att vidta åtgärder för att få störningen att upphöra. I ett tidigt skede kan styrelsen försöka medla mellan grannarna samt utfärda informella tillsägelser/varningar. Fortgår störningen ska dock bostadsrättsföreningen skriftligen genom rekommenderat brev anmoda bostadsrättshavaren att upphöra med störningen. Skicka en så kallad rättelseanmodan. En kopia till socialnämnden ska skickas i samband med att rättelseanmodan tillsänds bostadsrättshavaren.

Fortsätter störningarna efter att rättelseanmodan skickats till bostadsrättshavaren har bostadsrättsföreningen möjlighet säga upp bostadsrättshavaren. Detta innebär att bostadsrättshavaren inte längre har rätt att bo kvar i sin bostadsrätt och den kan komma att tvångsförsäljas genom kronofogdens försorg.

Om bostadsrättsföreningen inte agerar mot störningar enligt lagens mening kan störda bostadsrättshavare ha rätt att kräva nedsättning av årsavgiften och eventuellt skadestånd.

HSBs jurister hjälper ofta föreningar med störningsärenden. I de allra flesta fallen handlar det bara om att skicka en rättelseanmodan men i vissa fall blir det en förverkandetvist i domstol.

The post Bus eller godis? Vad gäller vid störningar i bostadsrättsföreningen? appeared first on Byggkontakt.

Halloween omfamnas i första hand av dagligvaruhandeln, där drygt 7 av 10 handlare (71 %), uppmärksammar Halloween på något sätt. Vanligast är att dekorera butiken eller att ta in speciella Halloweenrelaterade varor till försäljning.

– Halloween har kommit till Sverige för att stanna. För handeln är Halloween ett bra tillfälle att skapa kampanjer som lockar kunder till butiken, säger Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel.   

Under Halloween-veckan ökar dagligvaruhandelns försäljning av hushållsprodukter (bland annat ljus, pynt och servetter) med 14,1 procent, och försäljningen av konfektyr med 7,9 procent, jämfört med en genomsnittlig vecka.

Halloween ingen mathögtid
Även om många butiker uppmärksammar Halloween anser de flesta handlare att det varken påverkar försäljningen positivt eller negativt. Förra årets Halloweenvecka ökade omsättningen i dagligvaruhandeln med 3,9 procent jämfört med 2016, men samtidigt låg den totala försäljningen i dagligvaruhandeln cirka 2,5 procent lägre än en genomsnittlig vecka.

– Även om många dagligvaruhandlare får en försäljningsskjuts av Halloween kan firandet än så länge inte jämföras med utpräglade mathögtider i Sverige. För vissa butiker inom sällanköpshandeln med ett nischat sortiment kan Halloween däremot vara viktigare än självaste julhandeln, säger Johan Davidson.  

När de svenska handlarna får ranka vilka helger och högtider som är viktigast hamnar Halloween på tionde plats. I USA är Halloween betydligt viktigare för handeln. Amerikanerna beräknas i år handla Halloweenrelaterade varor för cirka 81 miljarder kronor. De amerikaner som firar Halloween väntas i genomsnitt lägga motsvarande omkring 780 svenska kronor per person på detta.

Halloween firas den 31 oktober varje år.

Svensk Handels undersökning om Halloween 2018

The post Många handlare uppmärksammar Halloween appeared first on Byggkontakt.