Levande skogar är ett av 16 nationella miljökvalitetsmål. Målet har fått stor betydelse för miljöpolitiken och för bilden av hur det svenska skogsbruket påverkar miljön. Ett skäl till att målet inte kan nås är preciseringar som tolkas som att inga arter får vara rödlistade eller hotade. Men många arter är hotade av helt naturliga skäl, exempelvis för att de är naturligt sällsynta, eller i Sverige lever på gränsen av sitt utbredningsområde.

Eftersom målet är utformat så att det inte går att nå leder det till ständigt nya krav på styrmedel och begränsningar. Miljömålet används också som en missvisande källa till kritik mot skogsägare. Dagens utformning av miljömålet Levande Skogar riskerar ge felaktiga beslut för både statliga medel och åtgärder inom skogsbruket.

Avgörande för om målen ska kunna nås är hur samhället betraktar bevarandet av biologisk mångfald. Inventeringar visar att den svenska skogen får mer död ved, mer grova lövträd, mer gammal skog och mer lövträdsrik skog i skogslandskapet. Fåglarna i svenska skogar blir fler.

– Trenderna är i många avseenden positiva. Det är samtidigt naturligt att när vissa saker ökar så får det till följd att annat minskar. Men om myndigheterna, som idag, utvärderar mångfalden bara utifrån det som minskar så kommer målen aldrig kunna nås, säger Paul Christensson.

LRF Skogsägarnas förslag är istället att Levande skogar utformas på ett sätt så att de bättre integreras med FN:s globala mål för hållbar utveckling. Målet bör vara nåbart och påverkbart för de som verkar inom skogen samt ta hänsyn till fler hållbarhetsaspekter där miljö och biologisk mångfald utgör en del. I hanteringen av miljömålet görs idag ingen avvägning mot andra samhällsmål som klimat, ekonomi och möjligheter att livnära sig på landsbygden.

Här är några av de förslag som LRF Skogsägarna idag presenterar för att målet ska vara möjligt att nå:

• Säkerställ avvägningar mot andra samhällsmål
• Transparanta preciseringar som kan nås
• Mätbara, påverkbara och objektiva indikatorer

LRF föreslår även att en ny oberoende aktör följer upp målen. Riksskogstaxeringen, Svensk Fågeltaxering och Markinventeringen bör utgöra en grund. På så sätt kan miljömålen kring levande skogar bli både begripliga, motiverande och möjliga att uppnå.

The post Miljömålet för svensk skog en hägring som hotar landsbygden appeared first on Byggkontakt.

Stockholm är en av de huvudstäder i Europa som växer snabbast. I Göteborg räknar staden med ytterligare 125 000 invånare till år 2035, och om tio år kommer Malmö ha utökats med 50 000. Men även om urbaniseringen är tydlig är det inte bara i städerna som befolkningen växer. 19 av Sveriges 21 län beräknas få se en befolkningsökning det kommande decenniet.

Siffrorna är alltså tydliga, vi blir fler, och det i ganska rask takt. Det betyder ett stort behov av nya bostäder, men också skolor och fritidslokaler. Enligt tidningen Byggfakta behöver vi bygga 1 400 nya förskolor och skolor i landet. Med fler elever ökar även behovet av samlingsplatser för en meningsfull fritid – något som redan idag är en bristvara i många kommuner. De som drabbas hårdast av detta är givetvis barn och ungdomar. Underskottet på sporthallar och fritidslokaler har i delar av landet skapat långa kötider och tvingat föreningar att säga nej till ungdomar som vill röra på sig.

Det finns allvarliga konsekvenser om bristen på sporthallar och fritidslokaler kvarstår. Vi riskerar kommande generationers hälsa och välbefinnande men också en långsam kvävning av det svenska föreningslivet. Därför är det viktigt att vi sätter igång redan nu och prospekterar inte bara de bostäder och skolor som behövs, utan också de sporthallar, ridhus och samlingsplatser för kultur som måste byggas. För kommunerna skulle det innebära en möjlighet att göra betydande insatser för både folkhälsa och miljö. I alla fall om vi bygger smart och hållbart från början.

Ekologisk hållbarhet
Limträ är ett oslagbart byggmaterial ur ett miljöperspektiv. Träet binder koldioxid när det växer och träprodukterna lagrar kolen under hela livstiden. Dessutom är limträ ett förny- och återvinningsbart material.

I Sverige bedriver vi också ett ansvarsfullt skogsbruk och återplanterar minst två träd för varje träd som avverkas. När vi bygger med limträ bygger vi med förnybar råvara från svenska skogarillverkat hos limträtillverkare. Det innebär låg klimatpåverkan tack vare korta transporter. Därtill är limträ lättare än många andra konstruktionsmaterial vilket ger möjligheter att lasta fler kubik på varje lastbil, något som betyder lägre klimatpåverkan genom färre transporter 

Ekonomisk hållbarhet
Limträ är ett beprövat material. I Sverige har vi byggt stora hallar, lokaler och samlingsplatser av limträ i över hundra år, många av dem står fortfarande kvar och används dagligen.

Med modern spjutspetsteknik kan vi idag skapa färdiga koncept- och systemlösningar som förenklar monteringen på byggarbetsplatsen och sparar tid. Det är ett sylvasst argument för träbyggande när det är många lokaler, hallar och samlingsplatser som måste byggas. Vi vet också att sparad tid i byggprocessen betyder sparade pengar, och det i sin tur ökar möjligheterna för fler ekonomiskt hållbara projekt.

Social hållbarhet
Argumenten ovan är nog så starka på egen hand, men det finns fler fördelar med limträ. När det byggs med limträ blir det en tystare byggarbetsplats med mindre buller och skarpa ljudtoppar jämfört med när stål eller betong är de dominerande konstruktionsmaterialen. Det gynnar både hantverkarna och de som bor nära byggarbetsplatsen.

I motsats till många andra material ger trä goda möjligheter att skapa ombonade miljöer där människor trivs att både arbeta och leva. Vi kan bygga platser där människa och natur möts på ett självklart sätt.

Det handlar mångt och mycket om vilket arv vi vill lämna efter oss. Nog vill vi se ett Sverige som växer hållbart, städer och glesbygd i samspel och miljöer där människor kan mötas och utvecklas. Svenska limträtillverkare står redo. Gör ni?

/Johan Fröbel, chef teknik och distribution, Svenskt Trä

The post Sverige växer, låt oss göra det hållbart appeared first on Byggkontakt.

Merparten av Vedums svenskproducerade inredning ska transporteras fossilfritt. ​I fabriken i Vedum tillverkas och monteras all Vedums inredning för kök, badrum, tvättstuga samt förvaring – och därefter fraktas inredningen ut i landet.

Satsningen på fossilfria transporter gör nu landets största, och äldsta familjeägda inredningsföretag i sin bransch ännu mer hållbara, tack vare bränslen som RME, HVO och flytande biogas från grannkommunen Lidköping.

– Transporter är en stor miljöbov, och när vi fick möjlighet att gå över till fossilfritt bränsle så tog vi den. Vi har vår tillverkning i Sverige, och bara där sparar vi ju in en hel del transportrelaterade utsläpp. Genom denna satsning gör vi skillnad. Skulle alla lastbilar köras på förnybara bränslen skulle utsläppen av farliga växthusgaser minska väsentligt och naturen skulle må bättre. I agenda 2030 står det också tydligt att vi ska vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringar. Att växla över till fossilfria fordon är en sådan åtgärd, säger Magnus Efraimsson, VD i familjeägda Vedum Kök & Bad.

Genom denna satsning sänker Vedum sina koldioxidutsläpp med 1025 ton om året. En siffra som är baserad på Vedums all fraktdragande vikt under 2019. Satsningen på fossilfritt görs tillsammans med Brings dotterbolag, Bring Åkeri:

​– Att vi satsar på fossilfritt ihop med våra kunder är av den enkla anledningen att vi gemensamt måste bidra till att lösa vår tids största utmaning med den globala uppvärmningen. Här går det att göra skillnad som märks. Genom att vi går över till fossilfria transporter sänker vi koldioxidutsläppen med i genomsnitt 70 %,
​och bidrar på ett konkret sätt till den stora klimatomställningen, säger
​Magnus Nilsson, VD, Bring Åkeri.

Att alltid leta hållbara lösningar, är självklart för Vedum. Företaget jobbar aktivt med att minimera sitt spill, och tillvaratar det träspill som uppstår. Spillet blir till briketter, som i fabrikens egen panncentral blir till värme. Briketterna alstrar årligen 5 500 000 KWh värme, som gör det varmt och behagligt i Vedums egen fabrik och huvudkontor. Briketterna värmer också upp delar av Vedums samhälle med resultatet att Vara kommun har minskat sitt oljeberoende med cirka ​226 m³ årligen.

Det familjeägda företaget var även först i Sverige med en Svanenmärkt badrumsserie, och därefter har ytterligare delar av sortimentet ​fått miljömärkningen.​

The post Vedum satsar fossilfritt – sänker sina koldioxidutsläpp med 1025 ton om året appeared first on Byggkontakt.

När SBAB frågade svenska folket om de vill göra mer för att leva hållbart i sin bostad så uppgav 71 procent att de var beredda att göra det. Det är framförallt unga personer som vill göra mer för att leva hållbart, i åldrarna 18-44 år vill 82 procent göra mer medan i åldrarna 45-75 år så är motsvarande siffra 61 procent. Undersökningen visar tydligt att det finns en bild av hållbart boende som kostsamt, 30 procent av svenskarna uppger att de vill ha ett mer klimatsmart boende, men inte har råd. Bilden förstärks ytterligare när man tittar på vad svenska folket uppger som det bästa sättet att få folk att leva mer klimat-/ miljömässigt hållbart i sina bostäder. Majoriteten (56 procent) svarar att det bästa sättet är att göra det billigare att göra hållbara val.

– Det är glädjande att se att så många vill göra mer för att leva mer hållbart. Klimat- och miljöfrågor hamnar högt upp på agendan idag, vilket återspeglas i resultatet. Samtidigt är det tydligt att många upplever att de skulle göra mer om de hade råd. Här har vi som jobbar i bostadssektorn ett ansvar att tydligare informera om vilka långsiktiga kostnadsbesparingar som det är möjligt att göra genom att exempelvis energieffektivisera hemmet. För att uppmuntra fler att bo mer hållbart och för att visa att det inte behöver vara dyrare introducerade SBAB för drygt ett år sedan vårt Gröna Bolån. Det innebär att man får rabatt på sitt bolån om man bor i en bostad med energiklass A,B eller C. Det Gröna Bolånet är grönt hela vägen – från upplåning till utlåning, vilket innebär att vi har slutit ett kretslopp genom att vi lånar pengar via så kallade gröna obligationer som vi sedan öronmärker för att enbart finansiera vårt Gröna Bolån, säger Axel Wallin, t.f. Hållbarhetschef på SBAB.

Förutom att det anses vara för dyrt är det många i undersökningen som uppger att de inte vet hur de ska göra för att leva mer hållbart i sin bostad (26 procent). På frågan om hur man gör idag för att leva mer klimat-/ miljömässigt hållbart i boendet så svarar de flesta att de sopsorterar (82 procent) och släcker lampor när de inte befinner sig i rummet (73 procent). Att göra större förändringar som ofta innebär en extra initital kostnad, såsom miljövänlig el eller installation av solceller, är inte lika vanligt.

– Det är tydligt att det finns ett behov av mer kunskap om hur man ska göra för att leva mer hållbart i bostaden. Det är lätt att förstå att ett hållbart boende kanske inte ligger högst upp på prioriteringslistan när man redan har ett inrutat liv med jobb, fritidsaktiviteter och socialt umgänge. Även här har vi och andra bostadsaktörer ett ansvar att informera om vad man kan göra för att underlätta för våra kunder att göra smarta och hållbara val. Bostäder står för mellan 30 och 40 procent av den totala energiförbrukningen i Sverige. Därför kan ett bra första steg vara att se över sitt elavtal och se till att välja miljömärkt el från vind, sol, vatten, miljömärkt fjärrvärme och, i den mån det är möjligt, använda geotermisk energi såsom bergvärme. Klimatavtrycket från nyproduktion och renoveringar av befintliga bostäder bidrar till stora växthusgasutsläpp. Därför är det viktigt att bostadsutvecklarna och den som renoverar på egen hand tänker cirkulärt genom att exempelvis välja material som kan återbrukas, säger Axel Wallin.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes under hösten 2019 (16-24 oktober) av Nepa på uppdrag av SBAB. Resultaten baseras på en digital enkät besvarad av 1040 personer i Sverige, den genomsnittliga svarstiden var 5 minuter. De svarande utgör ett representativt urval av befolkningen i åldrarna 18-75 år baserat på kön, geografi och ålder.

The post Många vill bo hållbart men plånboken och bristande kunskap sätter stopp appeared first on Byggkontakt.

Utifrån ser det ut som ett kubistinspirerat men ändå ganska vanligt flerbostadshus. Men på insidan lever ett trettiotal studenter, forskare och barnfamiljer som en del av ett världsunikt projekt – ett levande labb där 40 forskningsprojekt pågår samtidigt för att ta reda på hur en hållbar boendemiljö ska se ut i framtiden. Projektet är ett samarbete mellan näringsliv, stad och akademi. Bland de deltagande parterna finns HSB, Chalmers, Johanneberg Science Park och arkitektbyrån Tengbom.

– Vi vill hitta framtidens hållbara boende. Fastighets och byggbranschen kan ofta uppfattas som tröga när det gäller innovationer och det här är vår satsning för att skapa mer utveckling. Vi är tolv partners som byggt en gemensam arena för att hitta lösningar, säger Emma Sarin, projektchef på HSB.

HSB Living Lab ligger högst upp på en kulle, två minuters promenad från Johanneberg Science Park vid Chalmers tekniska högskola i centrala Göteborg. Nya material, tekniker, arkitektoniska lösningar och sociala mönster ska testas under tio år. I 29 lägenheter utrustade med mätstationer och sensorer lever de boende i en byggnad som ständigt förändras. Väggar, fasader och inredning byts ut och utvecklas efterhand som forskningen går framåt och nya forskningsprojekt startas. De första hyresgästerna flyttade in i juni 2016.

Huset är byggt så att forskarna kan göra jämförande tester mellan identiska lägenheter.

Byggnadens kubistiska uttryck är ett medvetet val, precis som läget. Placeringen ger forskarna och studenterna på Chalmers snabb tillgång till byggnaden. Huset består av 44 stålmoduler som är enkla att sätta samman, huset uppfördes på endast tio dagar när grunden väl var på plats. Modulerna är enkla att förändra eller flytta. Inspirationen kommer från offshore-industrin som vet hur man får plats med mycket funktionalitet på liten yta, på exempelvis en oljeborrplattform.

– Anpassningsbar är ett nyckelord. Huset och lägenheterna kan byggas om helt och hållet. Målet är inte ett färdigt hus, utan en process som ständigt förändras och uppdateras. Det har fått oss att tänka utanför ramarna och rollerna, säger Peter Elfstrand, ansvarig arkitekt HSB Living Lab, partner Tengbom.

– Vi fick bara tillfälligt bygglov för byggnaden. Det i sig är intressant. Det finns mycket yta i städer som är planlagdmen inte bebyggd, så att bygga flyttbara bostäder är jätteintressant, säger Emma Sarin.

Huset har fyra våningar. Bottenplan rymmer mötesplats, utställningsyta, experimentrum och tvättstudio. Det sistnämnda är ett projekt kring framtidens tvättstuga och drivs av HSB, Chalmers och Electrolux. Här studeras konsumenters tvättvanor, som ofta orsakar slöseri med textilier, vatten, el och därmed med utsläpp av växthusgaser och andra föroreningar. Vi tvättar helt enkelt onödigt ofta.

Den allmänna tvättstugan i ett flerbostadshus ligger ofta i källarplanet och kan vara ganska oinspirerande, vilket gör det icke-socialt att gå dit. Det får till följd att boende köper egen tvättmaskin. I HSB Living Lab har tvättstudion därför placerats centralt i entrén, omgiven av sittmöbler som gör det möjligt för de boende att umgås.

I den centralt placerade tvättstudion ska de boende kunna tvätta samtidigt som de pluggar, laddar telefonen och umgås.

– Tvättstudion är lagd just mitt i entrén för att provocera och testa idéer. Det avancerade bokningssystemet via en app var inte igång vid inflyttningen, och när det väl var igång sa de boende att det inte behövdes. De ville hellre bara ha spontantvättider, förklarar Dan Henriksson, affärsutvecklare på HSB.

Ett besläktat forskningsprojekt är friskvårdsgarderoben. Två av lägenheterna i huset har ett ventilerat klädskåp. Man hänger in kläderna för att vädra dem, istället för att tvätta dem efter någon enstaka gångs användning. Det handlar om att stävja onödig energiförbrukning. Här används ”nudging”, det vill säga att ge någon en knuff i rätt riktning. Den beteendevetenskapliga metoden går ut på att påverka folks beteende i önskvärd riktning utan att använda piska eller morot. Istället ser man till att valsituationen gör det lätt att göra rätt.

Huset gör det enkelt att testa nudging eftersom det finns fyra så kallade kluster av lägenheter i byggnaden. Ett kluster består av sex små lägenheter med gemensamt kök, badrum och vardagsrum. På så sätt kan idéer testas i identiska hemmiljöer för att sedan kunna jämföra resultaten.

Installerad teknik och driftsenheter syns tydligt bakom glasluckor längs med väggarna och i taket på alla plan i huset. Tanken bakom de synliga och lättåtkomliga installationerna är att de dels underlättar forskningen, dels är det enklare att byta teknik, samtidigt som det finns en pedagogisk idé om att tydliggöra att huset är ett levande laboratorium.

Husets tekniksystem syns i väggar och tak, och kan lätt justeras eller bytas ut inför nya experiment.

– Huset är en plats för undervisning, forskning ochsamverkan. Vi har fyra nivåer av projekt, alltifrån att vi provar en fasadskiva och ser om den fungerar till att en doktorand driver ett femårigt projekt på grundforskningsnivå, säger Holger Wallbaum, vetenskaplig koordinator och forskare på Chalmers.

Vissa av forskningsprojekten involverar aktivt de boende, andra inte. Här testas idéer och lösningar kring matsvinn, solceller, dagvattenteknik, fjärrvärme med lågtemperatursystem, smart förvaring och kollaborativ konsumtion – att dela saker med grannar för att minska resursanvändningen. Varje sak i huset, exempelvis en borrmaskin, kan förses med en digital ”tag” som gör att forskarna kan samla data kring var saken är, hur mycket den används osv.

Vartenda eluttag, spis, dammsugare, vattenförbrukning, hur fönster öppnas och stängs osv mäts för att förstå mänskliga beteenden. I huset finns 2 000 sensorer och 20 km optisk fiberkabel för att samla in alla mätdata.

En bärande idé bakom HSB Living Lab är att få alla involverade parter att samarbeta, men också att hitta nya arbetssätt. Byggbranschens parter jobbar inte så mycket tillsammans som det är i dag.

– Det är en process- och idégenerator, men också ett sätt att få fram fysiska resultat för framtidens bostad.Se det som ett stort, raffinerat grupparbete. Det finns en otroligt stor potential i att samverka, säger Peter Elfstrand.

Tekniska lösningar går alltid att få fram, menar arkitekten Peter Elfstrand. Den stora utmaningen ligger i att samverka och ändra beteende.

Holger Wallbaum koordinerar forskningsprojekten i huset. Ett projekt går ut på att cirkulera duschvatten i en sluten loop för att spara energi och vatten.

Projektet är så mycket större än själva huset, menar affärsutvecklaren Dan Henriksson.

Energismarta hus – liten ordlista

Hållbart byggande är en stor utmaning, inte minst när det gäller den skog av termer som används. Lär dig skilja på vilka värmeeffektiva hussorter som finns.

Energihus – oklart begrepp som ibland används i media och av hustillverkare.Används för hus som förbrukar förhållandevis lite energi.

Lågenergihus – allmänt namn för byggnader som förbrukar lite energi.

Minienergihus – följer i princip samma metodik som för passivhus, men med enklare krav.

Nollenergihus – passivhus som med exempelvis solceller producerar lika mycket energi som de använder.

Nära nollenergihus – kravnivå som gäller all nyproduktion senast 2019. Kriterierna är dock inte klara utan ska bestämmas av regeringen.

Passivhus – en samling byggtekniska lösningar för att skapa energisnåla hus som har låga värmeförlusttal och låg energianvändning. Ett passivhus återanvänder mycket av den energi som ofta bara går förlorad.

Plusenergihus – hus som producerar mer energi än vad det gör av med. Självförsörjande med energi till uppvärmning, varmvatten och hushållsel.

Den ideella föreningen Sveriges Centrum för Nollenergihus vet mer, se nollhus.se.

Philippe Starcks plusenergihus

Franske superdesignern Philippe Starck har gett form åt så vitt skilda saker som citronpressar, datormöss, lustjakter, mikrovindkraftverk, elbilar och hotell. Hans huskoncept kallas för P.A.T.H, vilket står för prefabricated accessible technological homes som han utvecklat tillsammans med slovenska trähustillverkaren Riko. De bärande idéerna med husen är att de dels är fyllda med den senaste tekniken, är miljövänliga vad gäller både tillverkning och drift, är så kallade plusenergihus och kan levereras inom sex månader tack vare att det mesta av materialet är prefabricerat.

Husen har interiörer i trä, grönskande tak och fasader i glas och/eller trä. Både aluminiumfönster och skjutdörrar kommer från Schüco och är av treglastyp, vilket ger mycket ljus och samtidigt bra isoleringsvärden.

Det finns 34 husvarianter där man förstås även väljer storlek, antal rum, golvmaterial och planlösning som passar sina behov. Det första huset ligger i Montfort-L’Amaury utanför Paris och visades hösten 2014.

Mer info på starckwithriko.com

Magasinet kan beställas av Schüco via Melinda Lemke på mlemke@schueco.com?

The post Schücos ordlista – energismarta hus appeared first on Byggkontakt.

Knauf Insulation spelar en viktig roll i arbetet med att öka det hållbara byggandet i Bulgarien

Från en försumbar mängd certifierade byggnader för fem år sedan, finns det nu 54 byggander i Bulgarien som är certifierade enligt LEED, BREEAM eller DGNB. Mer än hälften av dess, 39 byggnader, har Knauf Insulation som isoleringslösning.

– Den gröna byggrevolutionen i Bulgarien har bara börjat – mestadels kontorsbyggnader, handels- och logistikcentra och butiker – men potentialen är enorm, säger Tsvetelena Mladenova, arkitekt och teknisk rådgivare för Knauf Insulation i Bulgarien.

The post Knauf Insulation driver på för en mer hållbar bostadsutveckling i Bulgarien appeared first on Byggkontakt.

HSB har vunnit två tunga hållbarhetspriser under våren.

Två hållbara utmärkelser har delats ut till HSB inom kort tid. I prestigefyllda Sustainable Brand index 2018 utsågs HSB till det mest hållbara varumärket inom kategorin bostäder, och när den årliga rapporten ”Sveriges Grönaste Varumärke” nyligen släpptes utnämndes HSB till det varumärke inom bostadsbranschen som upplevs som mest miljövänligt.

I Västsverige är det HSB Göteborg som driver de hållbara satsningarna och verksamhetens nytillträdda chef för hållbarhet och utveckling, Freja Bramsen, är inte förvånad över att HSB premieras:

– HSB vill vara en viktig aktör i arbetet med det hållbara samhället. Bara i Västsverige har vi en mängd hållbara satsningar och projekt. Det handlar om allt från att arbeta aktivt med mångfaldsfrågan, till att stötta hållbara tjänster och att välja socialt hållbara alternativ när vi har möjlighet. Vår klimatpåverkan ska vara nära noll redan år 2030, och det kräver fokus, säger Freja Bramsen, chef för hållbarhet och utveckling på HSB Göteborg.

Arbetet för ett mer hållbart Västsverige pågår i alla led; från tvättstugor som kombinerar motion med tvätt, till en egen bikupa på HSB Göteborgs kontorstak, till fasader med solceller. En hel del projekt initieras också inom ramen för hållbarhetsarbetet. HSB Göteborg är till exempel initiativtagare till HSB Göteborgs Academy, en inkluderingssatsning på ungt ledarskap i regi av Västra Hisingen Basket.

Ytterligare ett exempel är experimenthuset HSB Living Lab vid Chalmers, en världsunik arena där framtidens hållbara boende formas i realtid. Huset består av 29 lägenheter, där hyresgästerna lever i en ständig föränderlig och utvärderad miljö – ett levande laboratorium.

– På senare år har hållbarhet blivit så centralt att det nu faktiskt ingår i vår företagsvision om att vi ska skapa det goda hållbara boendet. För oss har arbetet med dessa frågor alltid varit ett strategiskt val som påverkar hela vår organisation, inte en egen verksamhet. Det är viktigt att arbeta med hållbarhet i ett brett perspektiv, i allt ifrån klimatsmarta val till både socialt och ekonomiskt hållbara insatser, säger Freja Bramsen.

The post Hållbart HSB prisas appeared first on Byggkontakt.

LINK arkitektur ritar Lidls nya huvudkontor och parkeringshus i Aarhus / Illustration: LINK arkitektur, Brick Visual

Kontorsbyggnaden och ett tillhörande parkeringshus, ska byggas i centrala Aarhus vid kulturcentret Godsbanen. Idag är detta en kreativ knutpunkt och under kommande år ska området utvecklas till en multifunktionell stadsdel. Utöver att uppfylla funktionerna för arbetsplats och parkering, är målet att byggnaderna ska tillföra liv till staden. Utformningen av husen ska bjuda in till aktivitet, bland annat genom integrerade terrasser och sittplatser.

– Vi är otroligt glada över samarbetet med LINK arkitektur för vårt nya huvudkontor. Det har varit viktigt för oss att det blir en byggnad som passar in i den unika miljön på Godsbanen och det har LINK arkitektur löst på ett fantastiskt sätt, säger Mads Thodsen Nielsen, utvecklings- och fastighetsdirektör på Lidl i Danmark.

Byggnaden kommer att omfatta 11 000 kvm kontor, en konceptbutik på 2 500 kvm i gatuplan samt ett parkeringshus för Lidl och intilliggande byggnader. Målsättningen är att projektet ska certifieras enligt kraven för den internationella hållbarhetsstandarden DGNB.

– Godsbanen är en framtidssträvande stadsdel, så hållbarhetsarbetet har varit självklart, både för oss och Lidl. Målsättningen är ett mycket ambitiöst byggprojekt som kan certifieras enligt internationell standard, säger Niels Bondrup Jensen, chef för tävlingsavdelningen på LINK arkitektur i Aarhus.

I Sverige arbetar LINK arkitektur parallellt med att utveckla ett nytt, hållbart butikskoncept för Lidl. Den första butiken planeras i Sigtuna och byggnaden ska hållbarhetscertifieras enligt kraven för BREEAM nivå Excellent

The post Lidl utvecklar hållbart huvudkontor i samarbete med LINK arkitektur appeared first on Byggkontakt.