Götaverken/Cityvarvet Foto: Anders Gustavsson, Älvstranden Utveckling

— Vi har stångats med frågan om gifterna i över fyra år och vi väljer nu att beställa och bekosta undersökningen för att komma vidare, säger Lena Andersson, VD för Älvstranden Utveckling.

Älvstranden Utvecklings kostnader för undersökningen kommer att krävas tillbaka av den eller de parter som slutgiltigt anses vara ansvariga för miljögifterna i bottenslammet. Ansvaret för saneringen avgörs i en juridisk process och det är där som den kompletterande risk- och konsekvensutredningen behövs.

— Giftet måste hanteras och ju fortare vi vet vad som ska göras desto bättre är det för alla parter. Det blir inte billigare för att det ligger kvar på botten, säger Lena Andersson, VD för Älvstranden Utveckling.

Utredningen om vad behöver göras med miljögifterna i varvsområdet har pågått sedan de sista torrdockorna såldes och varvsverksamheten avvecklades för snart fem år sedan. I bottenslammet under de gamla torrdockorna har höga halter av miljögifterna TBT påträffats. I dagsläget går det inte att utföra arbeten i närheten av det förorenade bottensedimentet och båtar kan inte trafikera området. Om miljögifterna börjar flytta på sig kan det få miljökonsekvenser långt utanför det gamla varvsområdet.

Området är en del av Vision Älvstaden och ligger i en mycket expansiv del av stan och kommer på sikt att behövas för utvecklingen av Göteborg. Så länge älvbotten är förorenad och frågan om hur saneringen ska utföras inte är utredd går det inte att planera långsiktigt för områdets framtid.

Fakta:
Miljögiftet TBT (tributyltenn) användes i bottenfärger på båtar från 1960-talet för att förhindra påväxt av alger och havstulpaner. Sedan 1989 är det förbjudet att använda på fritidsbåtar och 2008 infördes ett globalt totalförbud för all användning. TBT är hormonstörande för mikroorganismer och påverkar reproduktion och utveckling.

Den övre gränsen för att dumpa material som innehåller TBT i havet är 50ug/kg TS (microgram per kg torrsubstans). Högsta uppmätta halt vid Götaverksområdet är 236 000 ug/kg TS.

Föroreningarna har skett i samband med reparationsarbete på torrdockorna på varvsområdet. Götaverken/Cityvarvets två sista större torrdockor är sålda och bortfraktade. Den sista försvann i maj 2016.

The post Älvstranden Utveckling agerar om miljögiftet TBT appeared first on Byggkontakt.

 Men det är inte bara läget som är speciellt. Eftersom det var viktigt att integrera byggnaderna i den befintliga 30-talsmiljön har man varit särskilt noga med fasaderna. På bostadsbolaget Poseidon ville man därför ha en betongyta som skulle förstärka husets uttryck, samtidigt som det skulle smälta in i omgivningen och skylinen.

För att få ekvationen att gå ihop vände man sig till stomentreprenören Finja. Med sitt sortiment av både standardytor och specialytor kunde de ta fram den specialgjutna betongyta som arkitekten eftersträvade. Med hjälp av oregelbundet utlagda lister gjöt man tredimensionella ränder i betongen. Ränderna skulle gå över skarvarna i betongelementen och skapa ett enhetligt mönster över hela fasaden, allt för att ge byggnaden ett sobert och stilrent uttryck men med en liten tvist. Tillverkningen är ett riktigt hantverk och att få ränderna exakta kräver sitt av både konstruktör och fabriksarbetare. Om listerna ligger bara några millimeter fel tandar mönstret, och det syns direkt.

Men snörrakt och perfekt blev det och arkitekten på White arkitektbyrå, Jan Larsson är mycket nöjd med resultatet. ”Randningen ser fantastisk ut. Den tillför något till betongen och byggnaden, utan att det krockar med funkishusen runt omkring”.

Det är dock inte bara strukturen på fasaderna som är väl genomtänkt. För att få till en vacker siluett på de förhållandevis låga byggnaderna, valde man att måla betongelementen med silikatfärg i två olika grå kulörer, en nästan vit och en riktigt mörk. Målningen gjordes inne på Finjas fabrik, så när elementen kom var de färdiga att montera. Jan Larsson på White säger att den mörka, grå färgen på halva huset är tänkt att slanka av byggnaden och få den att se högre ut än den är.

–  Att man med hjälp av olika betongytor kan få arkitektur att smälta in i befintlig bebyggelse, är ett sätt att få in nya bostäder där man verkligen behöver det, säger Gull-Britt Jonasson VD för Finja.

The post Goda utsikter från nytt landmärke i Göteborg appeared first on Byggkontakt.