”Det finns mängder av förpackningar som inte kan göras i annat än plastmaterial idag. Men det finns också förpackningar som görs i plast där man kan enkelt kan byta material utan att alls tappa funktion – och där är det logiskt att börja om vi vill minska förpackningarnas klimatpåverkan”, understryker Johan Granås.

Utgångspunkten har varit att undersöka några vanliga förpackningstyper och jämföra skillnaderna i klimatpåverkan beroende på val av förpackningsmaterial.

”Det finns tabellverk som visar koldioxidutsläpp per kilo material, men när man jämför verkliga förpackningar så inser man materialvalets stora betydelse”, kommenterar Johan Granås, hållbarhetsansvarig vid Iggesund Paperboard.

”Plast är ett fantastiskt material för många applikationer och vi använder det själva vid tillverkningen av kartong för livsmedelsförpackningar som kräver en tunn plastbarriär för att skydda varan. Men vi tycker att beslutsfattare i förpackningsbranschen måste känna till effekterna av sina materialval”, fortsätter han.

I det exempel som är mest förmånligt för plastmaterial har man jämfört en kartongförpackning innehållande 500 g pasta med motsvarande mängd pasta förpackad i en tunn plastpåse och finner att plastpåsen har 3,25 gånger större klimatpåverkan än kartongförpackningen. Detta trots att den bara väger en sjättedel av kartongförpackningens vikt och har anmärkningsvärt sämre skydds- och staplingsegenskaper. En förpackning av glödlampor är det mest extrema exemplet i undersökningen.

”Det finns mängder av förpackningar som inte kan göras i annat än plastmaterial idag. Men det finns också förpackningar som görs i plast där man kan enkelt kan byta material utan att alls tappa funktion – och där är det logiskt att börja om vi vill minska förpackningarnas klimatpåverkan”, understryker Johan Granås.

För kartongförpackningarna i undersökningen har man utgått från klimatdata för Iggesunds kartong Invercote. För plastmaterialen har IVL använt sig av data från de databaser som används vid livscykelanalyser. Ingen av de kartongförpackningar som förekommer i undersökningen är tillverkad av material från Iggesund Paperbord.

”Det här är en undersökning som visar klimatpåverkan av olika förpackningstyper. Uppdraget till IVL var att vara generella. Varken de eller vi vet klimatdata för den enskilda förpackningen, men baserat på de erkända miljödatabaserna så får man definitivt en fingervisning om materialvalets stora betydelse”, slutar Johan Granås.

IVL Swedish Environmental Research Institute grundades 1966 av den svenska staten och näringslivet gemensamt med syfte att bedriva forskning kring industrins luft- och vattenvårdsfrågor. Idag har IVL utvecklats till ett miljöinstitut som fokuserar på samspelet mellan såväl ekologiska som ekonomiska och sociala perspektiv.

The post Förpackningsmaterialet A och O för klimatet appeared first on Byggkontakt.

Fotograf: Returpack / pantfabriken i Norrköping

Under maj, juni och juli har det pantats sammanlagt 615 miljoner pantförpackningar, vilket är 80 miljoner fler än normalt och en ökning med 15 procent. 

– Pantningen följer försäljningen, även om det råder en viss tidsförskjutning. Den enorma försäljningsökningen innebär att vi hanterat rekordstora mängder pantförpackningar under sommaren. Och även nu, efter semestertider, har vi fullt upp i fabriken, konstaterar Katarina Lundell, kommunikationschef på Returpack/Pantamera. 

Även en normal sommar är det högsäsong för pantsystemet. Men sommaren 2018 har varit extrem, både med ihållande värme och ett fotbolls-VM som påverkat konsumtionen av dryck. 

– Vi rustar oss alltid inför sommaren. Men självklart har den stora pantningsökningen satt press på hela pantsystemet, från pantautomaterna i butikerna till transporter, mellanlager och själva återvinningen i fabriken. För att möta det ökade trycket har vi bland annat satt in extra hämtningar i butiker och ökat personalstyrkan i vår anläggning, säger Katarina Lundell. 

Än så länge är inte pantstatistiken klar för hela sommaren. Men uppskattningsvis handlar det om minst 100 miljoner fler förpacknngar än en normal sommar, när augusti är medräknad. 

– I snitt återvinner vi i Sverige nästan nio av tio burkar och PET-flaskor, vilket gör oss till ett av de bästa länderna i världen på att panta. Den här sommaren verkar inte vara något undantag och vi på Returpack vill passa på att tacka alla pantare som tålmodigt väntat på sin tur vid pantautomater runt om i landet, säger Katarina Lundell. 

Klicka här för att se hur det går till i pantfabriken

The post Pantrekord efter sommarvärmen appeared first on Byggkontakt.