Coronapandemin har medfört en djup ekonomisk nedgång i många länder, även om en viss återhämtning inleddes under sommaren. Omfattande stödåtgärder under krisen har dämpat de ekonomiska konsekvenserna och minskat oron på de finansiella marknaderna, skriver FI i stabilitetsrapporten.

Under hösten har smittspridningen ökat på nytt och flera länder har infört nya restriktioner, vilket kommer att dämpa återhämtningen

– Det kan förstärka sårbarheter i form av svaga ekonomier, statsfinanser och banksystem i Europa, och i förlängningen påverka den finansiella stabiliteten. Sveriges situation är ur denna synvinkel mer gynnsam, men samtidigt är den svenska ekonomin och det finansiella systemet nära sammankopplat med övriga Europa, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen.

FI skriver att vidtagna stödåtgärder har varit nödvändiga. Åtgärderna behöver dock i möjligaste mån anpassas för att inte bygga upp alltför stora sårbarheter inför framtiden i form av ökat risktagande och stigande skuldsättning.

Risken för växande sårbarheter finns i finansiella företag och marknader, men även bland hushåll och icke-finansiella företag där de låga räntorna uppmuntrar till att låna mer. Liksom tidigare utgör hushållens stora skulder en risk för svensk ekonomi, och skulderna fortsätter att växa snabbare än inkomsterna. Utlåningen till den kommersiella fastighetssektorn var stor redan före krisen, och sektorn är sårbar för en långvarig ekonomisk nedgång. Det kan i sin tur påverka bankerna.

– De kapitalpåslag för utlåningen till den kommersiella fastighetssektorn som FI tidigare beslutat är därför en långsiktigt viktig åtgärd, säger Erik Thedéen.

The post Dämpad återhämtning kan försämra finansiell stabilitet appeared first on Byggkontakt.

Det ekonomiska läget har förbättrats sedan i våras, även om risken för bakslag är långt ifrån borta. Den senaste tidens utveckling med kraftigt ökad smittspridning och nya restriktioner kan ha en negativ inverkan på efterfrågan och investeringsviljan och dämpa återhämtningen. Det innebär att osäkerheten om framtiden alltjämt är betydande. 

Bankerna uppvisar fortsatt god lönsamhet och stark kapitalisering. Kreditkvaliteten i deras låneportföljer bedöms för närvarande vara tillfredsställande. Osäkerheten om hur bankerna kan komma att drabbas av coronakrisen förefaller vara mindre än tidigare, även om den långtifrån är över. 

− Om återhämtningen fortsätter in i 2021, osäkerheten inte ökar och bankerna fortsätter att uppvisa sund kreditkvalitet är det rimligt att lönsamma banker kan ge viss utdelning. Men jag vill verkligen betona att det förutsätter att läget och framtidsutsikterna har stabiliserats, att bankernas motståndskraft mot ogynnsamma ekonomiska utfall hålls uppe och att kreditförsörjningen fungerar. Bankerna har hittills varit en del av lösningen i krisen och det är viktigt att det så förblir, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen. 

Vad gäller FI:s syn på utdelningar under nästa år kommer utvecklingen från och med nu att bli avgörande. FI kommer att analysera läget löpande och delta aktivt i den internationella tillsynsdiskussionen om vad som är lämpliga rekommendationer. 

Erik Thedéen kommer att tala mer om detta i ett anförande på konferensen Di Bank i eftermiddag. Anförandet kommer att publiceras på Finansinspektionens webbplats.    

The post Bankutdelning lämplig först när läget stabiliserats appeared first on Byggkontakt.

Finansinspektionen (FI) har undersökt hur JAK har följt lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism när det gäller reglerna om allmän riskbedömning och kundkännedom.

FI:s undersökning visar att bankens allmänna riskbedömning har haft tydliga brister. JAK har även brutit mot flera av de regler som rör kundkännedom. Exempelvis har banken i många fall inte identifierat kunder eller kontrollerat deras identitet. JAK har inte heller bevarat bankens kundkännedomsakter så att de är enkla att ta fram och identifiera.

Bristerna innebär att risken för att JAK kan ha utnyttjats för penningtvätt och finansiering av terrorism har ökat.

FI ger därför JAK en anmärkning och en sanktionsavgift på 1,6 miljoner kronor. ​

The post JAK Medlemsbank får anmärkning och sanktionsavgift appeared first on Byggkontakt.

Finansinspektionen (FI) har undersökt om Skandia Liv har följt reglerna för beräkning av sina åtaganden gentemot försäkringstagarna, de försäkringstekniska avsättningarna, samt det kapital som bolaget ska avsätta för att kunna hantera riskerna i verksamheten. FI:s undersökning omfattar perioden från och med fjärde kvartalet 2016 till och med tredje kvartalet 2019.

Reglerna om beräkning av försäkringstekniska avsättningar och kapitalkrav är till för att försäkringsbolag alltid ska värdera sina åtaganden till kunderna korrekt och avsätta tillräckligt med kapital för att kunna möta dessa. Att beräkna risker på ett korrekt och realistiskt sätt är avgörande för att bolag verkligen har tillräckligt med kapital och är en central del av konsumentskyddet på försäkringsmarknaden.

Skandia Liv har under flera år använt ett felaktigt antagande om risken för att försäkringar upphör i förtid, så kallad annullation. Det har medfört att såväl bolagets åtaganden som det kapital som avsatts för dessa inte beräknats korrekt och realistiskt. Därmed har inte skyddet för kunderna och bolagets solvenssituation kunnat bedömas på ett rättvisande sätt. Dessutom har underlaget för beräkning av åtaganden haft brister som ytterligare försvårat en sådan bedömning.

Att Skandia Liv inte har tillämpat reglerna på ett korrekt sätt under en längre period är allvarligt. Bolaget har samtidigt vidtagit åtgärder för att rätta till bristerna. FI har därför beslutat att Skandia Liv ska få en varning i förening med en sanktionsavgift på 35 miljoner kronor. ​

The post FI ger Skandia Liv en varning appeared first on Byggkontakt.

Spridningen av coronaviruset (covid-19) skapar stort humanitärt lidande runt om i världen och åtgärder mot detta har skapat stora störningar i ekonomin. I Sverige försämras nu de ekonomiska utsikterna i snabb takt. Då osäkerheten om framtiden är stor upplever många hushåll en oro kring sin egen ekonomi.

FI har under senare år infört amorteringskrav som inneburit att bolånetagare har mindre skulder och mer motståndskraft. För att ytterligare stärka bolånetagares förmåga att klara av försämringar i ekonomin kommer FI att tillåta att banker tillfälligt gör undantag från amortering.

För att banker ska kunna bevilja amorteringsfrihet krävs i dag att hushållen förlorar inkomst på grund av arbetslöshet eller sjukdom. Nu föreslår FI att bankerna får möjlighet att bevilja amorteringsfrihet för samtliga nya och befintliga bolånetagare med hänvisning till den kraftiga nedgång i svensk ekonomi som följer i coronavirusets spår.

Det är samtidigt upp till bankerna att besluta om ett enskilt hushåll ska få undantag från amortering utifrån en bedömning om dess specifika situation och betalningsförmåga.

Undantaget är till för att mildra de ekonomiska effekterna av coronaviruset på svenska bolånetagare och föreslås gälla till och med juni 2021. Då kommer FI att utvärdera läget i svensk ekonomi för att bedöma om undantaget ska förlängas eller tas bort.
Förslaget kommer nu att skickas på remiss med sikte på att börja gälla den 14 april i år.

FI:s senaste bolånerapport visar att nya bolånetagare överlag har goda marginaler för att klara betalningar på sina lån i ett sämre ekonomiskt läge. En utökad möjlighet till undantag från amortering gör att marginalerna för bolånetagarna ökar.

– Amorteringskravet ökar svenska bolånetagares förmåga att klara svåra tider. När vi nu är inne i ett mycket svårt ekonomiskt läge är det rimligt att hushållen får handlingsfrihet att använda de marginalerna, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen.

Förslaget kommer att presenteras på en pressträff i dag av generaldirektör Erik Thedéen och FI:s chefsekonom Henrik Braconier. De redovisar samtidigt FI:s senaste bolåneundersökning.

Tid: Torsdag 2 april klockan 10.30
Plats: Finansinspektionen, Brunnsgatan 3, Stockholm

Pressträffen är endast för media, men den webbsänds direkt via fi.se, på sidan FI Play/Film.​

The post Banker får ge alla bolånetagare undantag från amortering appeared first on Byggkontakt.

Att det finns mycket kapital i bankerna och kreditmarknadsbolagen är centralt för att bevara deras motståndskraft och upprätthålla kreditförsörjningen. Under rådande omständigheter förväntar sig FI därför att dessa företag avstår från att dela ut medel till aktieägare fram tills att den stora osäkerheten kring det ekonomiska läget har klarnat.

FI skickar därför i dagarna brev till samtliga banker och kreditmarknadsbolag under FI:s tillsyn med uppmaningen att styrelserna omgående ändrar sina utdelningsförslag och att vårens bolagsstämmor beslutar att inte betala aktieutdelningar. Syftet är att säkerställa att dessa företag har fortsatt god motståndskraft mot eventuella kreditförluster och kapacitet att upprätthålla kreditförsörjningen.

– Det är viktigt att bankerna nu agerar ansvarsfullt och stärker sin motståndskraft i det här kritiska läget, säger generaldirektör Erik Thedéen.​

The post FI förväntar sig att banker och kreditmarknadsbolag stoppar aktieutdelningar appeared first on Byggkontakt.

Amorteringskravet är utformat för att högt belånade hushåll i normala tider ska amortera på sina skulder och därmed öka hushållens motståndskraft. Kravet är utformat så att banker och låntagare kan komma överens om undantag från kravet när det finns särskilda skäl. Hushåll kan till exempel hamna i situationer där deras disponibla inkomster oväntat minskar.
FI ser inkomstbortfall kopplat till coronaviruset som ett sådant särskilt skäl där banken och låntagaren ska ha möjlighet att komma överens om att under en begränsad period minska eller pausa amorteringarna. FI har också kommunicerat sin syn till bankerna.

– Reglerna säger att bankerna kan ge undantag från amorteringskravet när det finns särskilda skäl. Tappar låntagaren inkomster på grund av coronavirusets spridning så är det ett sådant skäl. Det är FI:s syn och det har vi varit tydliga med mot bankerna. Det extraordinära läget motiverar att bankerna är generösa i sin tillämpning av att medge undantaget, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen.

Det är upp till banken och låntagaren att själva komma överens om formerna för undantaget, utifrån den individuella situationen. Bankerna vet hur regelverket är utformat och att man kan bevilja tillfälliga undantag för särskilda skäl. Sedan ska det utvärderas löpande. Det kan också behöva förlängas beroende på hur ekonomin utvecklas och vilket typ av händelse det rör sig om för låntagaren. Det kan röra sig om allt mellan 3 och 12 månader, med möjlighet till förlängning.

Det kan uppkomma gränsdragningsproblem i fråga om vad som är att betrakta som coronarelaterat inkomstbortfall, t ex för egenföretagare. FI anser att givet det ekonomiska läget bör bankerna vara generösa i sin tillämpning av att medge undantaget.​

The post Inkomstbortfall kopplat till coronaviruset skäl till undantag från amortering appeared first on Byggkontakt.

Att företag redovisar internpris på koldioxidutsläpp kan hjälpa investerare att exempelvis identifiera i vilken grad ett företag är exponerat mot omställningsrisker, och kan fungera som en drivkraft för en hållbar utveckling inom näringslivet.

Ett av FI:s uppdrag är att verka för att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling. En förutsättning för att det finansiella systemet ska kunna bidra till en hållbar utveckling är tillgången till relevant information. Hållbarhetsrelaterad information kan bidra till det finansiella systemets stabilitet, ett gott konsumentskydd och välfungerande marknader.

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är priset på koldioxidutsläpp för lågt i stora delar av världen. Prissättningen av koldioxid är en fråga som allt mer lyfts som en risk som företag behöver bedöma, hantera och redovisa. En ansats som diskuteras både i Sverige och på internationell nivå är att företag redovisar vilket pris på koldioxidutsläpp de använder i sina interna kalkyler, t.ex. när de räknar på värdet i en ny investering. Åtskilliga företag i vår omvärld redovisar redan idag ett internt pris på koldioxidutsläpp, på frivillig basis. Att företag ska redovisa sådana internpris på koldioxidutsläpp har förordats av bland annat FN och Task force on Climate-related Financial Disclosure (TCFD).

Företag kan redovisa internpriset för koldioxidutsläpp på olika sätt. En enkel modell är att företag redovisar det pris per ton koldioxidutsläpp som de använder i interna kalkyler. Är priset lågt skickar det en signal att företaget inte fullt ut beaktar de samhällsekonomiska kostnaderna av utsläpp och att dess affärsmodell kan vara sårbar för framtida klimatåtgärder.

”Klimatförändringar är en av vår tids stora utmaningar. Det finansiella systemet har ett ansvar att bidra till en ordnad omställning mot en mer hållbar utveckling, för att möta kundernas efterfrågan på hållbara investeringar och för att säkra en god riskhantering och värna den finansiella stabiliteten. Att företag redovisar ett internpris på koldioxidutsläpp kan belysa omställningsrisker i deras affärsmodeller, vilket i sin tur kan öka de finansiella företagens möjlighet att beakta sådana faktorer. Det riktar också fokus mot prissättningen av utsläpp och vikten av globala initiativ på det området. Den här informationen kan vara en viktig pusselbit”, säger Erik Thedéen, generaldirektör på FI.

Som ett led i utredningsarbetet kommer FI i närtid att bjuda in finansiella företag till ett rundabordssamtal om betydelsen av internpriser på koldioxidutsläpp i deras investeringsbeslut och riskhantering, och hur FI och branschen kan få fler företag, både icke-finansiella och finansiella, att redovisa den.

Läs mer på www.fi.se​

The post Ökad öppenhet om pris på koldioxid kan stärka det finansiella systemet appeared first on Byggkontakt.

FI har tagit fram ett förslag för att beräkna ett kapitalpåslag för exponeringar mot den kommersiella fastighetssektorn, när myndigheten bedömer bankernas kapitalkrav inom pelare 2. Förslaget presenteras i en remisspromemoria.

Påslaget motsvarar skillnaden mellan en given riskvikt och en banks faktiska genomsnittliga riskvikt för dessa exponeringar. De givna riskvikterna har satts till 35 procent för företagsexponeringar med säkerhet i kommersiella fastigheter. För företagsexponeringar med säkerhet i kommersiella bostadsfastigheter gäller 25 procent.

Baserat på den information som FI har samlat in är det främst kapitalkraven i de tre storbankerna som påverkas.

Bakgrunden till förslaget är att FI bedömer att det finns förhöjda risker i bankernas utlåning med säkerhet i kommersiella fastigheter och att bankerna behöver mer kapital för dessa exponeringar.

Synpunkter på FI:s förslag kan lämnas senast den 20 december 2019 till finansinspektionen@fi.se.

Remisspromemoria: FI föreslår ökade kapitalkrav för banklån till kommersiella fastigheter

The post FI föreslår ökade kapitalkrav för banklån till kommersiella fastigheter appeared first on Byggkontakt.

FI anser att bristerna är sådana att det finns anledning att ingripa mot Reinhold Europe AB och att bolaget därför ska betala en sanktionsavgift på 750 000 kronor.

Reinhold Europe AB är ett svenskt aktiebolag, vars aktier sedan 2007 är upptagna till handel på en reglerad marknad som drivs av Giełda Papierów Wartościowych w Warszawie (Warszawabörsen).

Läs mer på www.fi.se

The post Reinhold Europe AB ska betala sanktionsavgift appeared first on Byggkontakt.