Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads

Antalet dödsfall och allvarliga olyckor har ökat i byggbranschen. Hittills i år har elva byggnadsarbetare omkommit i Sverige. Många av olyckorna är kopplade till felaktiga och osäkra byggnadsställningar. Därför fokuserade Byggnads på att kontrollera byggnadsställningar under årets arbetsmiljövecka.

– Felaktiga ställningar kostar liv och hälsa för oss byggnadsarbetare. I jakten på att tjäna pengar är det uppenbart att byggbranschen släppt kontrollen över vilka aktörer som kommer in på byggena och vilken utbildning de har och inte har, säger Johan Lindholm, ordförande Byggnads.

Under arbetsmiljöveckan i slutet av oktober genomförde Byggnads kontroller på över 1 100 byggnadsställningar i Sverige. Det fanns fel på 65 procent av byggnadsställningarna och på flera platser var bristerna så allvarliga att skyddsombuden behövde stoppa arbetet. Nu kräver Byggnads att yrkesbevis för ställningsbyggare ska införas.

– Det behövs en rejäl upprensning av oseriösa företag i byggbranschen. Vi har problem i hela landet. Att bygga ställningar är ingen lek och yrkesbevis borde vara en självklarhet. Vi har också märkt att många arbetsmiljöansvariga och chefer saknar tillräcklig kunskap om byggnadsställningar. Arbetsgivarna borde fundera på att ge dem bättre utbildning, säger Johan Lindholm.

De vanligaste felen som upptäcktes var att arbetskraften hade otillåtet låg utbildning, uteblivna provdragningar, okontrollerade förändringar av befintliga ställningar och felaktig dokumentation.

The post Byggnads slår larm efter kontroller – fel på mer än hälften av byggnadsställningarna appeared first on Byggkontakt.

Läs och ladda ner rapporten ”Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn” på Boverkets webbplats.

Boverket har använt sig av en kombination av olika metoder för att genomföra den här kartläggningen eftersom tillgången till nationell statistik är begränsad. Boverkets kartläggning har förutom tillgänglig statistik gjorts via samtal och djupintervjuer med branschens aktörer som har verifierats genom en enkätundersökning. Boverket har trots de problem som finns med tillgänglig statistik försökt att ge en saklig och trovärdig beskrivning av fel, brister och skador i byggsektorn.

Problem med vatten och fukt är vanligast
I kartläggningen är det i första hand vatten och fukt som ofta orsakar problem. Det är främst vattenskador i kök och våtrum, läckande låglutande tak, gårds- och terrassbjälklag, fukt i byggnadens konstruktion och läckage genom ytterväggar. De här problemen återkommer hela tiden i samtal med aktörer och i vår enkätundersökning.

Boverket bedömer att byggskador som orsakas av vatten och fukt inte har minskat. Det finns dock aktörer som vidtagit systematiska åtgärder för att minimera problemen och de uppger själva att de når goda resultat.

Vanliga orsaker till byggskador
Fel, brister och skador uppstår i samtliga skeden av ett byggprojekt. I den här kartläggningen liksom i tidigare undersökningar är tidsbrist, bristande motivation och brist på kompetens de enskilt största orsakerna till fel, brister och skador.  Bristande motivation uppges av aktörerna vara en viktig orsak, särskilt i produktionsskedet bland entreprenörerna. Däremot upplevs inte tolkning av lagar och regler vara en orsak till att fel, brister och skador uppstår. Det finns mycket som talar för att erfarenhetsåterföringen är bristfällig vilket ökar risken för att samma fel upprepas. Kunskapen om hur man ska bygga anser man finns i sektorn men måste spridas till alla aktörer i byggsektorn.

Mycket höga kostnader   
Boverket har uppskattat de fastighets- och samhällsekonomiska kostnader som orsakas av fel, brister och skador inom byggsektorn. Kostnaderna är mycket svårbedömda, men uppskattningarna syftar till att visa på kostnadernas storleksordning.

De sammanlagda fastighetsekonomiska kostnaderna för interna och externa åtgärder samt kostnader knutna till ineffektiv resursanvändning bedöms uppgå till 59-73 miljarder kronor per år (räknat på 2016 års produktionsvolymer). För att ge en uppfattning om vad beloppen motsvarar är det ett nyproduktionsbortfall på mellan 11 000 och drygt 17 000 lägenheter i flerbostadshus.

Om hänsyn dessutom tas till indirekta följdeffekter bedöms de totala fastighetsekonomiska kostnaderna kunna uppgå till så mycket som 83-111 miljarder kronor per år. Om man även lägger till slöseriet knutet till ineffektiv resursanvändning under produktionen så motsvarar det ett bortfall på 27 000–33 000 lägenheter.

Om man utvidgar bedömningen till att omfatta de samhällsekonomiska konsekvenserna, där de fastighetsekonomiska konsekvenserna ingår som en delmängd, så tillkommer ett antal följdeffekter med tillhörande kostnader. Exempelvis tidsförluster, ökad ohälsa för anställda, försämrad inomhusmiljö, konsekvenser för miljön med mera.

Det huvudsakliga ansvaret för att komma tillrätta med problemen ligger hos branschens aktörer. Staten kan påverka genom att förändra regelverk, anslå medel till oberoende forskning för att öka kunskapen samt göra olika satsningar för kunskapsspridning.

The post Fel, brister och skador i byggsektorn kostar över 50 miljarder varje år appeared first on Byggkontakt.