– Dagens förhandlingssystem sker inte mellan två jämbördiga parter. Förhandlingar för 2019 års hyra borde varit avslutade långt innan januari, men nu har vi haft närmare 30 förhandlingstillfällen sedan augusti förra året. Hyresgästföreningen hade redan på förhand bestämt sig för en låg nivå och då har vi inte mycket att sätta emot eftersom det inte finns någon oberoende tvistelösningsfunktion kring årshyresförhandlingen, säger Per Karlsson-Hoel, biträdande affärschef på Fastighetsägarna GFR.

Fastighetsägarna i Göteborg är inte nöjda med resultatet och är kritiska till dagens förhandlingssystem som innebär att Hyresgästföreningen har ett veto i de årliga förhandlingarna. De senaste årens realt fallande hyror hotar dessutom i förlängningen hyresrättens ställning och minskar möjligheterna för hyresvärdarna att ta hand om fastigheterna och utveckla boendet för sina kunder

– Det är olyckligt att både hyresvärdar och hyresgäster kommer i kläm när det inte finns några gemensamma grunder att förhandla om eller någonstans att vända sig när förhandlingarna kört fast. Nu kände vi oss tvungna att acceptera en överenskommelse vi inte är nöjda med, säger Per Karlsson-Hoel, biträdande affärschef på Fastighetsägarna i Göteborg.

Uppgörelsen kan jämföras med den som de kommunägda bostadsbolagen träffade efter beslut i tvistelösningsorganet Hyresmarknadskommittén på 2,4 procent för 2019. Även AB Framtiden var kritiska till den låga hyreshöjningen som de menade inte täcker bolagens ökade kostnader för att kunna utföra sina uppdrag. Successivt riskerar hyresrätten att urholkas som boendeform, när kostnaderna inte längre kan täckas hos såväl de privata som de kommunägda hyresvärdarna. Fastighetsägarna har tillsammans med Sveriges Allmännytta kritiserat dagens hyressättningssystem.

Rikard Ljunggren, näringspolitisk chef hos Fastighetsägarna GFR är kritisk till dagens hyressättningssystem, som ger Hyresgästföreningen veto i de årliga förhandlingarna, men ser också en ljusning i det politiska landskapet och tror på en reformerad lagstiftning inom kort:

– För att skapa goda förutsättningar för hyresrättens framtid inser de flesta att det behövs gemensamma grunder för vad som ska ingå i de årliga förhandlingarna samt att det behövs både en oberoende tvistelösningsfunktion och en tydlig tidsgräns för hur länge förhandlingarna ska kunna pågå för att skapa jämbördighet mellan parterna. Det är punkter som finns med i Januariöverenskommelsen och borde inte vara kontroversiellt för någon. Vår förhoppning är att vi har ett reformerat hyressättningssystem innan mandatperiodens slut.

The post Hyresförhandlingarna för 40 000 lägenheter i Göteborg avslutade efter närmare 9 månaders förhandlingar – Fastighetsägarna mycket kritiska appeared first on Byggkontakt.

Under 2019 genomför Lantmäteriet en rensning av gamla och inaktuella avtalsservitut och nyttjanderätter ur det officiella fastighetsregistret. Servitut som kommit till genom en lantmäteriförrättning, så kallade officialservitut, berörs inte av ändringarna och ska därför inte förnyas.

– Att inskrivningen tas bort ur fastighetsregistret betyder i och för sig inte att servitutet eller nyttjanderätten blir ogiltig, men det kan ha stor betydelse för om servitutet ska fortsätta gälla om fastigheten byter ägare, säger Olof Unger.Rensningen grundar sig i förnyelselagen som

innebär att uppgifter om så kallade avtalsservitut och nyttjanderätter som är inskrivna före 1 juli 1968 tas bort ur registret om de inte anmäls för förnyelse senast vid utgången av år 2018.

Få fastighetsägare har anmält förnyelse

Lantmäteriet räknar med att 300 000 inskrivna avtalsservitut och rättigheter behöver förnyas, men hittills har bara 80 000 blivit förnyade.

– Det är svårt att säga om det beror på att många fastighetsägare inte känner till den planerade rensningen eller att man tycker att man har god tid på sig att förnya inskrivningarna. Det kan också vara så att det finns fler gamla servitut än vi räknat med som inte längre är aktuella och därför inte behöver förnyas, säger Olof Unger.

Förnyelse av inskrivningar ska inte göras för så kallade officialservitut eller rättigheter som tomträtt, vattenkraft och vattenreglering.

– Det finns många oriktiga, missvisande och inaktuella inskrivningar av servitut och nyttjanderätter i dag. Till exempel är nyttjanderätter äldre än femtio år normalt ogiltiga. Detta kan leda till att onödiga problem uppstår, till exempel när en fastighet ska säljas. Ett uppdaterat fastighetsregister spar både tid och pengar för alla parter. Satsningen kan dessutom komma att minska kostnaderna för lantmäteriförrättningar, säger Olle Unger.

På Lantmäteriets webbplats kan du som är fastighetsägare se vilka servitut som är kopplade till din fastighet. Där kan både företag och privatpersoner anmäla de servitut som bör vara kvar.

Läs frågor och svar om rensningen av inaktuella servitut på Lantmäteriets webbplats

Så här många servitut och nyttjanderätter hade förnyats i Fastighetsregistret 31/3 2018:

The post Lantmäteriet rensar registret – sista chansen för fastighetsägare att förnya sina servitut appeared first on Byggkontakt.

Så många som 64 procent av fastighetsägare och investerare räknar med stigande priser de kommande tolv månaderna. Det är en ökning från 35 procent för ett år sedan. Bara en procent av respondenterna i undersökningen tror på fallande priser.

– Många bedömare räknar med en fortsatt positiv prisutveckling. Det finns förmodligen fortfarande skillnader beroende på såväl geografi som fastighetstyp även om fler och fler får upp ögonen för investeringar utanför storstadsregionerna, säger Robert Fonovich, ansvarig för Real Estate inom PwC.

Synen på hyresintäkter är också positiv. Hela 70 procent av respondenterna räknar med att hyresintäkterna för det egna företaget kommer att öka och 67 procent ser stigande hyresintäkter för branschen som helhet.

Tillgången till kapital bedöms fortfarande som god och utvecklingen stabiliseras något i årets mätning. Över hälften, 52 procent, tror att tillgången till lånekapital ökar de kommande tolv månaderna.

De fastigheter som bedöms som mest attraktiva när det gäller bästa avkastning ligger inom kontors- och bostadssektorn. Intresset för handelsfastigheter minskar. Dock blir det allt svårare att hitta attraktiva investeringsobjekt enligt undersökningen. Så många som hälften av respondenterna, jämfört med 26 procent för ett år sedan, tvivlar på tillgången till intressanta objekt.

– Vi har under årets första månader sett intressanta transaktioner inom i princip alla segment, även om många aktörer nu gör bedömningen att det blir svårare att finna investeringsobjekt som motsvarar aktuell strategi. Detta kan leda till en ökningstakt av investeringar i eget bestånd där man ofta upplever att en högre avkastning kan erhållas, avslutar Robert Fonovich.

Det som kan komma att påverka fastighetsmarknaden negativt i det korta perspektivet är en tilltagande oro i omvärlden. Över 2o procent av branschföreträdarna nämner i undersökningen den globala ekonomiska stabiliteten som en av de viktigaste faktorerna för transaktionsmarknaden framöver.

Om undersökningen

Fastighetstempen genomförs bland beslutsfattare i den svenska fastighetsbranschen. Undersökningen fångar regelbundet upp aktuella trender och bedömningar hos landets större fastighetsbolag och olika finansiella aktörer. Syftet är att visa hur bolagen ser på utvecklingen de kommande tolv månaderna för såväl det egna företaget som branschen i helhet. Undersökningen bygger på 103 intervjuer under perioden april-mars 2014.

Ladda ner rapporten här:

http://www.pwc.se/sv/fastigheter/publikationer/fastighetstempen-2014-1.jhtml

The post Fastighetstempen: Branschen tror på stigande priser appeared first on Byggkontakt.