Bild: I programmet medverkar bland annat Emilia Käck, ansvarig för energi och infrastruktur på Teknikföretagen, Martin Anderlind, chief talent & brand officer, Northvolt, och Emma Wiesner, Europaparlamentariker (C). 

I det tredje avsnittet av Teknikföretagens satsning på livesändningar om hållbarhet och möjligheter med anledning av organisationens 125-årsfirande är ämnet elförsörjning.

I programmet medverkar – förutom Emilia Käck – bland andra Truls Borgström som leder arbetet med regeringens Elektrifieringsstrategi, Centerpartiets europaparlamentariker Emma Wiesner som är ingenjör och har en bakgrund inom Northvolt, Northvolts Martin Anderlind, Jonas Eklind från företaget Azelio och Ulf Hellström från ABB. Som vanligt är det journalisten Marianne Rundström som leder diskussionerna.

– Vi har mycket elproduktion i norr men flaskhalsar i elnätet gör att elen inte kommer ner till landets södra delar i tillräcklig utsträckning. Samtidigt ökar nu efterfrågan på el i norra Sverige med anledning av de industriella investeringar som sker där vilket gör att vi på sikt också kommer att behöva bygga ut elproduktionen, säger Emilia Käck som är ansvarig för energi och infrastruktur inom Teknikföretagen.

I sändningen görs bland annat ett besök hos Huddig i Hudiksvall som ligger bakom en lösning som gör att entreprenadmaskiner inom exempelvis grävarbete och underhåll av järnväg och kraftledningar kan drivas av el istället för diesel.

– Jag tror faktiskt att vi är först med en fullhybrid. Det är en laddhybrid som innebär att man kan stå stilla och göra jobb med eldrift istället för att dieselmotorn ska vara igång i flera timmar, säger Huddigs fabrikschef, Erik Molin.

Det är alltså upplagt för spännande möten när Teknikföretagen sänder avsnitt tre av Lösningar Live!

Onsdag 14 april kl 16.00 på www.teknikforetagen.se/live

The post Ökat behov av el – vart ska den komma ifrån? appeared first on Byggkontakt.

Sverige har en lång tradition av så kallad ”varmhyra”, det vill säga att värmen i bostaden ingår i månadsavgiften. Det innebär att en fastighetsägare eller en bostadsrättsförening står för kostnaden, istället för att varje bostadsinnehavare betalar för sin faktiska förbrukning. I EU finns dock ett energieffektiviseringsdirektiv som innebär att varje bostadsrättsägare eller hyresrättsinnehavare ska stå för denna kostnad själv genom IMD, individuell mätning och debitering av värmeanvändning.

I samband med att Boverket genomförde en utredning av energieffektiviseringsdirektivet drogs slutsatsen att det ligger i fastighetsägares och bostadsrättsföreningars intresse att själva vilja hålla nere energianvändningen och därmed även kostnaderna för uppvärmning. Något som EU-kommissionen nu ifrågasätter. Om frågan tas vidare till EU-domstolen kan detta få konsekvenser för flera av landets bostadsrättsföreningar. Dels i form av kostnader för att installera nödvändiga mätare och verktyg. Men även kostnader i form av drift och skötsel av verktygen samt det administrativa arbetet av individuell fakturering. SBC, Sveriges BostadsrättsCentrum ställer sig frågan om EU:s direktiv faktiskt leder till önskad effekt i Sverige.

– I Sverige är klimatet kallare än i många andra EU-länder, vilket gör att bostadsrättsföreningar och fastighetsägare redan idag arbetar aktivt för att hålla nere värmekostnaderna. Om en lägenhetsinnehavare som bor i mitten av en byggnad skulle dra ner sin värme kommer det leda till att grannlägenheterna med fler ytterväggar påverkas, höjer värmen och därmed får större kostnader. Bostadsrättsföreningens största kostnad i dagsläget är driftkostnaden, vilket gör att styrelsen har större incitament att hålla nere energianvändningen än individen, säger Nina Wahlberg, Affärsområdeschef teknisk förvaltning på SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB.

– Istället bör fokus ligga på att energieffektivisera fastigheter genom att isolera, täta fönster, justera eller byta värmesystem och andra tekniska åtgärder som kan dra ner värmekostnaderna. Dessa åtgärder kan komma att nedprioriteras om Sverige blir tvungna att följa EUs direktiv och därmed leda till motsatt effekt, säger Nina Wahlberg, Affärsområdeschef teknisk förvaltning på SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB.

The post Individuell mätning och debitering av värme: Så påverkas du av EU:s energieffektiviseringsdirektiv appeared first on Byggkontakt.

Europeiska investeringsbanken (EIB) offentliggjorde i dag, i samarbete med det internationella marknadsundersökningsföretaget YouGov, den femte serien av EIB:s klimatundersökning där man har undersökt medborgarnas inställning till klimatförändringarna i EU, USA och Kina. I denna omgång avslöjas vilka förväntningar medborgarna har på företag och bolag när det gäller kampen mot klimatförändringarna.

Undersökningen visade att svenska medborgare inte har samma förväntningar på företagen som andra EU-medborgare: Endast 38 % av svenskarna upplever att deras klimatvänliga synsätt inte backas upp av företagen, medan 54 % av EU-medborgarna anser att företagen inte hjälper dem att vidta klimatåtgärder på egen hand. Även om svenskarna är mindre kritiska än genomsnittet i Europa anser de emellertid fortfarande att företagen i allmänhet inte stöder kampen mot klimatförändringar tillräckligt.

Som svar på frågan om hur företagen kan uppmuntras att minska växthusgasutsläppen angav många svenskar (39 %) att de är för bestämmelser. Detta är dock färre än EU-genomsnittet (52 %). Närmare bestämt anser 23 % av svenskarna att bestämmelser och påföljder skulle vara den mest effektiva åtgärden och 16 % tror på skatteincitament genom subventioner och skattesänkningar för att uppmuntra grönare affärsmodeller – se figur 1 för mer information.

Av undersökningen framgår något intressant, nämligen att det inte finns någon stark koppling mellan svenskarnas köpbeteende och klimatåtgärder: Endast 39 % av svenskarna fäster vikt vid klimatpåverkan när de köper produkter eller tjänster, vilket är betydligt färre än EU-genomsnittet (67 %). Om man går närmare in på resultaten finns även en klyfta mellan könen i fråga om inköpsattityder: 48 % av de svenska kvinnorna lägger vikt vid en produkts eller tjänsts klimatpåverkan, vilket är 17 procentenheter fler än de svenska männen (31 %).

Mot denna bakgrund blir det tydligt att resultaten kan tyda på att det kan finnas en bristande medvetenhet från svenskarnas sida när de köper produkter eller tjänster. Energimarknaden är ett relevant exempel i detta sammanhang: Svenskarna anger att framför allt följande tre saker hindrar dem från att använda grön el i större utsträckning: 19 % svarar ”Det är inte alltid möjligt”, 13 % ”För dyrt” och 39 % ”Vet inte”. Dessa hinder skulle kunna minskas genom mer information om hållbarare energikällor, vilket dessutom skulle kunna uppmuntra medborgarna att bli mer klimatvänliga.

Uppdelat per region ligger EU-medborgarna före amerikaner och kineser när det gäller klimatmedvetet köpbeteende. I både USA och Kina anger 57 % av medborgarna att klimatförändringarna är en faktor som i ganska eller mycket hög grad påverkar deras val när de köper produkter eller tjänster. Denna uppfattning delas av 67 % av EU-medborgarna. De tre regionerna skiljer sig även åt i fråga om hur medborgarna uppfattar att företagen stöder deras klimatåtgärder: Endast 12 % av de kinesiska medborgarna och 45 % av de amerikanska medborgarna upplever att de saknar stöd från företagen jämfört med 54 % i Europa.

Emma Navarro, EIB:s vicepresident med ansvar för finansiering av klimatåtgärder och miljö har kommenterat EIB:s klimatundersökning på följande sätt: ”Kampen mot klimatförändringarna kräver att alla engagerar sig och att företagen intar ledarrollen. Enligt undersökningsresultaten förväntar medborgarna sig ett större klimatengagemang från företagens sida. Samtidigt måste vi vara tydliga med att klimatåtgärder handlar om bra företagande och att de kan ge möjlighet till ekonomisk tillväxt och jobbskapande. Därför behöver vi en rad olika incitament, regleringsåtgärder och investeringar för att skapa framtidens utsläppssnåla ekonomi. Vi på EIB är beredda att gå ännu längre än så. Under 2018 tillhandahöll EIB lån på 1,37 miljarder euro för projekt i Sverige, varav nästan 880 miljoner euro till klimatprojekt. Företag inom den privata sektorn hade en stor del i detta och erhöll lån på 115 miljoner euro för att finansiera projekt på klimatområdet.

Figur 1 – Åtgärder som svenskarna föredrar för att uppmuntra företagen att minska växthusgasutsläppen

– Statlig reglering – 39 %, däribland följande:

– Bestämmelser och påföljder – 23 %

– Skatteincitament/subventioner/skattesänkningar för företag som investerar i grönare produkter och processer – 16 %

– Främjande av investeringar i klimatvänliga företag och klimatvänlig teknik – 15 %

– Främjande av grundforskning för att få bättre kunskap om klimatförändringarna och utveckla klimatvänlig teknik – 13 %

– Konkurrens på fria marknader (genom konkurrens uppmuntras företagen automatiskt att minska växthusgasutsläppen) – 8 %

– Främjande av klimatvänlig samhällsservice och statsägda företag – 6 %

– Främjande av utbyte av klimatvänlig teknik mellan företagen, även med konkurrenter – 6 %

The post Svenskarna lägger mindre vikt vid en produkts eller tjänsts klimatpåverkan än EU-medborgarna i genomsnitt appeared first on Byggkontakt.

Europeiska investeringsbanken (EIB) offentliggjorde i dag, i samarbete med det internationella marknadsundersökningsföretaget YouGov, den fjärde serien av EIB:s klimatundersökning där man har undersökt medborgarnas inställning till klimatförändringarna i EU, USA och Kina. I denna fjärde omgång fokuserar man på EU-medborgarnas uppfattningar om globala investeringar för att bekämpa klimatförändringarna på ett effektivt sätt.

Denna nya uppsättning uppgifter från EIB avslöjar att den svenska allmänheten hellre ser att globala investeringar görs för att bekämpa klimatförändringarna än att medlen enbart används nationellt. 42 % av svenskarna anser att Sverige utan tvekan bör investera i alla länder där behov finns. Detta är 12 % fler än i Frankrike och 4 % fler än i Tyskland och Italien. Samtidigt anser nästan var fjärde svensk (23 %) att klimatinvesteringarna bör hållas inom Sverige och att varje land ska ansvara för att vidta åtgärder inom de egna gränserna.

Från ett svenskt perspektiv bör den nationella regeringen tillsammans med internationella organisationer, till exempel EU, Världsbanken och FN, visa vägen i kampen mot klimatförändringarna. Denna uppfattning delas av 48 % av allmänheten. Vidare anser 21 % att medborgarna har den viktigaste rollen genom att de personligen kan bidra till lägre koldioxidutsläpp i sin vardag.

När det gäller de globala problem som klimatförändringarna kommer att medföra anser svenskarna att de globala effekterna mest troligen kommer att bli fler extrema väderförhållanden, till exempel orkaner, översvämningar och torka (72 %), stigande havsnivåer (64 %) och en ökad brist på livsmedel och vatten (60 %).

Dessa globala framtidsutsikter delades av fler än svenskarna. I 12 av de 30 länder som ingick i undersökningen, till exempel Italien, Tyskland, Irland och Spanien, var fler människor positivt inställda till investeringar för att hjälpa utvecklingsländerna i motsats till klimatinvesteringar inom de egna gränserna.

Inom EU råder delade uppfattningar. 35 % av EU-medborgarna anser att deras länder bör satsa på att hjälpa utvecklingsländerna med att bekämpa klimatförändringarna. 33 % anser däremot att varje land bör ansvara för att hantera sina egna klimatförändringsproblem snarare än att investera på annat håll.

Liknande siffror ses i USA: 35 % av de amerikanska medborgarna ser hellre att klimatinvesteringar i utvecklingsländer prioriteras, medan 27 % anser att investeringarna bör hållas inom landet. Omvänt vill endast 22 % av de kinesiska medborgarna se klimatinvesteringar i utvecklingsländerna samtidigt som 31 % anser att varje land ska ansvara för att finansiera sina egna klimatinitiativ.

Emma Navarro (EIB:s vicepresident med ansvar för finansiering av klimatåtgärder och miljö) har kommenterat EIB:s klimatundersökningsresultat på följande sätt: ”Klimatförändringarna är en av de mest brådskande prioriteringarna i vår tid. Det är en stor utmaning för världen och därför måste vi finna en gemensam global lösning. Varje åtgärd som vi vidtar kan bidra till att avhjälpa detta gemensamma hot. Att investera i klimatanpassning och klimatbegränsning i utvecklingsländerna kommer inte bara att hjälpa de enskilda länder som drabbas hårdast av de allvarliga negativa effekter som den globala uppvärmningen innebär. Det kommer dessutom att gynna oss alla.”

Vidare har hon påmint om följande: ”Som världens största multilaterala givare inom klimatfinansiering lägger EIB största prioritet vid och har som största ambition att bekämpa klimatförändringarna. Klimatåtgärder stod för mer än 29 % av vår totala utlåning 2018. Dessutom är vi på god väg att fullgöra vårt åtagande att öka vår klimatfinansiering till 35 % av alla våra investeringar i utvecklingsländerna före 2020.”

Figur 1 – Svenskarnas uppfattning om nationella kontra globala investeringsprioriteringar för klimatet

• Mitt land bör utan tvekan investera i alla länder där behov finns – 42 %
• Mitt land bör inte investera i andra länder, utan varje land bör ansvara för sin del – 23 %
• Mitt land bör främst investera i mer närliggande länder där behov finns – 18 %
• Vet inte – 15 %
• Klimatförändringarna finns inte över huvud taget – 2 %

Rangordning av globala effekter som de svenska medborgarna anser vara det mest troliga resultatet av klimatförändringarna

• En ökad förekomst av extrema väderhållanden (t.ex. orkaner, översvämningar och torka) – 72 %
• Stigande havsnivåer – 64 %
• En ökad brist på livsmedel och vatten – 60 %
• En mindre biologisk mångfald (t.ex. utrotning av insekter, djurarter och växter) – 57 %
• Obeboeliga regioner/länder som tidigare varit beboeliga – 53 %
• Fler migranter – 53 %
• Hälsohot (t.ex. fler epidemier) – 51 %
• Ökenspridning (fruktbar jord omvandlas till öken) – 47 %
• Ett ökat krigshot på grund av knappa resurser – 42 %
• Större klyftor mellan länderna – 40 %

The post Den svenska allmänheten anser att internationella investeringar är nyckeln för att begränsa klimatförändringarna appeared first on Byggkontakt.

– Ett av kraven är att EU senast 2050 ska uppnå nettonoll när det gäller utsläpp av växthusgaser. Det är nödvändigt med högt ställda mål för att klara 1,5 gradersmålet och därför ställer vi oss bakom uppropet. Både vi själva och andra företag måste ställa om sina verksamheter för en minskad klimatpåverkan, säger Karolina Brick, miljöchef på Riksbyggen.

Just nu sker en översyn av EU:s långsiktiga klimatmål och eftersom IPCC-rapporten, som publicerats under hösten, pekar på att världen måste ställa om snabbare och då behöver EU höja sin ambitionsnivå när de nya målen sätts. I dagarna pågår FNs klimatmöte COP24 i Polen där dessa frågor diskuteras.

Riksbyggen har nyligen utsetts till det med hållbara företaget enligt Sustainable Brand Index B2B för 2018.

– Vi är stolta men inte nöjda. Under de senaste åren har vi tagit fram en rad åtgärder inom såväl fastighetsförvaltning som nyproduktion av bostäder för att minska klimatpåverkan. Men det räcker inte, det stora arbetet för bidra till ett mer hållbart samhälle ligger fortfarande framför oss, säger Karolina Bick.

Enligt uppropet ska EU:

– Sätta som mål att uppnå nettonoll utsläpp av växthusgaser senast 2050 eller tidigare, med IPCC:s slutsatser i beaktande.

– Slå fast en bindande koldioxidbudget för hur mycket växthusgaser som återstår att släppas ut inom ramen för detta mål.

– Se till att närliggande mål för 2030 och 2040 leder fram till netto-nollmålet till 2050.

Läs mer om uppropet

The post Riksbyggen ställer sig bakom upprop för skärpta klimatmål inom EU appeared first on Byggkontakt.

EU-parlamentarikerna röstade på tisdagen för en uppdatering av unionens dricksvattendirektiv från 1998.

Idag, den 23 oktober, röstade Europaparlamentet igenom en upp uppdatering av unionens dricksvattendirektiv från 1998. Direktivet handlar bland annat om att alla ska få tillgång till rent vatten, antingen hemma i kranen eller på offentlig plats, till exempel hos myndigheter eller genom dricksfontäner. Även restauranger ska uppmanas tillhandahålla kranvatten, antingen gratis eller mot en mindre avgift.

Men förutom att öka tillgången på vatten så handlar det nya dricksvattendirektivet också om att förbättra kvalitén på vattnet som finns genom att sätta en maxgräns för vissa farliga ämnen. Bland annat ska legionella och klorat tas in i de tester som görs för att säkra att vattnet är drickbart.

Förhoppningen med förslaget är även att minska antalet plastflaskor som i dag användas för vatten som köps i affärer. Man räknar med att kunna minska användningen av plastflaskor med 17 procent vilket skulle bespara invånarna motsvarande sex miljarder kronor per år. Ett ökat kranvattensdrickande minskar även miljöpåverkan och bidrar till att nå klimatmålen i Parisavtalet.

Uppdateringen av lagförslaget kom till efter att över en miljon EU-medborgare undertecknat ett medborgarinitiativ. Nu inleds förhandlingar med medlemsländerna för att mejsla fram den slutliga lagtexten.

Källa: Europaportalen.se

The post EU-parlamentet idag: Rent vatten till alla appeared first on Byggkontakt.

De gamla traditionella glödlamporna som använts sedan 1800-talet började plockas bort från marknaden för snart tio år sedan. De var riktiga energitjuvar och glödlamporna kunde utgöra en femtedel av energikostnaderna i ett hushåll. Trots stor energiförbrukning var det endast 5 procent av energin som omvandlades till ljus. När det kommer till halogen drar de fem gånger mer energi än en likvärdig LED-lampa och lyser en bråkdel av tiden.

Varmt eller kallt sken – bara att välja

Till en början var halogenlampor ett alternativ till glödlamporna men nu är det dags för att även ta bort denna variant och istället använda energieffektiv LED-belysning. När LED-lampan introducerades valdes den ofta bort på grund av färgåtergivningen men tekniken tar stora kliv fram och idag är det ett krav att varje lampa har energimärkning och information om livslängd, starttid, färgåtergivning och effektfaktor.

Svala ersättare till brännheta halogen

Europas stegvisa utfasning av energikrävande lampor börjar gälla den 1 september i år vilket betyder att du varken får tillverka eller importera dessa till EU-området. Som konsument behöver du inte vara orolig, ersättare till dina halogenlampor har redan funnits en längre tid i butikshyllorna, och lampor med socklar som exempelvis E-14 och E-27 kommer att kunna köpas inom Europa.

− Det som kan bli lite problematiskt är om man köper lampor på internet som inte är tillverkade enligt EU:s regler. Med internet är marknaden global men lagar och regler mellan länder skiljer sig. Detta är något som lätt kan glömmas bort när webbshopen är på svenska och köpet ett klick bort, menar Thomas Nilsson, som arbetar med marknadskontroll vid Elsäkerhetsverket.

Läs mer på www.elsakerhetsverket.se

The post Halogenlampan – snart ett minne blott appeared first on Byggkontakt.

Att ställa om till en cirkulär användning av de fyra utsläppsmässigt största materialen är nödvändigt för att minska utsläppen av växthusgaser och uppfylla åtagandena enligt Parisavtalet. En mer cirkulär ekonomi kan mer än halvera EU:s industriella utsläpp år 2050. Det är ett av de viktigaste resultaten i den banbrytande rapporten ”Re-configure: The Circular Economy – a Powerful Force for Climate Mitigation’, framtagen på uppdrag av den finska innovationsfonden Sitra och European Climate Foundation (ECF).

Studien, genomförd av Material Economics, utforskar en rad möjligheter för stål, plast, aluminium, cement och två tunga sektorer vad gäller materialanvändning (personbilar och byggnader). De identifierade åtgärderna kan minska EU:s utsläpp från industrin med 56% (300 Mt) årligen år 2050, mer än hälften av vad som krävs för att nå nollutsläpp. Globalt kan utsläppen under samma period minskas med 3,6 miljarder ton per år. Industrin står idag för 24% av de globala koldioxidutsläppen, vilka 2017 uppgick till 37 miljarder ton. Koldioxidbudgeten för att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader har beräknats till totalt 800 miljarder ton fram till sekelskiftet 2100.

EU:s målsättning är att utveckla en hållbar, resurseffektiv och konkurrenskraftig 1,5–2 graders-ekonomi genom att övergå till en mer cirkulär ekonomi. EU-kommissionen håller just nu på att uppdatera sin ’roadmap’ från 2011 med en klimatstrategi för 2050, i enlighet med målen i Parisavtalet. Denna studien visar på vikten av att hantera EU:s industriella utsläpp för att lyckas med klimatstrategin.

”Att anamma nya, cirkulära affärsmodeller baserade på återanvändning av material och förbättrad effektivitet skapar bara fördelar och kan ge ökad konkurrenskraft åt europeiska företag. Samtidigt kommer det leda till betydande utsläppsminskningar, vilket bidrar till att nå våra ambitiösa klimatpolitiska mål och förbättra livskvaliteten i Europa. Det är tydligt att detta är DEN vinnande strategin”, säger Jyrki Katainen, vice ordförande i EU-kommissionen med ansvar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft.

Studien drar slutsatsen att det finns ett växande behov av att sträva efter välstånd på nya sätt. ”Nu bygger vi en cirkulär ekonomi – en ny ekonomisk modell där exempelvis konsumtion utgår från att använda tjänster – dela, hyra och återvinna – istället för att äga saker”, säger Mari Pantsar, chef för koldioxidneutral ekonomi på Sitra.

Såhär långt har arbetet med att minska industriella utsläpp främst fokuserat på att göra energiintensiva processer fossilfria genom energieffektiviseringar och ökad användning av förnyelsebar energi. Detta är inte tillräckligt. Genom att skapa cirkulära flöden för de material som redan är i användning kan man enligt studien markant minska koldioxidutsläppen.

”Denna slående studie gör det överväldigande tydligt att EU:s framtida ekonomi måste inkludera cirkulära affärsmodeller, ökad återanvändning av material och en mer effektiv materialanvändning i produkter för att kunna uppfylla åtagandena i Parisavtalet”, summerar Martin Porter, Gruppkoordinator för Europa på European Climate Foundation. ”För att åstadkomma detta, vilket är centralt för 2050-strategin, behöver EU utveckla en industriell innovationsstrategi med cirkularitet och digitalisering i fokus och med netto-nollutsläpp år 2050 som mål.”

”Det finns mycket att vinna genom smartare användning och återanvändning av de material som redan finns i ekonomin”, säger Per Klevnäs, Partner på Material Economics. ”Dessa möjligheter reducerar utsläppen och är samtidigt ekonomiskt attraktiva, vilket skapar möjligheter för EU till industriellt ledarskap, konkurrenskraft och förbättrade produkter och tjänster för konsumenter.”

Studien pekar på bygg och transport som exempel på värdekedjor där en cirkulär ekonomi kan skapa stora värden, och understryker vikten av digitalisering som möjliggörare för nya affärsmodeller. För att framgångsrikt modernisera Europas industriella ekonomi behöver vi hitta ett tillvägagångssätt som gör det möjligt för alla våra industrier, inklusive materialbaserade process- och tillverkningsindustrier, att innovera för långsiktig framgång.

”För att säkerställa konkurrenskraften hos tillverkande företag och minskningen av växthusgasutsläpp behövs starkare incitament för att uppmuntra cirkulära affärsmodeller med återanvändning och delningsplattformar”, summerar Mari Pantsar.

The post Banbrytande analys visar att cirkulär ekonomi kan göra det möjligt att hålla den globala uppvärmningen under 2°C appeared first on Byggkontakt.

– Det är en stor ära och en spännande utmaning att som vd för Stockholms Handelskammare driva på för att göra huvudstadsregionen till en ännu starkare tillväxtmotor för hela Sverige, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Under torsdagen fattade Stockholms Handelskammares styrelse beslut om efterträdare till Maria Rankka på positionen som vd.

– Vi i styrelsen är mycket glada och stolta att presentera Andreas Hatzigeorgiou som ny vd efter Maria Rankka. Andreas har bedrivit ett kreativt och framgångsrikt arbete som chefekonom på Handelskammaren som stärkt regionens konkurrenskraft, säger styrelsens ordförande Urban Edenström.

Andreas Hatzigeorgiou tillträder sin nya tjänst 1 oktober och fortsätter till dess i rollen som chefekonom.

– Jag är mycket inspirerad av att få leda Stockholms Handelskammare i en så pass intressant och viktig tid som nu. Urbaniseringen gör att huvudstadsregionen hela tiden växer i betydelse. Men vi möter betydande utmaningar som ställer nya krav på vår förmåga att tänka nytt och agera för att främja tillväxt, innovation och jobb, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Andreas Hatzigeorgiou har arbetat på Stockholms Handelskammare sedan januari 2015 och arbetade dessförinnan på Utrikesdepartementet. Andreas Hatzigeorgiou är doktor i nationalekonomi med examina från bland annat University of Michigan i USA och Lunds universitet.

I rekryteringsprocessen fick fullmäktige och medlemmar i Stockholms Handelskammare nominera kandidater och sammantaget nominerades ett 30-tal kandidater till rekryteringskommittén.

Alla förslag beaktades och ett antal externa och interna kandidater har gått igenom rekryteringsprocessen.

En längre intervju med Andreas Hatzigeorgiou går att läsa i Dagens Industri.

The post Andreas Hatzigeorgiou utsedd till ny vd för Stockholms Handelskammare appeared first on Byggkontakt.

Spårbarheten säkerställs genom ett förvärvsgranskningssystem som registrerar djupgående information om det aktuella virket. Under 2012 tilldelades JELD-WEN multisite-certifikat för både PEFC (Programme for the Endorsement of Forest CertificationTM), FSC (Forest Stewardship CouncilTM) Chain-of-custody och Kontrollerat trä. Multisite-certifikaten täcker hela JELD-WEN’s europeiska verksamhet. Genom att enbart köpa virke som är certifierat genom dessa system tog JELD-WEN ett stort steg i rätt riktning i arbetet med spårbarhet och förvärvsgranskningssystemet.
Jens Bach Mortensen, CEO för JELD-WEN Europa, kommenterade: ”JELD-WEN har varit stödjare av både FSC och PEFC genom våra verksamheter i Storbritannien och Frankrike, vilka har erbjudit certifierade produkter i många år. Vi är glada över att kunna expandera certifieringarna till att inkludera alla våra verksamheter I Europa, från Finland i norr till Frankrike i söder. Det är mycket viktigt att våra kunder känner sig trygga med att köpa eller göra förfrågningar på våra produkter i full vetskap om att vi är hängivna arbetet med hållbarhet. Det är inte bara rätt sak att göra, utan avgörande för fortsatt framgång i tillverkningen av träprodukter.”
JELD-WEN vill vara med och lyfta frågan om “vikten av att köpa hållbara produkter med trä från lagligt avverkade skogar”. Därför startas nu en europeisk marknadsföringskampanj som bland annat innefattar annonser i arkitekt- och branschmagasin samt i media riktad mot bostadsägare.
JELD-WEN Sverige AB ingår i den internationella dörrkoncernen JELD-WEN med ca 20 000 anställda varav drygt 650 i Sverige. Företaget är en världsledande totalleverantör av dörrslösningar. Sortimentet omfattar allt från standardprodukter till kundanpassade speciallösningar. I Sverige bedrivs produktion i Forserum och Åstorp och produkterna marknadsförs under varumärket SWEDOOR/JELD-WEN.

The post EU:s nya timmerförordning välkomnas av JELD-WEN appeared first on Byggkontakt.