Ulrika Wallén, utredare på Civilekonomerna

Det går bra för ekonomer. Många får jobb direkt efter examen och klättrar snabbt både i lön och befattning. Inte undra på att många känner sig nöjda med sitt arbete. Det visar en undersökning från Civilekonomerna som även visar att man känner hög livstillfredsställelse.

Men den upplevda nöjdheten i livet och arbetet verkar ha sitt pris. I förbundets undersökning som gjorts i samarbete med forskare vid Högskolan Kristianstad och Linköpings universitet framgår att det psykiska välbefinnandet bland många ekonomer är lågt.

– Det här är vår tids karriärmänniska i ett nötskal. Man känner framgång i jobbet och livet i stort men tappar kollen på balansen, säger Ulrika Wallén, utredare på Civilekonomerna.

Det uppmätta psykiska välbefinnandet bygger på svar från 12 frågor som summeras till poäng enligt en internationellt etablerad metod, GHQ-12. Frågor som ställs är bland annat om man haft svårt att sova och kunnat koncentrera sig på det man gör. Ett typiskt normalvärde enligt GHQ-12 ligger kring 10,76. För Civilekonomernas medlemmar hamnar siffran på 14,07. En siffra som anses ligga över gränsvärdet för psykiatriska problem.

– Resultaten är oroväckande. Det är tydligt att problemen med psykisk ohälsa behöver angripas på flera plan. Civilekonomerna anser att ett utvecklat ledarskap är en av nycklarna. Ledarskapet måste anpassas till att arbetsuppgifter blivit mer komplexa och att arbetsrollerna inte är lika klara och tydliga som förr, säger Ulrika Wallén.

Fakta: Undersökningen om hur civilekonomer i Sverige mår gjordes i samband med Civilekonomernas senaste löneenkät. Antalet respondenter som svarade på forskarnas frågor uppgick till 9 000.

The post Ekonomer mår psykiskt dåligt appeared first on Byggkontakt.

Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen

-Med den här rapporten kommer nödvändig kunskap som jag hoppas att politiker och opinionsbildare tar till sig. En återkommande uppfattning bland förespråkarna för marknadshyror har varit att det skulle medföra hyresjusteringar som begränsades till innerstadsområden. Detta antagande punkteras av Rambölls undersökning. Med marknadshyror blir det också hyreshöjningar utanför innerstaden och bortom storstadsområdena, säger Marie Linder, Hyresgästföreningens förbundsordförande.

Utöver de 26 kommunerna i Stockholms län har det även gjorts beräkningar för Göteborgs kommun, Halmstads kommun och Helsingborgs kommun.

-De högsta hyreshöjningarna kommer i Stockholms och Göteborgs kommun som båda har stadsdelar där hyran skulle höjas med 50 procent för en genomsnittslägenhet på två rum och kök. Men även i Halmstads kommun skulle marknadshyran medföra en hyreshöjning på 31 procent och i Helsingborg skulle det bli en ökning på 24 procent. Självklart får det konsekvenser för de boende, säger Martin Hofverberg, Hyresgästföreningens chefsekonom.

För att få fram en prisbild som visar en marknadsmässig nivå på hyror i respektive ort har beräkningar gjorts utifrån priser på bostadsrättsmarknaden. Därmed har Ramböll kunnat fånga hur den fria marknaden värderar olika bostäders karaktäristik. Som grundnivå eller benchmark för vad som är den marknadsmässiga hyresnivån har presumtionshyror använts, det vill säga jämförelsevis högre hyror i lägenheter som är nyproducerade.

När flera riksdagspartier propagerar för fri hyressättning i nyproduktion är det ett första och därtill bestämt steg mot införandet av marknadshyror. Den logiska följden av en sådan reform är att den följs av fri hyressättning i lägenheter som blir lediga. Därmed blir marknadshyror införda bakvägen, säger Martin Hofverberg.

I dag förhandlas hyran mellan parterna på hyresmarknaden. Hyran ska vara lika för lika lägenhet och den ska bygga på bruksvärdet, det vill säga den standard och kvalitet som finns i lägenheten, fastigheten och i området. Hyran kan prövas i Hyresnämnden och prövningar av allmännyttiga förhandlingar sker i Hyresmarknadskommittén, ett tvistelösningsforum med representanter från hyresmarknadens parter.

-Bruksvärdesmodellen är både långsiktig och förutsägbar, därtill politiskt stabil och verkligheten har visat att den fungerar i såväl låg- som högkonjunktur under stora påfrestningar. Dessutom ger denna modell stabila vinster åt företagen samtidigt som hyresgästerna får trygghet och inflytande, säger Martin Hofverberg.

The post Ny rapport om marknadshyror ger tydliga besked appeared first on Byggkontakt.