På några enstaka år har landets vårdköer fördubblats och vården av våra multisjuka fortsätter att vara ett stort problemområde i en vård som brister i att hantera patienter som inte enkelt passar in i sjukvårdens stuprörsorganisation.

Debatten om den digitala vården i Sverige har hamnat snett, och blivit alltför snäv. Istället för att diskutera hur vi bäst drar nytta av de digitala möjligheterna för hela vården har fokus hamnat på ersättningsnivåer, eller snarare brist på sådana, och enskilda vårdaktörers kryphålsagerande samt huruvida digital vård är framtiden eller vägen till fullständig katastrof. Förvisso viktiga frågor, men diskussionen behöver fördjupas. Att digitalisera vården och reformera sjukvårdsorganisationen är brådskande om vi ska klara våra välfärdsambitioner och om vår vård ska ligga i framkant.

Sverige står inför en stor kostnadsutmaning de kommande åren. Enligt en granskning från Riksrevisionen fattas 200 miljarder kronor i kommuner och landsting år 2030 om dagens personaltäthet inom välfärden ska behållas. Redan år 2020 behöver enligt samma granskning 20 miljarder kronor tillföras för att klara det växande antalet äldre i Sverige. Det handlar inte enbart om rena pengar utan också om svårigheten att få fram tillräckligt med kompetent personal. Och det handlar om system som inte är så effektiva som de skulle kunna vara.

En ökad tillgänglighet leder till en mer mänsklig och jämlik vård. Dessvärre är det ett faktum att Sveriges offentliga sektor brister i digital mognad. Utvecklingen går inte så fort som man kan önska. Det finns inte heller något enkelt system att kopiera. Digitaliseringen måste vara en närmast evolutionär process där det är tillåtet att vi prövar nya saker. Men samtidigt behövs visioner och investeringar för att skynda på en nödvändig utveckling.

Sverige måste därför göra två saker. Skapa en miljö där vården kan ta till sig nya lösningar, vilket betyder förändrat arbetssätt inom vården och förnyade uppdrag från politik och tjänstemän. För det andra måste sjukvårdshuvudmännen genomföra nya upphandlingar av moderna och uppdaterade lösningar med tydliga digitaliseringsuppdrag från politiken. Det här måste vi göra tillsammans, och jag står gärna till tjänst för att diskutera lösningar. Men det här måste gå snabbt eftersom kostnadsutmaningarna och den kommande bristen på kompetens står för dörren.

Utvecklingen av den nya vården har bara börjat, och möjligheterna är närapå oändliga. Den lägger större vikt vid förebyggande insatser samt ger mer makt till de enskilda patienterna som blir bättre informerade. Står du ut med den maktförskjutningen och vad gör du i din roll åt det?

Jonas Sareld, MedHelp

The post Vårdkrisen kräver digitala lösningar appeared first on Byggkontakt.

Ett nytt sätt att tänka

För att modellera miljön så använder Ding Ma ett nytt sätt att tänka, som är fundamentalt annorlunda från hur det hittills har gjorts.

Det baseras på att ta med så mycket data som möjligt och att han har funnit en sätt att isolera det som är relevant ur den stora mängden data.

– Vi kan nu visa detta på ett sätt så att människor kan förstå sin omgivning, sin omgivande miljö bättre?

Naturliga gator

Allt handlar om ett nytt sätt att modellera och det nya i hans forskning, är naturliga gator och naturliga städer. Det har aldrig visats så tidigare, tills nu har digitala kartor visat en gata som olika sammanfogade delar.

– Men då vi visar samma gata är det är inte splittrad i olika segment, utan det är en helhet, en fortsättande gata med samma namn.

Och naturliga städer

Vi arbetar nu på ett universellt sätt att beskriva en stad oberoende av länder, genom att förlita oss på vissa attribut, t ex byggnader, som datorn kan kalkylera och därefter visa hur staden ser ut.

– Om vi modellerar staden utifrån den naturliga gatan, så kan vi få veta den mänskliga rörligheten, beteendet. Hur den gatan kan forma det mänskliga beteendet.

– Eller om vi modellerar relationen mellan naturliga städer så kan vi se mekanismen bakom hur den urbana ytan blir större eller mindre. Det finns alltid ett mönster bakom det.

Den långa svansen

Det finns väldigt många små saker och få stora saker och dessa formar en lång svans. Denna hierarki är det mest naturliga fenomen som omger oss.

Detta stämmer in för magnituden för jordbävningar över hela jorden, liksom för komponenterna som ingår i ett träd.

– Men fastän detta är naturligt och begripligt för oss, så används det sällan. Att kunna visa det unika med ett träd, en stad, eller en gata, är det huvudsakliga med min forskning.

Verktyg för stadsplanerare

Ding säger att det verktyg de nu utvecklar kan hjälpa stadsplanerare förstå mer om mekanismerna bakom hur en stad fungerar och ge en djupare kunskap om hur människor som använder städer uppför sig. Hur de rör sig, var de möts, arbetar och bor.

– Om vi vet mera om de underliggande mekanismerna, om vi förstår dem, så kommer det också att underlätta beslutsfattande.

Och miljöforskare

Eller om vi vet karaktären av big data när det gäller observationer av miljöförändringar så får vi mer exakt information och vi kommer också att förstå vilken information som är inkorrekt och vi kan fokusera på vad vi bör göra.

Next stop Tokyo

Ding Ma har nu accepterat en post doc-tjänst i Tokyo, Japan. Där kommer han bl a att, med hjälp av modellen, utveckla evakueringsplaner vid miljökatastrofer, t ex jordbävningar.

– Vid miljökatastrofer tror jag att det kommer att finnas många områden där vår kunskap kommer till nytta, andra är tunnelbanan och kanske också inom industrin, säger Ding Ma.

——————————————————————————–

Ding Ma försvarar sin avhandling ”Topological and Scaling Analysis of Geospatial Big Data” vid Högskolan i Gävle den 16 maj. 10:00-13:00 i sal 12:108 (Lilla Jadwigasalen).

Opponent är professor Dr. Shaowen Wang, Department of Geography & Geographic Information Science, University of Illinois at Urbana-Champaign, USA och handledare har varit professor Bin Jiang vid Högskolan i Gävle.

——————————————————————————-

The post Ny forskning kommer att revolutionera våra digitala kartor appeared first on Byggkontakt.

-Digitaliseringen genererar snabbt nya kompetensbehov. Yrkeshögskolans absoluta styrka är att den snabba omsättningen från identifierade behov till pricksäkra utbildningslösningar och det är därför som Yh svarar mot många av de utmaningar och behov som finns inom matchning och kompetensförsörjning i Sverige idag, säger Martina Lindgren, marknadschef på Nackademin.

I Sverige saknas det idag utbildningar som matchar de behov som krävs för att den digitala omställningen ska kunna ske på bred front. Arbetsmarknadsrapporten 2018 visar att yrkesroller som tidigare klassificerats som IT-yrken, nu eftersöks av t. ex. kommunikationsbranschen.

-Som yrkeshögskoleanordnare så kan vi, i dialog med arbetsgivare i vårt nätverk, se tydliga tendenser gällande vilka yrkesroller som arbetsmarknaden efterfrågar framöver. UX-designer och Sökmotormarknadsförare är två tydliga exempel där digitaIiseringen innebär att kommunikationsbranschen nu har ett större anställningsbehov av mer IT-inriktad kompetens, kommenterar Martina Lindgren.

Arbetsmarknadsrapporten 2018 baseras på det anbudsarbete som Nackademin genomfört under 2016 och 2017, för att undersöka arbetsmarknadens behov av nya kompetenser. Datan och analysen består av intervjuer med arbetsgivare, enkätdata, statistik från sökningar i olika plattformar för jobbannonsering samt kvantitativ data om det kommande anställningsbehovet från vårt stora nätverk av arbetsgivare.

Fakta:

Tre yrkesroller med stor efterfrågan- Javautvecklare: Arbetsgivare som till exempel King, Eniro och iZettle uppger att de vill anställa i snitt 5-7 nyexaminerade javautvecklare på 3-5 års sikt.

– Internet of Things-utvecklare: Arbetsgivare som till exempel ATEA, Sopra Steria och Arrow uppger att de vill anställa i snitt 5-7 nyexaminerade IoT-utvecklare på 3-5 års sikt.

– UX-designer: Arbetsgivare som till exempel Antrop, Softronic och Insurello uppger att de vill anställa i snitt 3-5 nyexaminerade UX-designers på 3-5 års sikt.

The post Ny rapport: Yrkesrollerna som krävs för den digitala omställningen appeared first on Byggkontakt.

Digital utomhusreklam (DOOH) växer och marknaden efterfrågar fler ytor på nyckelplatser som till exempel Centralstationerna. Därför har Jernhusen Media tillsammans med Visual Art satt upp fyra nya, sex kvadratmeter stora LED-skärmar, mitt i flödet på Nordens mest besökta plats.

– Vi vill möta efterfrågan på digitala storformat i Stockholm. Placeringarna är noga utvalda för att synas bäst av flest, säger Nina Cronehag, chef på Jernhusen Media.

Jernhusen Media har sedan tidigare etablerat digitala stortavlor intill de stora trafikinformationstavlorna i Malmö och Göteborg. Nytt för i år är också en LED-skärm i storformat på Solna Station, vid ingången från Friends Arena.

– Vi har haft en fantastisk försäljningsutveckling på de digitala ytorna på stationerna, vilket också innebär att kunderna ställer nya krav på oss. Tack vare det täta samarbetet mellan Visual Art och Jernhusen Media kan vi vara snabbfotade och möta kundernas behov, säger Hoss Khosravi, chef för DOOH på Visual Art.

Förutom de digitala stortavlorna erbjuder Jernhusen Media genom Visual Art digitala volymytor i ett rikstäckande digitalt nätverk på 25 stationer runt om i landet. Jernhusen Media har även ytor för event, sampling, vepor och folieringar etablerade på 40 stationer.

– Vi lyssnar på kunderna och följer utvecklingen på teknikfronten för att även på lång sikt erbjuda riktigt bra exponeringar på våra arenor, avslutar Nina Cronehag.

Jernhusen äger, utvecklar och förvaltar ett fastighetsbestånd av stationer, stationsområden, underhållsdepåer och godsterminaler längs den svenska järnvägen. Jernhusen ägs av svenska staten och har 241 medarbetare. Huvudkontoret ligger i Stockholm. Fastighetsbeståndet uppgår till 187 fastigheter, med ett totalt marknadsvärde på 11,1 miljarder kronor.

The post Jernhusen Media och Visual Art lanserar större och fler digitala stortavlor på Stockholms Centralstation appeared first on Byggkontakt.