Daniel Braw, som är ledarskribent för den moderata lokaltidningen Barometern-OT i Kalmar har skrivit 33 artiklar om bostadsfrågan på ett år och är därmed den skribent som fått flest artiklar publicerade.

– En detalj som från första början fick mig att titta närmare på bostadsfrågan var att Kalmar län, efter Halland, tog emot mest investeringsstöd per invånare i landet, trots att bostadsbristen i Kalmar omöjligen kan vara störst i landet, säger Daniel Braw till Boinstitutet.

Daniel Braw: Saknar klimatfrågan i bostadsdebatten

Sett till den totala mängden artiklar står tidningarnas ledarredaktioner för nära hälften (49%) av alla opinionstexter om bostadsfrågan. Den andra dryga hälften (51%) är inskickade debattartiklar, där Socialdemokraterna är den organisation som står för flest artiklar (63 st). Av de tio skribenter som fått flest artiklar publicerade arbetar bara en på en tidning med vänsterpolitisk inriktning- Daniel Swedin på Aftonbladet. Aftonbladet är å andra sidan den tidning som har störst genomslag i debatten (25%) på grund av sin stora räckvidd. Övriga nio skribenter på topplistan skriver för en tidning med liberal eller moderat inriktning. Den tidning som publicerat flest opinionstexter om bostadsfrågor under mätperioden är liberala Göteborgsposten.

– Ett ämne jag saknar i bostadsdebatten är klimatfrågan. Trots att byggsektorn står för lika mycket utsläpp som bilismen handlar debatten bara om att minska bilismen, inte byggandet, säger Daniel Braw.

Johan Braw: Autonoma fordon kommer förändra fastighetsbranschen

I sociala medier och specifikt på Twitter är Johan Braw, VD för det allmännyttiga bostadsbolaget Sölvesborgshem, med över 600 tweets, den person som är mest aktiv i bostadsdebatten under hashtag #bopol som är den vanligaste märkningen av tweets om bostadspolitik.

– Det jag uppskattar med twitter är att jag lär mig mycket, inte bara om politik och bostäder, utan också om digitalisering, ekonomi och miljö, säger Johan Braw som förutom rollen som VD för sölvesborgshem även är ordförande i allmännyttans digitala vd-råd.

– För egen del försöker jag använda hashtaggen #bopol just för att pröva hypoteser jag har, och se om de håller, eller kanske behöver modifieras. Ett exempel på en sådan hypotes jag tagit upp är att autonoma fordon kommer att vara den stora disruptionen mot fastighetsbranschen, säger Johan Braw.

Johan Braw: Vill se fler som på riktigt är nyfikna på nya perspektiv

I jämförelse med bostadsdebatten i tidningarna som domineras av borgerliga skribenter, finns fler vänsterprofiler representerade i toppskiktet på Twitter. Den twittrare som når flest är Gudrun Schyman, kommunpolitiker för Feministiskt Initiativ i Simrishamn, med över 127 000 följare. Av organisationer som taggat med #bopol är Vänsterpartiet det parti som når flest med sina 71 200 följare. Den twittrare med störst genomslag står däremot till höger, Lars Beckman, riksdagsledamot för Moderaterna med sina 291 inlägg och 16 000 följare. Det tweet som enskilt haft störst genomslag står Dagens nyheter för, som i ett inlägg länkar till en artikel av Viktor Barth Kron om fin och ful arkitektur, där han riktar kritik mot såväl arkitekturupproret som dess kritiker.

– Det jag skulle vilja se mer av i debatten på twitter är att fler av dem som diskuterar bostadspolitik på riktigt är nyfikna på nya perspektiv och resonemang, säger Johan Braw till Boinstitutet.

Störst debatt om bostadsbrist, hyressättning och hushållens skulder

Det osäkra parlamentariska läget och regeringsförhandlingarna, som senare landade i Januariavtalet, har varit föremål för stor debatt, visar en analys av de sex tidningar med störst genomslagskraft.

Centralt i debatten om Januariavtalet tycks vara förslaget om fri hyressättning i nyproduktion och behov av en skattereform. Vidare har debatten handlat om hushållens skuldsättning, amorteringskravet, hotet om finanskris, räntepolitik och byggregler. En fråga som löper som en röd tråd genom alla analyserade tidningar är bostadsbrist och hemlöshet bland utsatta grupper. Ideologiska skiljelinjer framträder dock när det gäller lösningarna. Ett exempel är hyressättningen, där liberala skribenter argumenterar för friare hyressättning i syfte att bredda bostadsmarknaden, medan skribenter till vänster ställer sig kritisk till förslaget med argumentet att marknadshyra leder till högre hyror.

Om undersökningen

Undersökningen med titeln ”Bopol Topp 10 – Analys av bostadsdebatten” är framtagen av Boinstitutet i samarbete med Tyréns, som samlat in 22 374 artiklar av opinionsbildande karaktär i tryckt nyhetsmedia under perioden 1 september 2018 – 31 augusti 2019 och som innehåller något av nyckelorden bostad, bostadsmarknad, bostadsbrist eller bostadspolitik, i samtliga böjningsformer. Urvalet består av 1 232 artiklar från de tjugo största utgivarna baserat på räckvidd i tryckt och digital form, uppdelat på storstads-/kvällstidningar samt lokaltidningar.

Boinstitutet har även gjort en analys av bostadsdebatten på Twitter, i samarbete med Meltwater, som sammanställt stastistik över räckvidd och rankat genomslaget för 100 twitterkonton som använt hashtag #bopol under perioden 1 sepember 2018 till 1 september 2019.

Ladda ned rapporten om bostadsdebatten i nyhetsmedia här

Ladda ned rapporten om bostadsdebatten på Twitter här

The post Bröderna Braw flitigast i bostadsdebatten appeared first on Byggkontakt.

The post Livlig debatt om bostadspolitiken i Göteborg appeared first on Byggkontakt.

För sjunde året i rad presenterar Västsvenska Arenans parter ett gemensamt program för Almedalsveckan. Med åtta ministerbesök och närmare 100 aktiviteter är det den största satsningen hittills.

– Vi presenterar ett starkt program som lyfter några av våra mest aktuella samhällsfrågor och i vissa fall även förslag på lösningar. I botten har vi samhällets digitalisering som nu realiseras genom lagar och praktiska omställningar för verksamheter. Hand i hand med den löper frågan om hur vi skapar ett hållbart samhälle ur ett demokratiskt perspektiv, ur ett socialt perspektiv och ur ett konsumtionsperspektiv, säger Ingrid Pousard, ansvarig för Västsvenska Arenan.

I Västsverige finns flera exempel på hur olika parter inom samhället och politiken arbetar tillsammans för att nå långsiktiga resultat. Samverkan är också ett nyckelord för Västsvenska Arenan.

– Med de utmanande samhällsfrågor vi har idag kan inte var och en ha sin egen agenda. Hos oss möts representanter från politik, näringsliv, akademi och offentlig sektor under ett och samma tak, vilket ger ett brett perspektiv på aktuella ämnen och möjlighet att mötas och skapa riktningar för framtiden.

Västsvenska Arenans gemensamma seminarier: 

Hur mår svensk demokrati och vem styr valrörelsen? Den gängse bilden är att debattklimatet är tufft och omöjligt att påverka, samt att fakta inte är fakta längre utan infiltreras av nätrobotar och kommersiella intressen. Är det verkligen så här? Vad säger sociala medier, traditionella medier och politiken om läget? När: måndag 2 juli, kl. 09.00-10.00

Hur blir Sverige en digital nation i framkant? Digitaliseringen är en stor samhällsförändring fylld av möjligheter, men också utmaningar. Hur säker är vår integritet när känsliga uppgifter blir digitala? Vilka yrken behöver vi på framtidens arbetsmarknad? Möt Sveriges första chief digital officer, i ett samtal om Sverige som digital nation. När: tisdag 3 juli, kl. 09.00-10.00

Hur klimatsmart kan Sverige bli? Den snabba utvecklingen har satt konsumtionsfrågan på sin spets. Sverige vill gå i bräschen och skapa nationella riktlinjer för hållbar konsumtion. Tillsammans med ansvarig minister, näringsliv och forskare på området belyser vi ett nationellt konsumtionsmåls möjligheter och konsekvenser på global nivå. När: onsdag 4 juli, kl. 09.00–10.00

Västsvenska Arenan finns i direkt anslutning till Almedalsparken, på Strandvägen vid Kruttornet.

Läs hela programmet här: https://vastsvenskaarenan.se/

The post Breda samhällsfrågor i fokus för Västsvenska Arenan appeared first on Byggkontakt.

– Många unga vuxna står helt utanför bostadsmarknaden och får antingen ofrivilligt bo kvar hemma eller är hänvisade att hyra bostad i andra eller tredje hand under osäkra villkor. Unga vuxnas situation på bostadsmarknaden är en fråga vi arbetar mycket aktivt med på Riksbyggen. Både i Järfälla och Göteborg provar vi nya instegsmodeller som lösningar för den här målgruppen, säger Cattis Carlén, bostadspolitiska expert på Riksbyggen.

Ungdomsettor för 95 000 kronor i Brf Viva, Göteborg
I Brf Viva har Riksbyggen sålt sex ungdomsettor för 95 000 kronor styck. Övriga bostadsrätter i föreningen, som säljstartades under 2016, har sålt under ”vanliga villkor”. De sex lägenheterna har fått köpas av personer mellan 18 – 30 år. Insatsen är lägre och lägenheterna har istället en högre månadsavgift per kvadratmeter jämfört med de som köpt en traditionell bostadsrätt i föreningen. Brf Viva byggs just nu på Guldheden i Göteborg och består av totalt 132 bostadsrätter.

Hyrköp av bostadsrätt i Brf Brandstationen i Järfälla
Hyrköp innebär att den boende hyr en bostadsrätt som denne sedan har möjlighet att köpa inom 5 år. Erbjudandet riktar sig till unga vuxna upp till 35 år och som vill bo i bostadsrätt men som idag har svårt att få finansiering. Modellen med Hyrköp kommer att testas i Riksbyggens Brf Brandstationen i Järfälla med start under 2018. Elva av föreningens sammanlagt 111 bostadsrätter kommer att erbjudas som Hyrköp till intressenter i Riksbyggens Förköpsprogram.

Under Järvaveckan arrangerar Boinstitutet flera seminarier, där tre partier berättar som sina lösningar för hur unga vuxna ska komma in på bostadsmarknaden. Cattis Carlén är med i paneldebatten under Moderaternas pass, torsdagen den 14 juni kl 16.00-16.45

Politiker från Moderaterna:
Mats Green, bostadspolitisk talesperson
Niklas Wykman, riksdagsledamot, Finansutskottet

Kommentatorer
Cattis Carlén, bostadspolitisk expert, Riksbyggen
Saffran Rohm, ordförande, jagvillhabostad.nu
Sandra Daniel, konsult Göteborg Co, projektledare Ung Handlingskraft, författare och föreläsare

The post Cattis Carlén debatterar bostadsfrågor för unga under Järvaveckan appeared first on Byggkontakt.

Enligt branschens egna uppgifter levererar Sveriges vattenverk 900 miljarder liter rent dricksvatten varje år. Men officiella siffror från Statistiska Centralbyrån visar att 20–25 procent av vattenproduktionen aldrig når fram till  konsumenternas vattenkranar.

Försiktigt beräknat utgör vattenförlusten i Sverige alltså 180 miljarder liter per år – eller 500 miljoner liter per dag. Det är en betydligt högre nivå av vattenförlust än vad man accepterar i länder som Danmark, Tyskland och Nederländerna där förlusten är mindre än 10 procent.

Branschorganisationen Svenskt Vatten, vars medlemmar är de svenska vattenverken, har under flera år påpekat att problemet med läckage från otäta rörsystem är viktigt att lösa.

Det är med den bakgrunden som Kamstrup nu råder vattenverk att ta hjälp av den nya tekniken för att minska sina förluster.

”Ett av FN:s världsmål är rent vatten. Normalt kopplar vi ihop kampen för rent vatten med de utmaningar som finns i utvecklingsländerna. Något som det talas mindre om är att man i många västeuropeiska länder – inklusive Sverige – faktiskt har en relativt stor vattenförlust. Vatten är en värdefull resurs som man ofta tar för given och man bör ta upp kampen mot förlusten – och ta tekniken till hjälp”, säger Jan Eriksson, Sales Manager på Kamstrup Sverige.

Kamstrup är ett danskt företag, men har en stark position som leverantör till många av Sveriges totalt 1 750 små och stora vattenverk. Kamstrup satsar stort på att utveckla alltmer avancerade fjärravläsnings- och analyssystem till vattenbolagen – möjligheter som först på senare år på allvar vunnit fotfäste ute hos vattenverken.

Kamstrup är företagsmedlem i Svenskt Vatten och har nyligen beslutat att stödja branschorganisationens så kallade Kranmärkt – ett initiativ som stödjer kranvatten som ett bättre alternativ till vatten på flaska.

Ett fullt utnyttjande av tekniken i arbetet med att minska vattenförluster börjar med att vattenbolaget med hjälp av moderna digitala vattenmätare hos den enskilda konsumenten samlar in mätdata med hög frekvens – vanligtvis en gång per dygn eller till och med på timbasis.

”Kombinerat med de rätta analysverktygen kan insamlade data ge en god inblick i omfattningen av vattenförlusten. Vad som är ännu viktigare: det kan göra det möjligt för vattenbolaget att bättre identifiera vilken typ av vattenförlust det handlar om. Denna förståelse är viktig när man bestämmer var och när man ska sätta in åtgärder. Och många vattenbolag har faktiskt data tillgängligt redan idag. Den behöver bara struktureras och användas korrekt”, berättar Jan Eriksson på Kamstrup i Sverige.

Med sin nya kampanj hoppas Kamstrup därför kunna sprida kunskap om intelligent vattenmätning och dataanvändning till vattenförsörjningssektorn i Sverige: Om företaget lyckas med detta är det inte bara en kommersiell vinst för Kamstrup utan en vinn-vinn-situation för alla.

”För många vattenbolag kan det idag vara en svår och kostsam uppgift att lokalisera de underjordiska läckorna i ett stort ledningsnät. Med ny teknik kan bolagen få ny kunskap om sina distributionsnät – samtidigt som de kan spara pengar eftersom de enklare kan övervaka distributionssystemet och därmed begränsa antalet uppgrävningar där man så att säga gräver i blindo”, säger Jan Eriksson.

The post ”Därför ger vi oss in i Sveriges vattendebatt” appeared first on Byggkontakt.

– Godstransportpolitiken har länge varit eftersatt och det är viktigt att vi nu får en sammanhållen och konsekvent politisk strategi som gynnar samverkan mellan trafikslagen, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.

Regeringen kommer att lägga fram en ny godsstrategi i maj. Artikeln är undertecknad av Svante Axelsson, Mattias Dahl, VD Transportföretagen, Rikard Engström, VD Svensk Sjöfart, Rickard Gegö, VD Sveriges Åkeriföretag och Björn Westerberg, VD Tågoperatörerna, och lämnar konkreta förslag för att optimera transportsystemet och samtidigt styra mot minskade utsläpp av växthusgaser.

Förslagen som presenteras:
– Stöd för omlastning mellan trafikslagen.
– Lastbilar på 74 ton bör tillåtas på fler sträckor för att möjliggöra omlastning. Även möjligheten till längre lastbilar bör utredas.
– Inför en lastbilsbonus med ökad avdragsrätt på ”miljölastbilar”.
– Ersätt lastbilarnas fordonsskatt med en kraftigt differentierad ekoskatt med upptill 75% lägre skatt på klimatsmarta lastbilar, lägre skatter på vissa vägtyper och i vissa regioner.
– ”Mängdrabatt” på hamn- och farledsavgifterna för att göra det lönsamt för fartyg att anlöpa fler hamnar för att fylla på lasten.
– En differentiering av farledsavgifterna för sjöfarten så att fartyg som går över till flytande gas, metanol eller eldrift premieras.
– Gör sjöfartens planerade ekobonussystem så brett och inkluderande som möjligt.
– Inför 1 km långa godståg och tillåt ett ökat axeltryck på upp till 25 ton.
– Staten bör delfinansiera järnvägens nya signalsystem ERTMS.
– Ge järnvägen miljökompensation per tonkilometer.
Undertecknarna anser att en större samverkan mellan trafikslagen gynnar hela det svenska näringslivet som är beroende av kostnadseffektiva och hållbara transporter.

Debattartikel DI:Lägg om beskattning och avgift för att gynna klimatsmarta transporter

The post Sverige behöver en ny godsstrategi appeared first on Byggkontakt.