<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Chalmers &#8211; Byggkontakt</title>
	<atom:link href="https://www.byggkontakt.nu/tag/chalmers/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://www.byggkontakt.nu</link>
	<description>Sveriges nyhetsportal för bygg- och fastighetsbranschen</description>
	<lastBuildDate>Wed, 16 Dec 2020 07:27:22 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	
	<item>
		<title>Utvinner värdefull zink ur aska</title>
		<link>https://www.byggkontakt.nu/artikel/utvinner-vardefull-zink-ur-aska/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 16 Dec 2020 07:27:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Artiklar]]></category>
		<category><![CDATA[Chalmers]]></category>
		<category><![CDATA[zink]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://www.byggkontakt.nu/?p=67168</guid>

					<description><![CDATA[<p>Genom avfallsförbränning produceras varje år miljoner ton flygaska i Europa, och askan läggs ofta på&#8230;</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/artikel/utvinner-vardefull-zink-ur-aska/">Utvinner värdefull zink ur aska</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><strong><span style="font-size: 12.0pt; font-family: 'Arial',sans-serif;">Genom avfallsförbränning produceras</span></strong> <strong><span style="font-size: 12.0pt; font-family: 'Arial',sans-serif;">varje år miljoner ton flygaska i Europa, och askan läggs ofta på deponier för farligt avfall. Flygaskan innehåller dock betydande mängder värdefulla metaller som zink, och med en unik metod utvecklad av forskare vid Chalmers kan nu en del av metallen utvinnas vilket leder till minskade miljöföroreningar, mindre deponi och färre transporter.  </span></strong></p>
<p><span id="more-67168"></span><br />
<span style="font-size: 12.0pt; font-family: 'Arial',sans-serif;">När vårt avfall</span> <span style="font-size: 12.0pt; font-family: 'Arial',sans-serif;">förbränns avges rökgaser som bland annat renas genom att små partiklar av så kallad flygaska skiljs ut. Flygaskan innehåller giftiga ämnen och klassificeras därför normalt som farligt avfall som går till deponi. Men askan innehåller också värdefulla metaller som till exempel zink som därmed går förlorade.</p>
<p>Med en ny metod från Chalmers tekniska högskola, stegvis utvecklad under flera år och testad i pilotskala, tvättas askan med syra som också avskilts från rökgasen. Zinkämnet kan sedan separeras från askan och bearbetas till ny råvara.</span></p>
<p><strong><span style="font-size: 12.0pt; font-family: 'Arial',sans-serif;">–</span></strong> <span style="font-size: 12.0pt; font-family: 'Arial',sans-serif;">I vår pilotstudie fann vi att 70 procent av den zink som finns i flygaska kan återvinnas. Då utvinns inte zinken som ren metall vilket är en betydligt mer krävande process, utan som en zink-rik produkt som kan säljas till metallindustrin och bearbetas vidare i befintliga produktionslinjer, säger Karin Karlfeldt Fedje, docent vid Chalmers och forskare vid återvinnings- och avfallshanteringsföretaget Renova AB.</p>
<p><strong><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">Aska blev till användbart material</span></strong></p>
<p>Efter att ytterligare ha förfinat metoden har forskarna kunnat minska toxicitetsnivån i askan avsevärt.</span></p>
<p><strong><span style="font-size: 12.0pt; font-family: 'Arial',sans-serif;">– </span></strong><span style="font-size: 12.0pt; font-family: 'Arial',sans-serif;">Efter utvinningen av zink förbränns askan igen för att bryta ner dioxinerna. Upp till nittio procent av det som sedan återstår är bottenaska som till exempel kan användas som konstruktionsmaterial, förklarar Karin Karlfeldt Fedje.</span></p>
<p><span style="font-size: 12.0pt; font-family: 'Arial',sans-serif;">Hur avfall hanteras internationellt varierar, men behovet av att hantera stora mängder aska efter förbränning är omfattande. I Sverige är förbränning av hushållsavfall vanligt och resulterar i cirka 250 000 ton flygaska varje år, som potentiellt kan behandlas med Chalmersforskarnas metod. I</span> <span style="font-size: 12.0pt; font-family: 'Arial',sans-serif;">övriga Europa totalt är mängden aska ca tio gånger så hög.</p>
<p>Även om det är svårt att uppskatta hur många ton zink som går förlorade genom deponi av flygaska i Sverige och andra länder, kan metoden som utvecklats av Chalmersforskarna vara av stort intresse för alla aktörer inom avfallshantering. Den erbjuder god potential för återvinning av metaller på ett relativt enkelt sätt och kan ha en betydande inverkan på lönsamheten för avfallsförbränning, liksom dess roll i den cirkulära ekonomin.</span></p>
<p><strong><span style="font-size: 12.0pt; font-family: 'Arial',sans-serif;">– </span></strong><span style="font-size: 12.0pt; font-family: 'Arial',sans-serif;">Tekniken för att extrahera zink från flygaska kan ge flera positiva effekter, som att behovet av brytning av jungfrulig zinkråvara minskas, det blir lägre toxicitetsnivåer i askan och kraftig minskning i mängden avfall som behöver deponeras. Det kan innebära ett viktigt bidrag till samhällets strävan mot en mer cirkulär ekonomi, säger Sven Andersson, adjungerad professor vid Chalmers och FoU-chef vid Babcock &amp; Wilcox Vølund AB.</p>
<p><strong><span style="font-family: 'Arial',sans-serif;">Används i full skala i Sverige</span></strong></p>
<p>Karin Karlfeldt Fedje delar sin tid mellan Chalmers och Renova och har tillbringat många år med att utveckla de olika stegen i metoden i samarbete med flera externa aktörer. Tillsammans med Sven Andersson har den fullskaliga processen utvecklats. Deras forskning har lett till att B&amp;W Vølund nu bygger Renovas asktvättanläggning med zinkåtervinning i Göteborg, en investering som varje år beräknas spara miljonbelopp för det kommunalt ägda avfallshanteringsföretaget.</span></p>
<p><span style="font-size: 12.0pt; font-family: 'Arial',sans-serif;">Läs artikeln ”</span><a href="https://u7061146.ct.sendgrid.net/ls/click?upn=4tNED-2FM8iDZJQyQ53jATUcE9WXIQLVn4IkljGwkTyaBIFSy9h4uTHy-2BF-2FR6RlC7m3KsLRA-2BeGFSkSCM8UNoC-2Bw-3D-3D-qS-_tujpWh3b734P-2Frq4hFPWR0gV4EC-2FhNOvlD1t1dH-2Bosv-2BaIEs9c8x2BwdoYbicGOFBQYsr4RmvZNxtEkxfV-2B949K-2BZzqzq20H7Q-2B2ZpY-2FJmSUCIKoX8tMD2T7fXFmqRoO-2F6pcJJy5-2BfbFqeQXy-2F2V6OmDTF8E-2Ftt-2FjsTcFj5D7UruzYL8cP252-2FpbZJHAKbYqOKsBuB6Q7ucXAFhR-2FH-2B4zS8mAINdsmnmYaTNcGjwU1hypq52x-2BwbVQ23WIarqcPwVH4fxiNbXuA1VwNMkRay5uX3wcQkRDXxe880Mv8tjH2-2FuqQ68SFjbIs9oJxrr7-2FG5ktbk2C2-2BDWHX3kXIgKs1FIvUf5V-2Bd2YE9wIi39fhC9jgul4CpHqPhZaS7SO9vce"><span style="font-size: 12.0pt; font-family: 'Arial',sans-serif; color: #0563c1;">Zinc recovery from Waste-to-Energy fly ash – A pilot test study</span></a><span style="font-size: 12.0pt; font-family: 'Arial',sans-serif;">” i Waste Management. </span></p>
<p><strong><span style="font-size: 12.0pt; font-family: 'Arial',sans-serif;">Mer om metoden</span></strong><br />
<span style="font-size: 12.0pt; font-family: 'Arial',sans-serif;">Metoden utvecklades ursprungligen under 1990-talet vid Karlsruhe Institute of Technology i Tyskland. Det finns för närvarande några etablerade anläggningar för utvinning av zink och andra ämnen från flygaska i Europa, och i en anläggning produceras ren zinkmetall i en komplex process. Genom metoden som utvecklats på Chalmers extraheras inte ren zinkmetall, utan istället används en enklare process där slutprodukten innehåller en mycket hög andel zink. Denna kan bearbetas i befintliga produktionslinjer inom metallindustrin.</span></p>
<p><span style="font-size: 12.0pt; font-family: 'Arial',sans-serif;">Metoden innefattar användning av en syratvätt som frigör zink och andra metalljoner från askan. Zinken utvinns från lakvattnet som zinkhydroxid genom kemisk utfällning,  och kan sedan raffineras ytterligare genom processer i metallindustrin för att generera zinkmetall med hög renhet. Den lakade flygaskan kan återförbrännas för att förstöra giftiga dioxiner. Under pilotstudien blandades 75–150 kilo flygaska per timme från en svensk avfallsförbränningsanläggning med skrubbervätskor från samma rökgasbehandlingssystem i ett kontinuerligt omrört kärl. Askresten avvattnades i ett vakuumbandfilter, medan zinkhydroxid</span> <span style="font-size: 12.0pt; font-family: 'Arial',sans-serif;">fälldes ut från lakvattnet. Slutligen filtrerades de bildade kristallerna i en membranfilterpress, vilket gav en filterkaka med upp till 80 viktprocent zinkhydroxid.</span></p>
<p><strong><span style="font-size: 12.0pt; font-family: 'Arial',sans-serif;">Mer om zink</span></strong></p>
<p><span style="font-size: 12.0pt; font-family: 'Arial',sans-serif;">Zink används i korrosionsskydd och för galvanisering, men även i legeringar och många vardagsprodukter som batterier, elektronik och kosmetika. Zink är också kroppens näst vanligaste spårämne och är viktigt för människans ämnesomsättning, men är giftigt i för höga halter.</span></p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/artikel/utvinner-vardefull-zink-ur-aska/">Utvinner värdefull zink ur aska</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Chalmersstudenter vinner tävling med hjälp av nobelprisad teknik</title>
		<link>https://www.byggkontakt.nu/nyheter/chalmersstudenter-vinner-tavling-med-hjalp-av-nobelprisad-teknik/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 18 Dec 2018 07:23:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[Chalmers]]></category>
		<category><![CDATA[pris]]></category>
		<category><![CDATA[WSP]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://www.byggkontakt.nu/?p=58714</guid>

					<description><![CDATA[<p>Ellen Brandt och Ellen Petersson från Chalmers tekniska högskola tar hem vinsten i WSPs årliga&#8230;</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/nyheter/chalmersstudenter-vinner-tavling-med-hjalp-av-nobelprisad-teknik/">Chalmersstudenter vinner tävling med hjälp av nobelprisad teknik</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Ellen Brandt och Ellen Petersson från Chalmers tekniska högskola tar hem vinsten i WSPs årliga studenttävling 100H. Uppdraget gick ut på att ta fram en lösning för minskad klimatpåverkan vid transporter. Med hjälp av det nobelprisade konceptet ”nudging” ska vinnarduons idé förändra människors beteendemönster. </strong><span id="more-58714"></span></p>
<p>100H är tävlingen där Sveriges studenter får i uppdrag att under 100 timmar ta fram en lösning på ett specifikt samhällsproblem. Tävlingen arrangeras av analys- och teknikkonsultföretaget WSP, och i år gick uppgiften ut på att ta fram en idé som kan bidra till att minska klimatpåverkan från transporter och på sikt nå klimatneutral mobilitet i Sverige.</p>
<p>Det vinnande bidraget kommer från Ellen Brandt, 27, och Ellen Petersson, 26, studerande vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Deras idé utgår från förra årets nobelprisade beteendeekonomiska koncept ”nudging”, vilket handlar om att knuffa människor i en viss riktning istället för att styra dem till nya beteenden.</p>
<p>– Det känns jätteroligt att vinna, vi hoppades såklart på det men det var inget vi vågade tro. Vår initiala tanke var att hitta en teknisk lösning, men vi insåg att det redan finns ett smörgåsbord av tekniska lösningar, såsom Uber och elbilar. Det vi behöver nu är beteendeförändring och då var nudging en bra lösning, säger Ellen Brandt och Ellen Petersson, vinnare i 100H.</p>
<p>Förslaget innebär enkla förändringar och handlingar som företag kan implementera i sin verksamhet för att uppmuntra sina anställda till att göra mer klimatsmarta val i vardagen, exempelvis genom realtidsinformation, gamification, klimatvänliga förhandsval i mötesbokningar med mera.De har även kopplat ihop sin idé med FNs hållbarhetsmål.</p>
<p>– Samhället står inför stora utmaningar när vi ska begränsa klimatpåverkan och nå FNs övriga hållbarhetsmål. Jag känner mig dock hoppfull inför framtiden när kunskapen och engagemanget på våra universitet och högskolor är så stort. Ellen Brandt och Ellen Petersson kombinerar i sitt bidrag insikter om vad som påverkar mänskligt beteende med koll på digitala lösningar. Dessutom pekar de på företagens ansvar och möjligheter att underlätta för medarbetarna att agera hållbart, vilket jag personligen tilltalas av, säger Maria Brogren, chef för hållbarhet och innovation på WSP.</p>
<p>– Helt rätt att fokusera på hur vi med relativt små insatser kan ändra vårt beteende, vilket är förutsättningen för att bättre teknik ska ge faktisk klimatnytta. De identifierar dessutom vilka hållbara utvecklingsmål som påverkas positivt och fokuserar klokt på bilresorna som står för så stor del av vår klimatpåverkan och som så ofta är onödiga, menar Mattias Goldmann, vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores<br />
<strong><br />
Juryns motivering:</strong><em><br />
Det vinnande bidraget föreslår ett kreativt verktyg som företag kan använda för att stimulera sina medarbetare att ändra sitt beteende, och välja andra lösningar än att ta bilen till och i arbetet. Bidraget använder sig av fyra olika nudginginstrument för att knuffa arbetstagare och därmed hela företag i rätt riktning. Bidraget ger en tydlig presentation av förslaget, vilka globala hållbarhetsmål som det bidrar till och den samhällsekonomiska nyttan. Vi bedömer att genomförbarheten är hög och känner oss sugna på att testa verktyget på WSP.</em></p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/nyheter/chalmersstudenter-vinner-tavling-med-hjalp-av-nobelprisad-teknik/">Chalmersstudenter vinner tävling med hjälp av nobelprisad teknik</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>God start för samarbetet kring vattenfrågor vid Chalmers nya mötesforum Rendezvous Avancez</title>
		<link>https://www.byggkontakt.nu/artikel/god-start-for-samarbetet-kring-vattenfragor-vid-chalmers-nya-motesforum-rendezvous-avancez/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Boxtoppen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 20 Oct 2015 08:08:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Artiklar]]></category>
		<category><![CDATA[Chalmers]]></category>
		<category><![CDATA[Rendezvous Avancez]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://www.byggkontakt.nu/?p=24402</guid>

					<description><![CDATA[<p>Nyligen samlades ett 30-tal forskare och lika många frågeställare i Chalmersska huset i Göteborg för att bland annat diskutera hur förhöjda havsnivåer och klimatförändringar utmanar aktörerna i stadsbyggnadsprocessen. Flera frågor belystes för att få hjälp att hantera konsekvenserna av dessa förändringar och resultaten av samtalen var överväldigande positiva.</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/artikel/god-start-for-samarbetet-kring-vattenfragor-vid-chalmers-nya-motesforum-rendezvous-avancez/">God start för samarbetet kring vattenfrågor vid Chalmers nya mötesforum Rendezvous Avancez</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>Genomförandet av Chalmers nya mötesform – Rendezvous Avancez – som nu testas för första gången ledde till att Chalmers, tillsammans med frågeställarna, startar upp samarbeten kring projektansökningar, kompletterande utredningar och utbildning inom flera områden med koppling till temat <em>Vatten</em>. Tanken med konceptet är att skapa nya typer av möten mellan forskare och samhälle där fokus är gemensam utveckling. Antalet inskickade frågor i premiäromgången överträffade förväntningarna och intresset var stort.</p>
<p>– Både frågeställarna och forskarna har uttryckt sig mycket positivt såväl kring den genomförda mötesdagen som utkomsten av de enskilda mötena, säger Karin Färnevik, projektledare för utvecklingsarbetet av Rendezvous Avancez. Vi ser tydligt att det här kommer att utveckla och stärka Chalmers utåtriktade samarbete, och bidra till utveckling av både samhälle, forskningen och utbildning inom relevanta områden kopplade till klimatförändringar och vatten.</p>
<p>Samarbeten under utveckling, som är en del av resultatet av mötesdagen, rör exempelvis:</p>
<ul>
<li>Gemensamma kunskapsseminarier i syfte att identifiera ytterligare perspektiv på problematiken kring åldrande ledningsnät.</li>
<li>Examensarbeten och involvering av doktorander i syfte att utveckla befintliga modeller och riskbedömningsverktyg för att underlätta kravställning för flöden av dagvatten vid exploatering.</li>
<li>Potential för utveckling av kommersiell teknik.</li>
</ul>
<p>Andra resultat var att forskare på Chalmers som tidigare inte haft samarbeten eller gemensamma forskningsprojekt nu fick tillfälle att lära känna varandra och andra kompetensområden som finns på Chalmers med koppling till Samhällsbyggnad och vattenfrågor. Dessa möten borgar för fortsatt god utveckling av styrkeområde Samhällsbyggnad vid Chalmers och kommer att stärka forskningen och därmed utbildningen kring vattenrelaterade frågor för lång tid framöver.</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/artikel/god-start-for-samarbetet-kring-vattenfragor-vid-chalmers-nya-motesforum-rendezvous-avancez/">God start för samarbetet kring vattenfrågor vid Chalmers nya mötesforum Rendezvous Avancez</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Chalmers Studentbostäder och Peab bygger 118 miljöklassade och rökfria studentbostäder</title>
		<link>https://www.byggkontakt.nu/nyheter/chalmers-studentbostader-och-peab-bygger-118-miljoklassade-och-rokfria-studentbostader/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Anders Enquist]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 08 Apr 2014 14:21:46 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[Chalmers]]></category>
		<category><![CDATA[Peab]]></category>
		<category><![CDATA[studentbostäder]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://www.byggkontakt.nu/?p=12859</guid>

					<description><![CDATA[<p>I februari påbörjades byggnationen av 118 studentlägenheter i kvarteret Nålskäran i Johanneberg, närmare bestämt vid Dr Forselius Backe. Projektet är en totalentreprenad som byggs av Peab för Chalmers Studentbostäder och det ska miljöcertifieras enligt Swedish Green Building Council med målsättning Miljöbyggnad Guld. Kontraktsumman uppgår till ca 65 miljoner kronor och bostäderna kommer att vara klara i juni 2015.</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/nyheter/chalmers-studentbostader-och-peab-bygger-118-miljoklassade-och-rokfria-studentbostader/">Chalmers Studentbostäder och Peab bygger 118 miljöklassade och rökfria studentbostäder</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<h1></h1>
<p>Fastigheten består av en huskropp med sex våningsplan inklusive suterrängplan och kommer att innehålla 118 moderna lägenheter. Boendeytan blir ca 24 kvm, med undantag för 6 st lägenheter på översta plan som kommer att bli ca 36 kvm plus terrass. Byggnaden innehåller även gemensamma balkonger, uteplatser, tvättstuga, förråd, cykelförråd och gemensam korridor. P-platser för både bil och cykel kommer att erbjudas de boende.</p>
<p>Projektet kommer att bli ett av de första studentboenden i Sverige som har målsättning att certifieras Miljöbyggnad Guld och dessutom vara rökfritt. Miljöbyggnad är ett svenskt system för att certifiera byggnader inom energi, inneklimat och material. För att nå den högsta nivån, Guld, krävs även nöjda brukare vilket mäts genom undersökningar, som görs under de första 24 månaderna efter slutbesiktning.</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu/nyheter/chalmers-studentbostader-och-peab-bygger-118-miljoklassade-och-rokfria-studentbostader/">Chalmers Studentbostäder och Peab bygger 118 miljöklassade och rökfria studentbostäder</a> appeared first on <a rel="nofollow" href="https://www.byggkontakt.nu">Byggkontakt</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
