I Januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centern fanns bland annat fri hyressättning i byggnation med, vilket var ett krav från L och C.

– Det kommer att genomföras. I bästa fall kan det ge ett ökat intresse för att bygga hyreslägenheter, vilket behövs i Sverige, säger Per Bolund.

Investeringsstöd
Per Bolunds företrädare Peter Eriksson (Mp) var den som införde investeringsstödet. Detta omdiskuterade stöd för enklare hyresrätter vann så småningom sina anhängare och det saknades av delar av branschen då det togs bort ur budgeten i vintras. Nu ska det åter införas.

Hittills har det beviljats stöd för 20 000 hyresrätter. Man har delat ut nästan 4 miljarder kronor. Stödet har dock kritiserats för att hyresreduktionen, om man jämför med nyproduktion, bara är ca 10–15 %.

– När vi nu återinför stödet kan flera hundra redan ansökta byggprojekt med tiotusentals lägenheter komma igång. Vi ska också planera långsiktigt och se till så att vi har ett investeringsstöd för framtiden. Där kommer vi ha samtal mellan de fyra partierna som ingår och står bakom januariavtalet, säger Per Bolund.

Fastighetsskatten
Bolund säger att man inte kommer inte införa den fastighetsskatt som fanns innan den stora reformen men att skatten behöver en översyn. Detta bland annat på grund av de regionala skillnader i kostnadsökningar i exempelvis Kiruna men inte i Danderyd, vilket fått kritik.

– Det är ju inte alltid som reformer faller ut på det sättet som man tänker sig när man sitter och skissar på dem. Jag tror inte att visionen när man genomförde förändringen av fastighetsbeskattningen var att man skulle öka kostnaderna för de som bor runt om i landet för sitt boende och samtidigt sänka väldigt kraftigt för de som hade de mest värdefulla bostäderna i storstadsområdena, säger Per Bolund.

Flyttskatten
Bolund pekade på att flyttskatten, det vill säga räntan på uppskovsbeloppet, ska tas bort är en väldigt tydlig punkt i januariavtalet.

– Det är en av de trögheter som i dag kan finnas för den som ville byta till ett mera bättre anpassat boende för sin livssituation.

Storstadsavtal
Storstadsavtal är ett sätt att stimulera och möjliggöra för kommuner som satsar på infrastruktur att också få ett stöd till bostadsbyggandet.

– Det finns också en statlig medfinansiering när man bygger ut kollektivtrafiken att staten kan gå in och ta en del av kostnaden. Det görs just för att öka möjligheten att skapa fler bostäder och minska transporter och deras miljöpåverkan, säger Per Bolund.

Klimatinvesteringsprogram
Bolund berättade också om ett klimatinvesteringsprogram där man finansierar en omställning till hållbarhet.

– Syftet är att kunna minska utsläppen och miljöpåverkan i våra städer. När vi sedan effektiviserar transportsystemen ger det också en möjlighet att använda ytorna mer effektivt, till fler bostäder men också till trevligare statsmiljöer.

Amorteringskraven
Amorteringskraven har från oppositionen, finans- och samhällsbyggnadssektorn fått kraftig kritik då man menar att det hämmar byggandet och gör det svårare att ta lån.

Bolund bollade tillbaka genom att hänvisa till bankernas ansvar:

– Regeringen har velat skapa möjligheter för den som köper en nybyggd lägenhet att kunna få ett undantag från amorteringskraven. Där har bankerna valt att inte utnyttjat den möjligheten, menade Per Bolund.

Bredare samverkan
Sammanfattningsvis menar Per Bolund att det viktigaste för bostadsförsörjningen är att få igång en bredare samverkan.

– Byggandet innefattar väldigt många parter. Jag skulle gärna vilja att vi tillsammans satte oss ner och försökte bidra med våra olika pusselbitar och skapa en helhet som fungerar.

– Till exempel vill jag ha en närmare dialog med kommunerna hur de kan bli bättre på att ta sitt bostadsförsörjningsansvar. Idag varierar det väldigt mycket. En del kommuner bygger inte alls i den takt som man skulle behöva göra, avslutar Per Bolund.

The post Nytt avsnitt av podcasten Snåret: Per Bolund om regeringens stöd för byggsektorn appeared first on Byggkontakt.

– Det är verkligen arbetstagarnas marknad nu, med stor kompetensbrist och en ljus prognos för fler jobbtillfällen under våren inom byggbranschen. När det finns många jobb att välja på betyder det också att många företag behöver tänka nytt kring rekryteringen för att säkra sin kompetensförsörjning, både nu och i framtiden, säger Mikael Jansson, vd för ManpowerGroup Sverige.

Det ser fortsatt ljust ut på arbetsmarknaden inom byggbranschen med en sysselsättningstrend på +17 procent, vilket innebär att arbetsgivare tror på många fler jobbtillfällen under det andra kvartalet 2019. Det är en liten ökning jämfört med föregående kvartal då prognosen låg på +12 procent, men innebär ett ordentligt uppsving på hela 29 procentenheter jämfört med motsvarande period förra året. Då låg sysselsättningstrenden istället på frostiga -12 procent.

I Sverige som helhet förväntar sig arbetsgivarna en ökad efterfrågan på arbetskraft under det kommande kvartalet med en sysselsättningstrend på +9 procent. Det är den starkaste siffran på nästan två år. Jämfört med motsvarande period förra året är prognosen hela sju procentenheter starkare. Då förväntade sig svenska arbetsgivare knappt någon jobbtillväxt, med en svag sysselsättningstrend på +2 procent.

Svenska branscher med starkast jobbprognoser
• Hotell- och restaurangbranschen, +23 procent
• Byggbranschen, +17 procent
• Transportsektorn, +15 procent
• Finans-, fastighets- och uppdragssektorn, +14 procent
• Tillverkningsindustrin, +9 procent

Om sysselsättningstrenden
Sysselsättningstrenden definieras som den andel arbetsgivare som tror att sysselsättningen ökar, minus den andel som tror att den minskar. Under det andra kvartalet 2019 förväntar sig 18 procent av de svenska arbetsgivarna en ökad sysselsättning, 8 procent förväntar sig att minska arbetsstyrkan, 1 procent svarar vet ej och majoriteten (73 procent) förutser en oförändrad sysselsättning. Sysselsättningstrenden för Sverige blir då +10 procent och när siffrorna justerats utifrån säsongsvariationer blir sysselsättningstrenden +9 procent

Om ManpowerGroup Arbetsmarknadsbarometer
ManpowerGroup Arbetsmarknadsbarometer (ManpowerGroup Employment Outlook Survey) har funnits i Sverige i 15 år och är den enda undersökning som mäter framtida sysselsättning globalt, det vill säga hur arbetsgivare bedömer det kommande kvartalet istället för att mäta vad som redan har hänt.

Undersökningen baseras på intervjuer med drygt 59 000 arbetsgivare inom näringsliv och offentlig sektor i 44 länder. I Sverige har drygt 750 intervjuer genomförts. De som tillfrågas utgör ett representativt urval bland arbetsgivare i respektive land, och de har inte hämtats från Manpowers kundregister. Under drygt 50 år har samma fråga ställts till arbetsgivare i bland annat USA, Storbritannien och Kanada. Resultatet av undersökningen är väl använt av beslutsfattare och analytiker världen över.

• Unik: Undersökningen är unik när det gäller storlek, geografisk spridning och branschtäckning.
• Framtidsinriktad: Arbetsmarknadsbarometern är den enda undersökningen som mäter hur arbetsgivarna bedömer personalsituationen inför det kommande kvartalet. De flesta andra undersökningar mäter vad som hänt bakåt i tiden, så kallad retrospektiv analys.
• Konsekvent: Under drygt 50 år har en och samma fråga ställts till arbetsgivarna i bland annat USA och Kanada. Undersökningen har funnits i Sverige sedan 2003.
• Oberoende: Deltagarna i enkäten utgör ett representativt urval bland arbetsgivarna i respektive land och hämtas inte från ManpowersGroups kundregister.
• Pålitlig: Undersökningen baseras på intervjuer med nära 59 000 arbetsgivare från näringslivet och den offentliga sektorn i 44 länder. Tack vare undersökningens omfattning kan detaljerade analyser göras av både branscher och regioner. Respondenterna tas inte från ManpowerGroups kundregister.

The post Ny prognos: Många fler jobbtillfällen i byggbranschen i vår appeared first on Byggkontakt.

Under åren 2007–2018 har entreprenadjuristerna från Sveriges Byggindustrier och Stockholms Byggmästareförening svarat på frågor i spalten Fråga juristerna i tidningen Byggindustrin. Syftet har varit att publicera svaren på de vanligaste frågorna avseende affärsavtalen, dels från tidningens läsare och dels från organisationernas ca 3 600 medlemsföretag. Det är alltså denna imponerande bas av frågeställare som har inspirerat och hållit liv i spalten under de gångna åren. Alla frågor är baserade på verkliga fall men har av praktiska skäl förkortats och anonymiserats. Med rubriksättning och layout har ambitionen varit lättlästa texter som berör och reder ut kniviga juridiska spörsmål.

”Det är inte bara byggarna som ställer frågorna utan även myndigheter, beställare, konsumenter, advokatbyråer med flera. Boken används även på universiteten. Vi tycker det är viktigt att få kunskap redan i ett tidigt skede. Det är ett jättebra arbetsredskap för hela samhällsbyggnadsbranschen.”
Claes Sahlin, chefsjurist på Stockholms Byggmästareförening

Förteckning över förkortningar

År 2015 gavs en första utgåva av denna bok ut med titeln ”200 frågor och svar om entreprenadjuridik”. I nuvarande utgåva ha ytterligare ca 100 frågor lagts till, vilka har publicerats under de senaste tre åren. Dessutom har tabeller med kopplingar mellan å ena sidan frågor och å andra sidan paragrafer och dylikt. i standardavtal och lagar lagts till. En förteckning över förkortningar har också tillkommit. Sedan förra utgåvan har nya versioner av ABS och Hantverkarformuläret kommit. Dessutom har regler om elektroniska personalliggare i byggbranschen och nya lagar om offentlig upphandling införts.

”Många av dom som ställer frågor till oss vill veta vad som gäller och vad dom ska göra i praktiska situationer under byggprocessens olika skeden. Den nya boken med 300 frågor och svar om entreprenadjuridik gör det ännu lättare att nå och förstå entreprenad- och upphandlingsjuridiska vardagsproblem. Ett välkommet tillskott till byggbranschens verktygslåda.”
Olof Johnson, chefsjurist på Sveriges Byggindustrier

”Förutom att boken nu känns mer komplett med sina 100 extra frågor och svar så har de tidigare svaren uppdaterats genom nya fotnoter. Införandet av tabeller som kopplar ihop de olika bestämmelserna med svaren har också förstärkt bokens funktion som ett praktiskt verktyg för alla som intresserar sig för entreprenadjuridik. Dessutom är boken liten vilket gör den smidig att bära med sig.”
Claes Sahlin, chefsjurist på Stockholms Byggmästareförening

Beställ boken hos Svensk Byggtjänst: https://byggtjanst.se/bokhandel/kategorier/projektering-upphandling/upphandling-avtal-entreprenadjuridik/300-fragor-och-svar-om-entreprenadjuridik/

The post Ny bok – ett arbetsredskap för hela byggsektorn appeared first on Byggkontakt.

– Vi ser nu att bostadsbyggandet ökar i Sverige, men det befinner sig ändå på en för låg nivå. Samtidigt kan vi se att byggpriserna under lång tid ökat snabbare än inflationen. En snabbare planprocess och slopade kommunala tekniska särkrav är viktiga åtgärder för att pressa kostnaderna. Men vi behöver också se på vilket sätt den låga konkurrensen är ett hinder för bostadsbyggandet och vad man kan göra åt det. Vi vill exempelvis ta reda på varför så få utländska byggbolag har valt att försöka ta sig in på byggmarknaden här. Svenska byggbolag är starka på många håll utomlands men vi ser inte trenden åt andra hållet och det bidrar till den låga konkurrensen och i förlängningen de höga byggpriserna, säger bostadsminister Stefan Attefall.

Regeringen har under den gångna mandatperioden genomfört en rad regelförenklingar i plan- och bygglagen. Att bygga fastigheter är dock kostsamma projekt, och det krävs att ett bolag kan ligga ute med ansenligt kapital till dess att bostäderna är klara och kan generera avkastning. Detta kan vara ett problem särskilt för mindre och medelstora byggbolag utan stora ekonomiska muskler. Utredaren ska därför också se över i vilken grad finansieringsproblem är ett hinder små och medelstora bolag att etablera sig på marknaden och komma med förslag till förbättringar.

Utredaren ska:

– Se över förutsättningarna för att främja konkurrensen på byggmarknaden och vid behov komma med förslag som kan förbättra situationen

– studera omfattningen av utländska aktörer i an­buds­konkurrensen vid offentlig upphandling av bostadsbygg­ande och lämna förslag som kan främja anbuds­konkurrensen i allmänhet och inslaget av utländska aktörer i syn­nerhet

– utreda omfattningen av och konsekvens­erna för konkurrensen av s.k. horisontell och vertikal integration inom byggsektorn och byggmaterialindustrin samt olika former av ägarsamband i övrigt som är av sådan art att ägandet kan anses ge möjlighet att påverka företaget och dess verksamhet

– med utgångspunkt i de specifika branschförutsättningarna undersöka förutsättningarna för att förbättra konkurrensen inom bygg- och bygg­materialindustrin samt lämna förslag som kan förbättra konkurrensen

– undersöka i vilken utsträckning finansiella restriktioner är ett hinder för bostadsbyggande och, om restriktioner finns, lämna förslag som kan underlätta till­gången till kapital särskilt för mindre och medelstora före­tag

Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2015.

Utredare blir ek dr Sten Nyberg, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Hans forskning fokuserar på frågor som rör konkurrens och offentlig ekonomi. Han var under 2008-2011 chefsekonom vid Konkurrensverket och han har även bland annat varit gästforskare vid Institute of Advanced Studies i Princeton och vid Stanford University.

The post Ökad konkurrens inom byggsektorn ska öka bostadsbyggandet appeared first on Byggkontakt.