En statlig kommitté gör en systematisk och grundlig översyn av BBR och andra regelverk. Två delbetänkanden har redan publicerats och ett slutligt betänkande kommer senast i december 2019. Översynen gäller både regelverk och hantering av standarder. 

Nuvarande byggregler upplevs ofta av tillämparna som svåröverskådliga och inte fullt användarvänliga. Användningen kräver stort detaljkunnande av föreskrifter, allmänna råd och standarder. Det finns visserligen en positiv inställning till funktionskraven i BBR, men föreskrifterna i BBR och EKS kan vara otydliga, kan ibland motsäga varandra och saknar i vissa fall uttalade syften. Vid ombyggnad upplever byggarna att det är svårt och dyrt att följa BBR. Några anser kanske att vi bör återgå till det tidigare upplägget med ett särskilt regelverk för ombyggnad.

Klimat och miljö

Byggregler och hantering av standarder behöver dessutom ses över mot bakgrund av klimat- och miljöaspekter. Förändrat utomhusklimat ställer nya krav. Tack vare en allt mer energieffektiv driftsfas för nya byggnader, har byggproduktionens relativa bidrag till klimatavtrycket ökat och kan vara upp till 50 procent av klimatavtrycket under byggnadens livscykel. Val av byggkonstruktion och av byggprodukter har stor betydelse i sammanhanget. Valen av byggmaterial ska samtidigt bidra till sunda hus för deras brukare.

Eftersom BBR och EKS hänvisar till standarder blir också hanteringen och prioriteringen mellan dessa betydelsefulla för byggnadernas prestanda och miljöpåverkan. Det svenska regelverket bör också moderniseras mot bakgrund av digitaliseringen som medger nya och effektivare sätt att arbeta med projektering, byggproduktion och fastighetsförvaltning.

Modernare

I början av 2017 tillsatte regeringen en kommitté – ”Kommittén för modernare byggregler” – för att noga se över regler och hantering av standarder. Kommittén gavs direktivet ”Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m”. Arbetet har sin bäring på byggande av både bostäder, andra hus och anläggningar.

Under 2016 påbörjades bygget av 60000 bostäder och 2017 var siffran 64000. Till intentionerna med modernare regelverk hör också ambitionen att bygga mer (bostäder), öka konkurrensen, minska kostnaderna, men samtidigt bygga bra för människor och miljö, och dessutom minska antalet byggfel.

Betänkanden

Kommittén har bland annat rest på Sverige-turné och samlat in synpunkter från byggherrar, kommuner, andra användare av regelverken samt representanter för brukare. Över 200 personer har kommit till tals. Senast genomfördes en hearing om sex vägval för arbetet med byggreglerna BBR och EKS.

Kommittén har hittills presenterat två delbetänkanden och en rapport. I ”Nystart för byggstandardiseringen genom stärkt samverkan” var den huvudsakliga slutsatsen att grundproblemet med det nuvarande systemet för byggstandardisering är brist på samverkan. Ett flertal förordningar, allmänna råd, svenska och europeiska standarder ska samverka. I delbetänkandet föreslogs en nationell samordnare för systematisk samverkan mellan Boverket, SIS och byggbranschen. Vidare föreslogs ett nationellt myndighetsråd och att regeringen villkorar medfinansieringen av SIS.

I ett delbetänkande om miljöpåverkan i byggprocessen – ”Resurseffektiv användning av byggmaterial” – föreslogs att det i EU:s byggproduktförordning införs krav på innehållsförteckningar. Att byggprodukter och -material är klart deklarerade är en förutsättning för att riskerna ska kunna minska för människor och miljö under produktions- och driftfaserna och att återanvändning/återvinning gynnas. Vidare förslogs att Vinnova får uppdrag att mer än idag främja utveckling av byggprodukter och nära-nollavfallsbyggnader.

Viktiga vägval

Nyligen kom kommittén med rapporten ”Vägval för Sveriges nya byggregler”. I denna presenterades de sex vägval som kommittén måste göra – gällande BBR och EKS – inför sitt slutbetänkande som publiceras i december 2019. Vägvalen formuleras som:

• Vad behövs för att kunna använda funktionskrav?
• Bör BBR och EKS endast innehålla föreskrifter, inte allmänna råd?
• Hur kan tillämpningen av Boverkets föreskrifter underlättas?
• Ska staten reglera vilka krav som är viktigast och ska tillämparna kunna göra avvägningar?
• Vilka krav är rimliga vid ändringar i befintligt bestånd?
• Vad innebär ett modernt och framtidssäkrat regelverk?

En riktlinje vid reformeringen av regelverket är att begränsa regelfloran och höja kvaliteten på de regler som behövs. Regelverket ska bli mindre detaljerat och klarare utformat språkligt. I kommitténs arbete ingår också att se över den offentliga kontrollen enligt PBL. Det blir mycket intressant att se hur man lyckas.

Kommitténs arbete berör:

PBL, Plan- och bygglagen, kapitel 8 och 10.

PBF, Plan- och byggförordningen, kapitel 3-5 och 7.

BBR, Boverkets byggregler, hela regelverket.

EKS, Boverkets föreskrifter om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder, hela regelverket.

Samt de standarder som BBR och EKS hänvisar till.

Hearing om vägvalen inför modernare byggregler

I slutet av september genomfördes en hearing med en rad intressenter. Ledningen för kommittén, Kurt Eliasson och Anna Sander, samt deras medarbetare, samlade synpunkter och förslag angående de vägval som kommittén ska göra inför slutbetänkandet och inför omarbetning av regelverken.

– Det kom fram bra och tydliga budskap från flera håll, berättar Anna Sander. Man ville ha ökad tydlighet i regelverken. De ska vara lättare att hitta i och att tolka.

Samtidigt finns en önskan om att i vissa lägen kunna vara flexibel. Frågan är hur dessa två önskemål ska kunna jämkas.

– Funktionskrav som i BBR accepteras och är önskvärda i flertalet läger, men funktionskraven borde kanske kompletteras med en handbok eller motsvarande som visar på tekniska lösningar. Funktionskraven kan stå fast över längre tid, medan de tekniska lösningarna kan uppdateras efter hand, säger Anna Sander.

Deltagarna i hearingen ansåg att digitaliseringen inte kommit så långt att den underlättar regelanvändningen i önskvärd grad. ”Inne i den digitala miljön” borde det vara lättare att hitta fram till lagar, regler, anvisningar och tekniska lösningar. Mer välfungerande gränssnitt och bättre pedagogik efterfrågas.

– Man pekade också på svårigheterna för byggherrar och entreprenörer när samma regel tolkas olika av olika kommuner, fortsätter Anna Sander. Ett förslag framfördes att inrätta en nationell motsvarighet till ett reklamationsråd som kan hantera kollisioner av regeltolkningar.

Under hearingen tog man också upp frågan om regelverken och önskan att bygga beständigt för lång livslängd på byggnaderna. Ett bostadshus ska klara sig 30–40 år innan det renoveras och stommen bör därefter stå pall lika många år till. Regelverken bör också gynna flexibilitet, på så sätt att byggnaders planlösning ska kunna förändras, tack vare exempelvis glest utplacerade schakt och långa spännvidder. Samtidigt bör regelverken inte hindra att bygga bostäder till lägre kostnader.

– Beträffande att nybyggnadsreglerna i BBR också gäller ombyggnader så anser många att detta är problematiskt och kostnadsdrivande, berättar Anna Sander. Det gör det svårt att nyttja befintligt bestånd eftersom den planerade ombyggnaden kan ha svårt att klara regelverket.

Kanske bör vi gå tillbaka till den gamla ordningen med ett separat regelverk för ombyggnader – som fanns i form av BÄR – ”Allmänna råd om ändring av byggnad”.

– Vi är mycket nöjda med hearingen. Det kom fram många konkreta åsikter och många förslag till lösningar, avslutar Anna Sander.

Nästa hearing genomförs 19 november och då ska det handla om kontrollsystemet, det vill säga kontrollen av att lagstiftningen uppfylls vid byggnation.

https://www.svenskbyggtidning.se/

https://issuu.com/b2bnyheter.se/stacks

The post Kommittén för modernare byggregler – intensivt arbete att förbättra regelverken appeared first on Byggkontakt.

Mårten Lilja, vice vd och chef för Affärsområde Bostad på Riksbyggen

Ett hundratal personer från samtliga nordiska länder möttes nyligen i Stockholm på årskonferensen för Nordisk Bostads Organisation, NBO (Housing Nordic), där Riksbyggen är medlem. Från svensk sida deltog även HSB och Sabo.

Gemensamma nordiska byggregler
NBO har länge verkat för gemensamma nordiska byggregler, något som fått gehör hos Nordiska ministerrådet genom den deklaration som släpptes i maj.

Seniorrådgivaren Kristian Henriksen berättade på konferensen hur ministerrådet har planerat att arbeta vidare med frågan. Ett första steg blir ett forskningsprojekt för att ta fram ett underlag till vad som krävs för att harmonisera de regler och standarder som finns hos olika myndigheter.

Därefter kommer ett pilotprojekt att lanseras med fokus på att skapa gemensamma regler för tillgänglighet. Projektet skall gå i ett så kallat living lab-format, det vill säga en fysisk testbyggnad som kan flyttas runt mellan de olika länderna. Budget och tidsramar för arbetet är ännu inte beslutade, men den kommitté som är ansvarig för arbetet kommer att mötas igen i slutet av september för att gå vidare i planeringen.

– Det är glädjande att Sverige under sitt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet under 2018 har beslutat om stärka samarbetet i frågorna. NBO har under flera års tid arbetat med att lyfta frågorna om samarbete inom de nordiska länderna, Mårten Lilja, vice vd och affärsområdeschef för bostäder på Riksbyggen.

Anders Nordstrand, vd för Sabo, är också nöjd.

– Det är väldigt positivt att Nordiska ministerrådet följer upp det här arbetet, och vi kommer aktivt att stötta det. Med harmoniserade byggregler kan vi skapa en mer attraktiv nordisk byggmarknad, med bättre konkurrens och lägre priser som resultat, säger Anders Nordstrand, vd för Sabo.

Även Anders Lago, förbundsordförande för HSB, välkomnar att de nordiska bostadsministrarna uppdrog åt Nordiska ministerrådet att arbeta för en harmonisering av de nordiska byggreglerna.

– Det finns mycket positivt med ett mer gemensamt regelverk. På sikt kan detta innebära lägre byggkostnader och skapa möjligheter för ett ökat byggande, säger han.

Läs mer om NBO

Läs mer om Nordiska ministerrådet 

Regeringens pressmeddelande om att stärka harmoniseringen av byggregler

The post Nordiska ministrar banar väg för harmoniserade byggregler appeared first on Byggkontakt.

I vissa fall kan emellertid tidsfristen förlängas med maximalt tio ytterligare veckor, men det förutsätter att åtgärden är nödvändig på grund av utredningen i målet. För anmälningspliktiga åtgärder krävs startbesked för att få påbörja byggnation. Enligt 6 kap. 7 § PBF ska även dessa ärenden handläggas skyndsamt och byggnadsnämnden ska meddela sitt beslut om startbesked inom fyra veckor från den tidpunkt då samtliga behövliga uppgifter kom in till ärendet. Likt tidsfristen för bygglov och förhandsbesked finns det även i fallen om startbesked möjlighet att utvidga handläggningsfristen till totalt åtta veckor om frågan är av större vikt eller av principiell betydelse.

Genom rapporten Utvärdering av tidsfrister och förslag till sanktioner (Rapport 2017:4), som presenterades av Boverket i april 2017, har det uppmärksammats att så många som var femte kommun i Sverige inte håller handläggningstiderna för lov och att var sjätte kommun inte klarar tiderna för anmälningsärenden. I rapporten föreslår myndigheten därför att ett system med reduktion av avgift införs i PBL.

Regeringen tog informationen till sig och den 21 mars 2018 presenterades propositionen 2017/18:210 Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan. Lagförslaget är tänkt att leda till ett effektivare byggande och likt Boverket föreslår Regeringen att ett system med avgiftsreduktion för sökande när tidsfristen för handläggningsärenden om bygglov, förhandsbesked och startbesked överskrids ska införas i PBL. Lagförslaget innehåller även en treveckorsfrist, inom vilken den beslutsfattande nämnden ska förelägga sökanden att komplettera ärenden om lov och förhandsbesked om detta anses behövas. Om föreläggandet om komplettering görs inom denna tid börjar fristen inom vilken nämnden ska fatta beslut att löpa från och med den tidpunkt då bristen avhjälpts av sökanden. Om sökanden självmant väljer att komplettera sin ansökan börjar en ny tioveckorsfrist att löpa från och med att det ytterligare underlaget inkommit till nämnden. Även i dessa fall har nämnden därifrån tre veckor på sig att förelägga sökanden att komplettera ansökan ytterligare. Regeringen uttalar att de nyss nämnda tidsfristerna är tänkta att gälla även i fråga om anmälningsärenden.

Vidare föreslås ett krav på att nämnden, i samband med att en ansökan om lov eller förhandsbesked inkommer, skriftligen ska informera sökanden om vilka tidsfrister som gäller för handläggningen. Syftet med detta är att tydliggöra för sökanden respektive anmälaren inom vilka tidsramar som byggnadsnämnden ska meddela beslut i det aktuella ärendet.

I propositionen föreslås att en reduktion på 1/5 av avgiften för varje påbörjad försenad vecka i nyss nämnda ärenden ska börja gälla den 1 januari 2019. Reduktionen ska även gälla vid ansökan om rivningslov, marklov, förhandsbesked och anmälan.

Vi på Foyen välkomnar Regeringens proposition. Vi upplever ofta att handläggningen i olika lovärenden drar ut på tiden betydligt och att kompletteringskrav ställs till sökande i ett allt för sent skede, vilket leder till att frustrationen hos sökande bli stor.

Vill Du veta mer om bygglov och startbesked?

Kontakta Pia Pehrson, advokat och delägare på Foyen Advokatfirma
pia.pehrson@foyen.se

The post Försening hos kommunen ger reduktion på handläggningsavgift appeared first on Byggkontakt.

Bilden: Kurt Eliasson, utredare i kommittén.

Gävle kommun anordnade en cafédialog med bland annat arkitekter, byggherrar, fastighetsägare, representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen och samhällsbyggnadsnämndens ordförande när Kommittén för modernare byggregler kom på besök.

Gävle växer med 1 000 invånare per år och har behov av att såväl bygga nya bostäder som att renovera en del befintliga byggnader. Långsiktig hållbarhet, för- och nackdelar med funktionskrav och huruvida Boverkets byggregler (BBR) behöver bli mer enhetlig var några av de frågor som lyftes under samtalen.

– En problematik som tydliggjordes under besöket i Gävle var otydligheten mellan ombyggnadsregler och nybyggnadsregler. Även behovet av att kunna hantera föråldrade detaljplaner på ett smidigt och inte så resurskrävande sätt framfördes. Det var intressant att få ta del av konkreta exempel där svårigheter uppstår med dagens byggregler, säger Kurt Eliasson, utredare i kommittén.

Hittills har kommittén besökt Göteborg och Gävle. Nästa ort på tur är Karlstad den 6 mars. Därefter fortsätter turnén till Karlstad, Jönköping, Knivsta, Uppsala, Gällivare, Kiruna och Malmö.

The post Byggreglerna i fokus på cafédialog i Gävle appeared first on Byggkontakt.

I Göteborg besökte kommittén bostads- och forskningsprojekten HSB:s Living Lab och Riksbyggens bostadsrättsförening Viva. Här testas nya tekniska lösningar för att minska miljöpåverkan i boendet. Det experimenteras också med hur mycket egen yta vi behöver i våra bostäder och vilka funktioner som kan delas med andra.

– Göteborg är intressant eftersom det är en stad som ligger långt fram när det gäller innovationer och forskning kring boendet, säger Kurt Eliasson, utredare i Kommittén för modernare byggregler.

Kommittén träffade även representanter från byggnadsnämnden och stadsbyggnadskontoret, intressenter från branschen och forskare från Chalmers. Att dagens byggregler är svårtolkade och ibland motstridiga framfördes av flera. Det gör att reglerna riskerar att tolkas olika. Kraven på tillgänglighet och ljusinsläpp är två heta frågor, där det finns olika åsikter om hur omfattande reglerna bör vara.

– I nuläget hämtar vi in information och lyssnar till olika synpunkter. Vi jämför även med andra länder, tar del av forskning och gör egna undersökningar. Därefter ska vi se över hur regelverket kan moderniseras, säger Kurt Eliasson.

På måndag, den 12 februari, fortsätter turnén då kommittén besöker Gävle. Därefter blir det Karlstad, Jönköping, Umeå, Malmö, Uppsala, Kiruna och Knivsta. Ytterligare städer kan bli aktuella. Kommittén har valt att besöka städer av olika storlekar och med olika förutsättningar för att få en bred bild av hur byggregler och kontrollsystem fungerar.

Fakta Kommittén för modernare byggregler:
Kommittén för modernare byggregler är utsedd av Näringsdepartementet och arbetar fram till mitten av december 2019. Kommittén leds av Kurt Eliasson, före detta vd på SABO och Anna Sander, projektchef för utvecklingsområdet Rosendal i Uppsala. Det övergripande syftet med kommitténs arbete är att modernisera byggregelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat bostadsbyggande. Kommittén ska lämna tre betänkanden. Det första fokuserade på standardisering inom byggområdet och lämnades över till regeringen i december 2017. Det andra behandlar behov av reglering för att minska miljöpåverkan under byggprocessen och lämnas 2018. Slutbetänkandet kommer att utgöra en grundlig och systematisk översyn av det svenska byggregelverket och lämnas till regeringen 2019. Mer om Kommittén för modernare byggregler finns på www.modernarebyggregler.se.

The post Kommittén för modernare byggregler åker på Sverigeturné appeared first on Byggkontakt.

– Det är nödvändigt att göra det smidigare och snabbare att bygga. Efterfrågan på bostäder är stor. Dagens väg för att bygga bostäder har utvecklats till en stor och omfattande beslutsprocess med ett flertal stoppklossar. Nu filar regeringen på stoppklossarna, må detta arbete fortsätta så det byggs fler bostäder snabbare i framtiden, säger Björn Wellhagen, näringspolitisk chef Sveriges Byggindustrier.

– Enhetliga nationella byggregler underlättar för att bygga rationellt och industriellt och pressar kostnaderna, fortsätter Björn Wellhagen.

– En ökad öppenhet kring exploateringsavtal och markanvisningar kommer att förbättra konkurrensen. Det har funnits en tendens hos vissa kommuner att föra över samhälleliga kostnader på enskilda byggprojekt. I slutänden har vissa boende fått vara med och betala dubbelt för kommunal infrastruktur, avslutar Björn Wellhagen.

Bilden: Björn Wellhagen

The post Bättre byggregler appeared first on Byggkontakt.