De internationella börserna har fallit kraftigt. Utraderade förmögenheter i kombination med den stora osäkerheten om hur omfattande utbrottet kommer att bli i slutänden, sänker hushållens vilja och förmåga till investeringar och konsumtion. OECD har redan reviderat ned prognosen för den globala tillväxten och i Sverige har flera bedömare gjort detsamma gällande den svenska ekonomin.

Beroende på hur stor spridningen blir, kan de negativa effekterna på ekonomin bli ännu mer omfattande. Lägre konsumtionstillväxt, högre arbetslöshet och fortsatt svag börsutveckling är sannolika konsekvenser. Jens Linderoth och Jenny Ingelström, båda analytiker på NAVET Analytics, har gått tillbaka och tittat på tidigare krisår och studerat vilka sektorer inom byggmarknaden som drabbats hårdast.

Vi har lärt oss en hel del från tidigare stora kriser och kan därför se mönster i beteende, som våra kunder på bygg- och fastighetsmarknaden kan ha stor nytta av när det gäller att hantera framtiden, säger Jens Linderoth.

Effekterna av finanskrisen 2007-2008 innebar att husbyggnadsinvesteringarna minskade med över 30 procent under perioden 2006-2009. Även skuldkrisen 2012 innebar kraftigt minskade investeringsvolymer. Nedgången var bredbaserad, men de negativa effekterna var särskilt stora för bostadsbyggandet samt kontors- och handelslokaler. Exempelvis mer än halverades bostadsbyggandet under 2006-2009 och under skuldkrisåren 2011-2012 föll det med 20 procent.

I kristider blir både hushåll och företag försiktiga och skjuter fram stora investeringsbeslut, vilket får effekt på känsliga sektorer som bostäder och privata lokaler. Nyproduktionen av småhus är en sektor som brukar reagera väldigt tidigt i sådana här kriser, säger Jenny Ingelström.

Psykologiska effekter, lägre tillväxt och högre arbetslöshet i kombination med vad historien har lärt oss pekar på att det är främst bostäder och privata lokaler som kommer att drabbas hårdast på byggmarknaden medan offentliga lokaler bedöms klara sig bättre, även om det inte är helt osannolikt att en större nedgång är att vänta av de totala husbyggnadsinvesteringarna beroende på utvecklingen framöver. Varje kris är unik och kommer i ett läge där de rådande förutsättningarna är olika. För Sveriges del inträffade krisen i ett läge där tillväxten redan bromsat in kraftigt, samtidigt som räntevapnet saknas och mycket av människors förmögenheter har varit koncentrerade till börsen, vilket gör att den ekonomiska effekten blir stor och möjligheten till snabba åtgärder kan vara begränsad.

Källa: NAVET Analytics​

The post Coronavirus, börsfall och allmän oro- så påverkas byggmarknaden appeared first on Byggkontakt.

Fortsatt växande byggmaterialhandel, bild: Navet & Mikael Tannus

Den positiva utvecklingen speglar den växande underhållsvolymen och tillväxten inom Gör-det-självsektorn i år enligt Jens Linderoth, som är analysansvarig på Navet Analytics. Dessa typer av projekt gynnar den lokala bygghandeln medan större nybyggnadsprojekt, som just nu minskar i omfattning, inte berör bygghandeln på samma sätt. De senaste signalerna, som indikerar fortsatt låga räntor och hushållens något positivare förväntningar på bostadspriserna, kan också komma att gynna bygghandeln den närmaste tiden avslutar Jens.

Källa: NAVET Analytics

The post Fortsatt växande byggmaterialhandel appeared first on Byggkontakt.

Efter att nyproduktionen av bostäder peakade 2017 så minskade antalet påbörjade bostäder under 2018 och förväntas minska ytterligare under 2019. Dock går utvecklingen åt mycket olika håll i landet. Produktionen av hyresrätter verkar ändå fortgå, men med betydande skillnader mellan kommun-grupperna. Efter den kraftiga prisnedgången på bostadsrätter under 2017 så har det under 2018 skett en utplaning och årstakten ligger stilla och visar oförändrade priser jämfört med för 12 månader sedan. De fundamentala krafter som drivit bostadsmarknaderna de senaste åren är fortfarande starka, men det är uppenbart att restriktivare bolånevillkor håller tillbaka bostadsefterfrågan. Enligt det senaste utfallet ligger indexet under 2 i 14 av de totalt 21 analyserade kommunerna. Det signalerar att utbudet av nybyggda bostäder sannolikt skulle kunna ökas utan problem enligt JLL och Evidens. Två kommuner uppvisar indexsiffror som visar att nyproduktionen är större än vad som kan motiveras av hushållens betalningsförmåga och köpvilja. Positivt är att en majoritet av kommunerna har rört sig något mot mitten det senaste året, dvs mot en bättre balans.

JLL-Evidens Residential Market Index (RMI) är ett index som beskriver balansen mellan utbud och efterfrågan på nyproducerade bostäder på olika lokala bostadsmarknader. JLL har tillsammans med Evidens tagit fram indexet som ett sätt att ge stöd och vägledning åt de aktörer som är aktiva inom nyproduktion av bostäder, vare sig det handlar om hyresrätter, äganderätter eller bostadsrätter. Indexet kan kostnadsfritt laddas ned på www.jllsweden.sefrån och med fredag den 8 mars 2019.

The post Bostadsmarknaden 2019 relativt stabil appeared first on Byggkontakt.

Splittrad byggmarknad i norden, Foto: Industrifakta AB och Mickael Tannus

Det kan konstateras att det råder stora skillnader mellan länderna när det gäller prognosen för total husbyggnad 2018. Sverige har passerat toppen medan de övriga nordiska länderna går in i en tillväxtfas. Detta återspeglas inte minst genom prognosen för total husbyggnad som bekräftar läget.

I Sverige förväntas en nedgång under 2018 med cirka 11 procent. Här är det i stort sett samtliga sektorer som bidrar till den negativa utvecklingen. I Danmark växer istället totalvolymen svagt i år tack vare ökade lokalinvesteringar. I Norge och Finland är utvecklingen avsevärt mer positiv och båda ländernas husbyggnad väntas växa i storleksordningen 5 till 10 procent 2018. I Norge drivs tillväxten av lokalbyggandet, medan investeringsuppgången i Finland främst kan förklaras av växande investeringar inom flerbostadshus och offentliga lokaler.

Källa: Industrifakta AB

The post Splittrad byggmarknad i norden appeared first on Byggkontakt.