– ROT-avdraget är en uppskattad reform av den breda allmänheten i hela landet. Avdraget har en stor samhällsekonomisk betydelse. Våra erfarenheter och analyser visar att ROT-avdraget möjliggjorde för små och medelstora företag att skapa fler uppdrag och ge ökad sysselsättning. Men efter att ROT-avdraget sänktes från 50 till 30 procent av arbetskostnaden finns tydliga tecken på att svartjobben har ökat igen vilket är bekymmersamt, säger Pontus Sjöstrand, vd Måleriföretagen i Sverige.

För snart fyra år sedan sänkte regeringen ROT-avdraget från 50 till 30 procent av arbetskostnaden. Idag finns tecken på att svartarbetet inom bygg- och installationssektorn ökar.

Enligt Kantar Sifos undersökning tror varannan tillfrågad (48 procent) att viljan att köpa svarta hantverkstjänster har ökat sedan ROT-avdraget sänktes. Samtidigt visar undersökningen att drygt sex av tio (66 procent) tror att viljan att köpa vita hantverkstjänster skulle öka om ROT-avdraget återställs till 50 procent av arbetskostnaden. Sju av tio (70 procent) tror att ROT-avdraget har stor betydelse när det gäller att motverka svartarbete och fusk.

– ROT-avdraget handlar om att motverka oseriösa aktörer som riskerar att slå ut seriösa företag som vill verka på en sund marknad. Vi behöver värna om våra seriösa företag – det är dessa arbetsgivare som skapar tillväxt och arbetstillfällen och som bidrar med pengar till statskassan via skatter och avgifter. Pengar som kan användas till vård, omsorg och skola, säger Pontus Sjöstrand, vd Måleriföretagen i Sverige.

I undersökningen svarar hälften (53 procent) att de tror att ett återställt ROT-avdrag skulle ha en stor effekt när det gäller att skapa nya arbetstillfällen inom hantverksyrken.

Kantar Sifos undersökning baseras på en webbpanel i våras med drygt 1 000 tillfrågade. Under tisdagen presenterades den i sin helhelt på ett seminarium arrangerat av Måleriföretagen i Sverige där bland andra politiker och skatteexperter deltog.

The post Sex av tio vill återställa ROT-avdraget! appeared first on Byggkontakt.

Det blir dyrt med nationella skillnaderna i byggregler; merkostnaden är 360 miljoner SEK enbart i Sverige vad gäller nybyggnation.2)  Det kostar också med dålig inomhusmiljö för nordborna, som vistas inomhus 80 % av tiden. Byggrelaterad ohälsa kostar idag 4 miljarder SEK/året bara i Finland 3).

– Vi vill förändra dagens ohållbara situation med så vitt skilda förutsättningar. Det försvårar för byggföretag, som agerar på den nordiska marknaden att arbeta effektivt och styra mot miljö- och klimatmål, säger Ragnar Unge, vd Miljömärkning Sverige som ansvarar för Svanen och EU Ecolabel.

Han har därför tillsammans med Anna Forsberg, chef Gröna affärer, Skanska Sverige, Johnny Kellner, miljö- och klimatstrateg Veidekke Sverige, Mattias Lundgren, vd NCC Boende, sammanställt en handlingsplan där de pekar ut viktiga områden för ett ökat nordiskt samarbete kring hållbart byggande.

Handlingsplan för ett hållbart byggande i Norden:

1)                  Nordisk harmoniserat av modeller att beräkna energianvändning kWh/m2/år.

2)                  Nordisk harmonisering av modeller för att beräkna primärenergifaktorer

3)                  Nordisk harmonisering av energideklaration av nybyggda hus.

4)                  Långsiktig färdplan med mål för minskad energianvändning.

5)                  Ökat kunskapsutbyte och forskning i Norden

6)                  Nordisk byggmaterialbank för giftfritt boende.

7)                  Krav på ökad spårbarhet och mätbarhet av byggmaterial; ”loggbok”.

8)                  Fungerande incitament för uppföljning av kommunala byggkrav.

–    Politiker och beslutsfattare måste agera för en mer enhetlig nordisk arena och en långsiktig färdplan för minskad energianvändning. Här i Sverige riktar vi uppmaningen till bostadsminister Stefan Attefall – riv hindren för ett hållbart byggande och sikta på att Norden ska bli världsledande! säger Ragnar Unge, vd Miljömärkning Sverige.

Källor:

1)Resultatet för ett hus i Danmark blir med danska indata 24 kWh/m2 och år om huset placeras i ett klimat motsvarande Lunds. Med svenska indata blir resultatet 72 kWh/m2 och år för samma hus beläget i Lund. (källa: Kellner, miljö- och teknikchef Veidekke, 2014)

2) Nordic Innovation, Nordiska rådets utskottsförslag A 1588/näring).

3) Revisionsutskottets betänkande, 1/2013 rd (Fi) Fukt- och mögelproblem i byggnader ReUB 1/2013 rd — Ö 5/2013 rd

Bilden: Ragnar Unge

The post Handlingsplan för hållbart nordiskt byggande appeared first on Byggkontakt.