Den ekonomiska krisen är långt ifrån över. Tjänstesektorn, som står för drygt hälften av Sveriges BNP, är fortfarande nere i en djup svacka och konsumtionen utvecklas svagt. Flera branscher hotas av omfattande uppsägningar när regeringens ersättningspaket löper ut.

– Företag inom rekrytering, bemanning och konsulttjänster har drabbats hårt när kunder i industrin och andra delar av näringslivet dragit i bromsen. Rese- och mässbranschen går på knäna och minskade inköp av städning har försatt många serviceföretag under konkurshot. Krisen kräver fler krisåtgärder, säger Andreas Åström.

Mot denna bakgrund saknar Almega beslut som förlänger ersättningarna till näringslivet. Ett exempel är att möjligheten till korttidspermittering försvinner den 31 december i år.

Sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga är däremot positiv. Arbetslösheten bland yngre har stigit kraftigt, vilket är en direkt effekt av att tjänstesektorn drabbats hårt under Coronakrisen.

– Det är hos tjänsteföretagen som de flesta unga får sitt första jobb. Sänkta arbetsgivaravgifter för yngre kommer att förbättra deras utsikter på arbetsmarknaden och bidra till återhämtningen för företagen i tjänstesektorn, säger Andreas Åström.​

The post Almega om höstbudgeten: ”Krisen kräver fler krisåtgärder” appeared first on Byggkontakt.

Günther Mårder, vd för Företagarna, saknar de stora reformerna för tillväxt i årets budget.

– Det är träff på boll, men absolut inget frivarv. I tider av begynnande lågkonjunktur behövs reformer som gör det enklare och billigare att anställa, insatser för kompetensförsörjning, samt ett minskat skattetryck på småföretagen som skapar fyra av fem nya jobb. Januariavtalet har rätt förutsättningar för en företagarpolitisk homerun men den budget som lades på riksdagens bord idag liknar mer en svag snedträff, säger Günther Mårder.

Ogenomtänkt utvecklingsår

Till de mer uppseendeväckande förslagen i budgeten hör utvecklingsåret, en ny variant på det hårt kritiserade friåret, som ska administreras av Arbetsförmedlingen. Förslaget är mycket illa genomtänkt utifrån småföretagens perspektiv, menar Günther Mårder:

– Företagarna vill gärna se att fler startar företag, men att lägga två miljarder av skattebetalarnas pengar på att individer som redan har arbete ska kunna ta ledigt i upp till ett år för att utbilda sig eller starta eget är orimligt. Många kommer troligen verka inom samma område som man jobbar i idag och alltså sannolikt konkurrera med sin arbetsgivare samtidigt som man får behålla anställningen, vilket framstår som ogenomtänkt.

Kompetensbrist i fokus

Det största tillväxthindret för företag idag är kompetensbristen och svårigheten att hitta medarbetare till sin verksamhet. Därför är regeringens satsning på utbyggnad av yrkeshögskolan välkommen, även om risken är att insatsen kommer för sent:

– Behovet av utbildning med nära koppling till företagens behov är något vi har pratat oss varma för sedan en lång tid tillbaka. Det är glädjande att regeringen äntligen har vaknat när det gäller investeringar i yrkeshögskolan. Tyvärr är risken att det kommer det för sent när vi nu står inför försämrade ekonomiska tider, det här borde ha gjorts för flera år sedan, säger Günther Mårder.

Komplicerade undantag

Bland de positiva nyheterna i budgeten märks sänkta arbetsgivaravgifter för dem som står längst från arbetsmarknaden, ett steg i den så kallade gröna skatteväxlingen som ska innebära sänkt skatt på jobb och företagande. Det finns betydligt mer att göra för att stimulera företagande och tillväxt, menar Günther Mårder:

– Vi hade gärna sett en sänkt arbetsgivaravgift över hela linjen istället för komplicerade undantag. Vi vet att småföretagare i Sverige upplever kostnaderna för att anställa som ett stort hinder när de ska växa. Att sänka arbetsgivaravgifterna brett skulle skapa nya arbetstillfällen, och därmed generera högre skatteintäkter som på sikt stärker Sveriges välfärd.

The post Höstbudgeten 2019: ”Ingen företagarpolitisk homerun” appeared first on Byggkontakt.

– De problem vi har i Sverige i dag kan bara lösas om vi tar ett större gemensamt ansvar för vår trygghet och sammanhållning. I den här budgeten tar vi nya initiativ för fler i arbete, en starkare välfärd i hela landet, bättre ekonomi för pensionärer, bättre miljö och en ambitiös klimatomställning som alla, i hela landet, kan vara med på. Vi genomför kraftfulla ökningar av resurserna till trygghet och säkerhet, säger finansminister Magdalena Andersson.

Avmattning i ekonomin – men Sverige står väl rustat

Efter några år med hög tillväxt sker nu en konjunkturavmattning i världsekonomin och i Sverige, även om resursutnyttjandet i svensk ekonomi fortsatt är högre än normalt. Samtidigt har flera av de risker som regeringen lyft fram under de senaste åren ökat – till exempel handelskonflikten mellan USA och Kina och Storbritanniens utträde ur EU.

-Svensk ekonomi står väl rustad för att möta osäkerheterna i omvärlden och nationellt. Statsfinanserna uppvisar överskott, statsskuldskvoten är den lägsta sedan slutet av 1970-talet och arbetslösheten har sjunkit. Vi har fört en ansvarsfull finanspolitik så att Sverige kan möta avmattningen med väl avvägda reformer, säger finansministern.

Fler ska komma i arbete

Arbete är den viktigaste förutsättningen för egen försörjning och etablering i samhället, men också för att finansiera den gemensamma välfärden. I budgetpropositionen för 2020 föreslås därför åtgärder för att fler ska ha ett jobb att gå till. Regeringen föreslår att medel tillförs extratjänster, introduktionsjobb och arbetsmarknadsutbildning, samt att ett ingångsavdrag införs. Arbetsförmedlingen ska reformeras och ett nytt system införas där fristående aktörer matchar arbetssökande med lediga jobb. Regeringen avser även att införa etableringsjobb för att stimulera anställningar för nyanlända och långtids­arbetslösa. För att främja en hög sysselsättning föreslås också åtgärder för en aktiv näringspolitik, bland annat genom en utveckling av den befintliga exportstrategin.

Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland

Sverige ska gå före och visa att en fossilfri värld är möjlig. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Klimatförändringarna ska mötas med en ambitiös omställning som hela landet kan vara med på. I budgetpropositionen för 2020 föreslås därför bland annat ytterligare förstärkningar och effektiviseringar av Klimatklivet och Industriklivet, åtgärder för skydd av värdefull natur, åtgärder för rent hav och vatten och solcellsstöd. Regeringen föreslår också att en elektrifierings­kommission tillsätts för att påskynda arbetet med att elektrifiera de tunga vägtransporterna och transportsektorn som helhet.

Välfärden ska stärkas

Sverige ska vara ett modernt välfärdsland. En hög sysselsättningsgrad, generella välfärdssystem och ordning och reda i de offentliga finanserna utgör grunden för den svenska samhällsmodellen. Att många svenskar lever allt längre är en positiv utveckling men ställer också krav på omfattande resurstillskott de kommande åren för att upprätthålla hög kvalitet i välfärden. Förstärkningen av de allmänna bidragen till kommunsektorn fortsätter i jämn takt.

Tillgängligheten i sjukvården ska öka och köerna kortas. Alla som har jobbat och betalat skatt i Sverige under ett helt yrkesliv ska se fram emot en trygg ålderdom. Alla skolor ska vara bra skolor med kunskapsfokus och studiero.

För att stärka välfärden föreslår regeringen bland annat förbättrade möjligheter till vidareutbildning för sjuksköterskor, förstärkta satsningar på barn- och ungdomspsykiatri och insatser för barn och unga med psykisk ohälsa, ett förbättrat grundskydd för pensionärer, fler lärarassistenter och ett förstärkt stöd för en likvärdig skola.

Hela landet ska växa

Hela Sverige ska inte bara leva utan också växa. Såväl landsbygd, glesbygd som städer ska utvecklas så att hela Sveriges potential utnyttjas. Möjligheterna att bo och verka i hela landet ska förbättras. I budgetpropositionen för 2020 föreslår regeringen därför bland annat satsningar på underhåll av vägar och järnvägar liksom ytterligare medel för att underlätta och öka tempot i bredbandsutbyggnaden, ett bondepaket för att stärka livsmedels­branschens konkurrenskraft, ett mer effektivt och ändamålsenligt investeringsstöd för bostäder och fler servicekontor. Dessutom ska det nationella skogsprogrammet utvecklas för att ytterligare främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk. Regeringen avser även att föreslå en skattereduktion riktad till boende i vissa glest befolkade kommuner.

Tryggheten ska öka och demokratin ska värnas

Kampen mot brottsligheten och dess orsaker intensifieras. Samhället ska vara starkt nog att skydda människor från allt från vardagsbrott till terrorism. Det är grundläggande för att samhället ska hålla ihop. En ökad försvarsförmåga krävs för att öka tryggheten i Sverige och stabiliteten i vårt närområde. Demokratin ska värnas, både i Sverige och i omvärlden.

I budgetpropositionen för 2020 föreslår regeringen åtgärder för att tryggheten ska öka och demokratin värnas. Utöver de förstärkningar som redan beslutats för kommande år tillförs rättsväsendet ytterligare resurser för att möta den grova och organiserade brottsligheten. Polisen, Säpo, Åklagarmyndigheten och Tullverket förstärks. Dessutom föreslås en bred satsning mot brottslighet riktad mot välfärdssystemen. Utöver detta föreslås bland annat fortsatta satsningar för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har också aviserat ökade medel 2022 för ett starkare militärt försvar.

Skatteförändringar för jobb och hållbar tillväxt

Skattepolitiken ska säkra stabila skatteintäkter och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och en hög sysselsättning. De föreslagna skatte­förändringarna syftar till att bidra till en ökad sysselsättning, ett ökat antal arbetade timmar och till att klimat- och miljömål nås. Detta samtidigt som välfärdens finansiering säkras.

Skatteförändringar i budgeten:

• Den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt avskaffas (s.k. värnskatt)
• Skatten för personer över 65 år sänks
• Ett krav på elektronisk betalning vid rot- och rutarbeten införs
• En skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden bör införas
• Medel för ytterligare skattesänkningar på jobb och företagande inom ramen för den gröna skatteväxlingen sätts av för 2021
• Ett ekonomiskt arbetstagarbegrepp bör införas
• Ett ingångsavdrag bör införas
• Ett förstärkt avdrag för forskning och utveckling bör införas
• Taket för uppskov vid bostadsförsäljningar bör höjas
• En skatt på finanssektorn bör införas från 2022
• Skatt på avfallsförbränning bör införas
• Skatten på drivmedel bör sänkas
• Skatt på plastbärkassar bör införas

The post Budgetpropositionen för 2020: Reformer för ett starkare samhälle appeared first on Byggkontakt.