Mellan 2014 och 2017 ökade även det genomsnittliga priset på betesmark, på riksnivå, med knappt 26 procent till 32 200 kronor per hektar. Foto: Urban Wigert

Den största ökningen, under samma period både procentuellt och i kronor, skedde i Götalands södra slättbygder. Där ökade priset i genomsnitt med 86 800 kronor per hektar, vilket motsvarar 56 procent. År 2017 var det genomsnittliga priset på åkermark 241 200 kronor per hektar i Götalands södra slättbygder. Det är det produktionsområde som har haft det genomsnittligt högsta priset på åkermark ända sedan 1995. I Övre Norrland var priset på åkermark lägst 2017, där kostade en hektar åkermark i genomsnitt 15 000 kronor.

Även priset på betesmark ökade mellan 2014 och 2017
Mellan 2014 och 2017 ökade även det genomsnittliga priset på betesmark, på riksnivå, med knappt 26 procent till 32 200 kronor per hektar. I produktionsområdet Övre Norrland minskade priset under perioden med drygt 10 procent till 4 300 kronor per hektar, medan det ökade i övriga produktionsområden. I Götalands södra slättbygder var priset på betesmark högst 2017, där kostade i genomsnitt en hektar betesmark 88 300 kronor.

Modellen för beräkning av markpriser
Metoden för att skatta de genomsnittliga markpriserna baseras på de lantbruksfastigheter som sålts under år 2017 och där man genomfört ansökan om lagfart. År 2017 ingick drygt 2 700 försäljningar och totalt 16 500 hektar i beräkningarna.

Ny taxering sker vart tredje år för lantbruksfastigheter. År 2017 var senaste året då en ny taxering skedde. Om taxeringsvärdena för jordbruksmark ökar sin andel i förhållande till det totala taxeringsvärdet resulterar det i att beräkningsmodellen underskattar prisökningen mellanliggande år. Så har skett både 2015–2016 och 2012–2013. Det finns även en slumpmässighet i hur exklusiva marker sålts från år till år i de olika regionerna, vilket bidrar till variationer i prisutvecklingen.

Mer information
Läs mer i det statistiska meddelandet Priser på jordbruksmark 2017.

The post Priset på åkermark ökade i hela landet mellan 2014 och 2017 appeared first on Byggkontakt.

Bulycke återvinningscentral på Hisingen har byggts om för ökat återbruk. Invigning lördag 2 juni. Foto: Fredrik Wilkensson

I den nya lokalen för återbruk finns organisationerna Human Bridge, Stadsmissionen, Emmaus Björkå och Kretsloppsparkens Återbruket. De tar hand om det folk skänker, och säljer dem sedan för återanvändning. Vinsten går till sociala ändamål och återbruksverksamhet på Kretsloppsparken.

– Vi hade tidigare containrar för insamling till återbruk, men nu har vi förbättrat insamlingen med dessa rum. Vi hoppas att det ska bli enklare för besökarna att lämna sina saker och att mer saker återanvänds. Containrarna innan var mörka och små, i det nya rummet finns bättre förutsättningar för att det som lämnas hålls helt och snyggt ända till mottagaren, säger Jeanette Hartung, ansvarig för återvinningscentralerna i Göteborg.

Likaså hade man tidigare insamling av farligt avfall och elavfall i skjul, men tack vare den nya byggnaden blir det bättre både för besökare och personal. Nu lämnar kunden sitt farliga avfall på en bänk vid huset och personalen har utrymme inne i huset att sortera det farliga avfallet. Även el-avfallet lämnas i det nya huset i ett större rum med bra belysning och lättare åtkomst till insamling av olika el-avfall samt batterier och lampor.

Det nya Bulycke invigs lördagen den 2 juni kl 10-14 med gratis fika till alla besökare.

I höstas invigdes ett liknande hus på Sävenäs återvinningscentral och personalen samt aktörerna som verkar i det nya huset är väldigt nöjda. Kretslopp och vatten tittar i dagsläget över alla fem återvinningscentraler för att underlätta för kunderna att framförallt lämna till återbruk.Att använda saker och kläder länge är ett sätt att minska nykonsumtionen och detta ger större miljövinst än att materialåtervinna.

The post Bulycke återvinningscentral satsar på ökat återbruk appeared first on Byggkontakt.