Att tända eldar så här års är inte riskfritt. Det är stor risk för gräsbränder i delar av landet.

– Det är ofta torrt i marken den här perioden och spridningsrisken är stor. Gnistor kan flyga iväg och antända torrt gräs, säger Per Sjölander, expert på byggskador på If.

Kraftig ökning av antalet gräsbränder i fjol

Förra året såg If en stor ökning av utomhusbränder under början av våren. Flera byggnader brann ned. Vanligaste orsakerna till bränderna var eldning utomhus, ogräsbränning med gasolbrännare och laddning av redskap.

– Vi hade en ganska torr vår och dessutom många med en oväntad samt ovan situation med arbete hemifrån. Många fick nog mer tid till att gå ut för att fixa i trädgården på gott och ont, säger Per Sjölander.

– Det är inte ovanligt att folk som eldar utomhus tappar kontroll över elden så att träd eller byggnader brinner ned. Tyvärr förekommer det också att hela bostadshus stryker med, fortsätter Per Sjölander.

Att tänka på vid eldning

Om du väljer att elda så tänk över riskerna i förväg och förbered släckutrustning:

– Ingen som råkar tända eld på sin omgivning hade tänkt att det kunde gå så illa. Det är viktigt att välja en plats där elden inte riskerar att spridas till annat brännbart.

– Var varsam, se till att brasan verkligen slocknat när du är klar och tänk på att det kan glöda långt ner i backen om du eldat en stund. Var även försiktig med gasolbrännare vid ogräsborttagning och laddning av batterier till redskap, tillägger han.

I många kommuner råder eldningsförbud under extra brandfarliga perioder. Många har också generellt eldningsförbud i tätbebyggt område.

– Kontrollera alltid om det är eldningsförbud innan du tänder en eld. Förhållandena kan snabbt ändras, säger Per Sjölander.

Ifs tips för säker eldning ute:

– Respektera eldningsförbud. Följ brandriskprognoser på smhi.se.

– Tänk igenom vilken släckutrustning som behövs. Den som tänder en eld har ansvar för att den släcks.

– Undvik att elda när det blåser. Tänk också på vindriktningen.

– Blöt ned marken som ligger i närheten så att elden har svårare att sprida sig.

– Undersök att inga djur (som till exempel igelkottar eller huggormar) gömmer sig i rishögen före antändning.

– När du eldat färdigt är det viktigt att brasan blir helt släckt. Kratta ur glöden och dränk eldhärden i vatten. Kontrollera under flera timmar efter avslutad eldning att brasan inte blossat upp igen.

The post Gräsbränder vanliga så här års – tänk på det här om du eldar i påsk appeared first on Byggkontakt.

Inför jul lagas det mycket mat och bakas extra flitigt i hemmen, samtidigt som det ofta händer mycket runt omkring. December är också en av de månader då flest bostadsbränder inträffar. De flesta av dem startar på spisen.

– Skinka och knäck är härliga julklassiker. Men det gäller att ha uppsikt över all matlagning och julbak. Att lämna spisen eller ugnen utan tillsyn innebär en stor brandrisk, säger Josefin Hamilton, ansvarig för skadeförebyggande arbete på försäkringsbolaget If.

En av fyra har torrkokat
Ifs undersökning med över 3 500 svarande visar att en av fyra svenskar (25%) har varit med om torrkokningar, mer än var tionde (12 procent) har glömt att stänga av ugnen och fem procent har använt mikrovågsugnen på ett brandfarligt sätt. Sex procent av de svarande säger sig samtidigt ha varit med om brand i hemmet.

Bland unga i åldern 18-34 år har nästan så många som var femte (19 procent) glömt att stänga av ugnen, och en av tio har använt mikrovågsugnen på ett brandfarligt sätt.

– De allra flesta bränderna uppstår i en kastrull eller stekpanna. Framför allt när lättantändliga material som matolja och andra fetter hanteras. När mat som bränts fast i pannor och kastruller värms upp och börjar brinna uppstår så kallad ”torrkokning”, säger Josefin Hamilton.

– Om det börjar brinna i en kastrull ska man lägga ett lock på kastrullen för att kväva elden, omedelbart dra bort den från plattan och stänga av spisen. Försök aldrig att släcka brinnande fett med vatten, då fett och olja tillsammans med varmt vatten kan explodera! tillägger hon.

En spisvakt kan minska risken för torrkokning. Men endast fyra procent uppger att de har en sådan.

–  En spisvakt reagerar omedelbart om en farlig situation uppstår. Den varnar för pågående torrkokning och bryter strömmen till spisen innan det börjar brinna. Trots att den är effektiv, och enkel att installera, är det tyvärr många som saknar en sådan, säger Josefin Hamilton.

Ha alltid uppsikt vid matlagning
Långkok i ugnen och mustiga grytor som ska puttra länge på spisen är uppskattade så här års. En tidigare undersökning som If har genomfört visar att var tredje svensk låtit mat lagas på spisen eller i ugnen utan tillsyn när de gått hemifrån. Lika många har låtit julmat stå och puttra över natten.

– Se alltid till att vara hemma när du gör mat, även när du gör rätter som ska tillagas länge. Välj en dag när du vet att du kommer att ha tid. Ska något stå inne väldigt länge så låt det till exempel bli under ett tidigt morgonpass, istället för under natten, säger Josefin Hamilton.

Så släcker du brand i köket

• Lägg på ett lock, en brandfilt eller något annat obrännbart som täcker elden. Då kväver du elden.
• Vid större brand – använd en brandsläckare (6 kg pulver).
• Försök aldrig släcka brinnande olja eller fett med vatten.
• Stäng av köksfläkten så att inte elden kan spridas i ventilationssystemet. Brinner det i fläkten, ring omedelbart brandkåren.
• Dra bort kärlet från spisplattan.
• Om du inte kan släcka elden ta dig ut och ring 112.

Undersökningen är genomförd av opinions- och marknadsundersökningsföretaget YouGov. Under perioden 1-16 november 2019 har sammanlagt 3516 intervjuer via internet genomförts med män och kvinnor 18 år och äldre i Sverige.

The post Högsäsong för köksbränder – en av fyra har kokat torrt på spisen appeared first on Byggkontakt.

– På Silverstones racerbana i Storbritannien, där studenterna tävlade med sina egenutvecklade formelbilar, fick jag tips om en ny släckmetod som fungerar, berättar Mikael Nybacka, lektor i fordonsdynamik på KTH i Stockholm och stf. forskningsledare på ITRL (Integrated Transport Research Lab). 

ITRL är KTH:s forskningscentrum för modern fordonsteknik, där man bland annat undersöker självkörande fordon och energieffektivitet.

– Vi mäter ute i verkligheten med två rullande eldrivna laboratoriefordon RCV:er (Research Concept Vehicle), säger Mikael Nybacka.

– Det kan handla om självkörande teknik och hur vi kan ta över kontrollen via fjärrstyrning, men också studier kring energieffektivisering och vad som händer vid olika typer av fel.

Dessutom ansvarar Mikael Nybacka för ett antal studentprojekt, som drivs på KTH. Ett är Formula Student-projektet där studenter på flera av KTH:s ingenjörsutbildningar bygger en egen eldriven racerbil.

Ett annat är Hyperloop-projektet där studenterna bygger små eldrivna hyperloop-farkoster som ska gå så fort som möjligt. Målbilden för årets studenter är över 380 km/h.

– Det innebär att vi hanterar ett stort antal litiumjonbatterier i olika sammanhang på centret, främst i våra studentprojekt, men också i mindre testobjekt som radiostyrda helikoptrar och bilar.

Sedan tidigare kände Mikael Nybacka till att det hänt en hel del incidenter med litiumjonbatterier som fått allvarliga konsekvenser. Och några mindre incidenter hade även inträffat på forskningscentret när litiumjonbatterier laddats.

– Jag visste också att varken pulver, skum eller vatten fungerade på den här typen av bränder, men hade ingen bra lösning på problemet.

Lösningen hittade han i Storbritannien.

Varje år åker KTH på en studenttävling med sina formula-bilar. Tävlingarna arrangeras på olika platser i Europa och i år gick färden till den klassiska racerbanan i Silverstone.

– Där träffade jag en brandingenjör som berättade om en rad allvarliga incidenter som inträffat i Storbritannien och andra länder med litiumjonbatterier. Han upplyste mig också om att det fanns en ny släckmetod som hette AVD och som fungerade på litiumjonbatteribränder.

När Mikael Nybacka kom hem till Sverige hittade han en svensk leverantör som sålde AVD. Efter att ha pratat ihop sig med studenterna beslutade han att köpa hem ett antal AVD-släckare till forskningscentret och studentprojekten.

– Jag köpte sex mindre släckare och en lite större på 4,8 liter, som jag har placerat ut på olika ställen för att de ska finnas nära till hands om något händer.

För att hantera riskerna på centret finns dels KTH:s vanliga säkerhetsrutiner som samtliga får utbildning i, dels genomförs en mindre variant så fort någon ny person är på plats.

– Nu kör jag och vår laboratorieingenjör också en specialutbildning kring de nya AVD-släckarna och hur de används.

FAKTA: 

• Housegard Brandsläckare 4,8L. Fylld med AVD, lämpad för släckning av bränder i litiumbatterier. Användningsområden: insamlingsplatser av batterier och elektroniska produkter, för alla som jobbar kommersiellt med återvinning. På arbetsplatser där litiumjonbatterier hanteras (t ex bilverkstäder, sjukhus, tillverkning där litiumjonbatterier används som backup i produkter).

• Housegard Lith EX. Släckspray, 30 cm hög, innehållande 400 ml AVD. Idealisk för att bekämpa litiumbatteribränder av begränsad storlek i t ex bostäder, hotell, sjukhus, bilar, husvagnar, kollektivtrafik, båtar, flygplan, m m.

The post KTH minskar risken för litiumbränder med ny släckmetod appeared first on Byggkontakt.

Foto: Mostphotos

Syftet med granskningen är att kartlägga hur elsäkerheten ser ut i svenska bostäder eftersom Elsäkerhetsverket inte har mandat att göra det via tillsyn. Varje år gör Räddningstjänsten 1800 utryckningar på grund av elrelaterade bränder.

– Uppskattningsvis omkommer minst åtta personer varje år i elbränder. I drygt hälften av bränderna är elen direkt orsak till branden. Övriga som förolyckas beror på felaktig användning av en elprodukt, vanligtvis att man glömt spisen på. Ytterligare personer kan antas ha omkommit i elbränder då orsaken till dödsbränderna ofta är okänd, säger Magnus Karlsson, elinspektör vid Elsäkerhetsverket.

Stora kostnader för samhället är kopplat till de elbränder och elolyckor som sker. Försäkringsbolagen hade 2017 kostnader på cirka 366 miljoner kronor för bränder som orsakats av elfel.

Flest elbränder i äldre villor och radhus
Villor och radhus byggda före 1940 löper dubbelt så stor risk att utsättas för elbränder som för villor och radhus byggda 1980 eller senare. Jämför man med flerbostadshus byggda 1980 eller senare, löper villor och radhus hela fyra gånger så hög risk för elbränder.

– En tidigare undersökning som vi gjort tyder på att hela 30 % av hushållen i egenägda bostäder har gjort någon elinstallation själva i sina hem. I äldre bostäder som ofta bytt ägare en eller flera gånger, har sannolikt obehörigt elinstallationsarbete utförts i någon del av elanläggningen, säger Magnus Karlsson.

Fler elbränder under vintern
Det sker nästan dubbelt så många bränder på vintern jämfört med sommaren. En trolig orsak är att risken för elbrand ökar med belastningen på elanläggningen. Det tyder på att det finns ett samband mellan ålder på elmateriel och bränder i fasta elinstallationer, då elmaterielens egenskaper försämras över tiden.

– Elcentraler är den vanligaste orsaken till bränder i elinstallationer och de uppstår oftast i elkablar till elskåpet. Dessa bränder har större spridningsrisk än andra elbränder vilket ger allvarligare följder, säger Magnus Karlsson.

Felaktig användning och elfel i produkter
Felaktig användning av spisar är den vanligaste brandorsaken och resulterar i nästan 1 000 brandutryckningar per år till flerbostadshus, vilket är fem gånger högre än för villor och radhus.

För TV-apparater har en drastisk minskning av bränder skett de senaste åren. När det gäller kyl/frys och även tvättmaskiner kan man ana en nedåtgående trend. Ändå rycker Räddningstjänsten ut till i snitt 50 bränder per år orsakade av elfel i tvättmaskiner. För batteriladdare och avfuktare går trenden åt andra hållet, där antal bränder ökat kraftigt från 5 till 25 uttryckningar per år.

Elsäkerhetsverket kommer fortsätta granskningen Elsäkerhet i bostäder och en slutrapport väntas klar under 2019.

Delrapporten Elsäkerhet i bostäder för nedladdning

The post Flest elbränder i äldre bostäder appeared first on Byggkontakt.

32 200 skador som orsakats av brand och åska anmäldes till försäkringsbolagen under 2017. 53 procent av brandskadorna in­träffade i bostäder. Fordonsbränder stod för 28 procent och bränder i företag för 19 procent.

Totalt betalade försäkringsbolagen ut nästan 6 mil­jarder kronor till försäkringstagare som drabbats av bränder. 63 procent rörde bränder i företag, 28 procent bränder i bostä­der och 9 procent bränder i fordon.

Hittills har 23 700 skador anmälts under 2018. Flest skador anmäldes under kvartal 3, det vill säga i samband med sommarens skogsbränder.

─ Trenden över tid är att antalet brandskador minskar men att de to­tala brandskadekostnaderna ökar. Detta gäller särskilt de tio senaste åren. Att kostnaderna har ökat så mycket kan bero på att värdena för det som förstörs vid en brand blir allt högre, säger Kajsa Lindell, kvantitativ analytiker på Svensk Försäkring.

Vanliga orsaker till brandskador i byggnader är kortslutning i apparater, till exempel tv, vitvaror och solpaneler. Ungefär 2 600 sådana brandskador inträffade under 2017. En annan vanlig brandorsak, med drygt 2 500 skador, är överspänning/överslag som orsakar skador på elnätet.

─ Sammantaget beror nästan 6 500 skador på någon typ av elfel. Förmodligen kommer olika typer av elskador att öka i och med att allt fler laddningsbara objekt kommer in i vår vardag, säger Kajsa Lindell.

Det bästa skyddet mot brand i hemmet är en fungerande brandvarnare. Släckutrustning är också viktigt att ha i bostaden för att tidigt kunna släcka mindre bränder. Bra släckutrustning för hemmet är pulversläckare 6 kg och brandfilt.

The post Flest bränder sker i bostäder appeared first on Byggkontakt.

32 200 skador som orsakats av brand och åska anmäldes till försäkringsbolagen under 2017. 53 procent av brandskadorna in­träffade i bostäder. Fordonsbränder stod för 28 procent och bränder i företag för 19 procent.

Totalt betalade försäkringsbolagen ut nästan 6 mil­jarder kronor till försäkringstagare som drabbats av bränder. 63 procent rörde bränder i företag, 28 procent bränder i bostä­der och 9 procent bränder i fordon.

Hittills har 23 700 skador anmälts under 2018. Flest skador anmäldes under kvartal 3, det vill säga i samband med sommarens skogsbränder.

─ Trenden över tid är att antalet brandskador minskar men att de to­tala brandskadekostnaderna ökar. Detta gäller särskilt de tio senaste åren. Att kostnaderna har ökat så mycket kan bero på att värdena för det som förstörs vid en brand blir allt högre, säger Kajsa Lindell, kvantitativ analytiker på Svensk Försäkring.

Vanliga orsaker till brandskador i byggnader är kortslutning i apparater, till exempel tv, vitvaror och solpaneler. Ungefär 2 600 sådana brandskador inträffade under 2017. En annan vanlig brandorsak, med drygt 2 500 skador, är överspänning/överslag som orsakar skador på elnätet.

─ Sammantaget beror nästan 6 500 skador på någon typ av elfel. Förmodligen kommer olika typer av elskador att öka i och med att allt fler laddningsbara objekt kommer in i vår vardag, säger Kajsa Lindell.

Det bästa skyddet mot brand i hemmet är en fungerande brandvarnare. Släckutrustning är också viktigt att ha i bostaden för att tidigt kunna släcka mindre bränder. Bra släckutrustning för hemmet är pulversläckare 6 kg och brandfilt.

The post Flest bränder sker i bostäder appeared first on Byggkontakt.

Ortofoto, Enskogen Gävleborgs län, 2018-09-05

Lantmäteriet flygfotograferar regelbundet hela Sverige och efter sommarens skogsbränder tog myndigheten initiativet att fotografera de hårdast drabbade områdena i Gävleborg, Dalarna och Jämtland.

– Bilderna visar vilken enorm förödelse som bränderna lade bakom sig och det blir nu enklare att jämföra läget före och efter bränderna, säger  Mikael Henriksson.

De nya flygbilderna går att se på Skogsstyrelsens webbplats.

Samverkan med Skogsstyrelsen

I efterarbetet med skogsbränderna samverkar Lantmäteriet med andra myndigheter, till exempel Skogsstyrelsen, som har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag på hur skogsägarna i de utsatta områdena ska kompenseras. De nya flygbilderna blir en bra hjälp för Skogsstyrelsen och andra aktörer i arbetet med att kartlägga konsekvenserna av bränderna.

– Efter en skogsbrand kan det vara viktigt med snabb och bra information och då kan de här bilderna vara guld värda för berörda skogsägare. Eftersom det kan vara farligt att röra sig i skogen nu med risk för fallande träd så kan bilderna underlätta betydligt för att ge en bild av omfattningen, säger Svante Larsson, projektledare och samordnare för Skogsstyrelsens arbete efter bränderna.

Tillgängligt för allmänheten

Bilderna har även gjorts tillgängliga för allmänheten.

– Vi samverkar med Skogsstyrelsen som har gjort bilderna fritt tillgängliga för skogsnäringen och allmänheten på sin webbplats, säger Mikael Henriksson.

Klicka här för att komma till Skogsstyrensens webbplats och se flygbilderna över brandområdena.

The post Lantmäteriet har flygfotograferat brandområden appeared first on Byggkontakt.

Andreas Eriksson och hans firma kunde göra god nytta under skogsbranden.

Entreprenad Lives nyhetsbrev fångar Anderas Eriksson från Kvissleby utanför Sundsvall på telefon mitt i bröllopsförberedelserna. Han ska gifta sig på lördag och har egentligen annat att tänka på.

– Vi hjälpte till vid branden i Hammarstrand i Jämtland. Den är släckt nu, kanske pågår där lite eftersläckningsarbete. Vi har dessutom fått lite regn här uppe så risken är inte lika överhängande för nya skogsbränder, berättar Andreas Eriksson.

Den här bufferttanken rymmer 70 kubikmeter, används vanligtvis till gödsel men kom nu till användning som vattenreservoar. Foto Andreas Eriksson

Han och hans företag var engagerade i brandbekämpningen i knappt en vecka – dygnet runt. Hans företag, Västbo Maskin & Trädgård, vänder sig framförallt mot lantbruket och där brukar de använda en så kallade bufferttank när man kör gödsel. Den är vattentät och rymmer väldigt mycket.
– Vi ställde ut den på den högsta punkten intill brandplatsen. Den rymmer 70 kubikmeter och tillsammans med vår lastbil som rymmer 34 kubikmeter så såg vi till att det hela tiden fanns 104 kubikmeter vatten för brandkåren att jobba med.

Lastbil och bufferttank – två ovärderliga hjälpmedel vid branden.

Trots att en brandbil bara rymmer tre kubikmeter och en brandtankbil tio kubikmeter så var brandkåren till en början lite skeptisk. De hade ju aldrig tidigare arbetat med ett liknande arrangemang. Dessutom tog det tjugo minuter var gång en brandbil skulle åka iväg och för att fyllas på men med Andreas Erikssons system gick det på några minuter.
– Vi fick nästan tränga oss på till en början. Men när de väl förstod hur de skulle använda det så blev de imponerade.

Det gick åt mycket vatten för att vattenbegjuta skogen

The post Entreprenörer gjorde skillnad när skogen brann appeared first on Byggkontakt.

Räddningstjänstens responstid, alltså tiden från att de får larmet till att de är på plats, är 10 minuter i tätbebyggt område i Göteborg, och 13 minuter i 90 procent av fallen i Stockholm.

Men ju längre ut i skärgården eller på landsbygden man kommer, desto längre tid tar det för räddningstjänst att komma fram. På öar utan fast vägförbindelse tar det i snitt en timme  från larmsamtalet, till dess att första insatsenhet är på plats.

– Då gäller det att man själv  vet hur man ska agera för att ta till vara på den timmen och skademinimera. Vi ser ett tydligt samband mellan antalet totalt utbrunna sommarstugor och avståndet från brandstationen, säger Mats Larsson, skadeinspektör vid försäkringsbolaget If.

Och även om försäkringsbolaget ersätter värdet på stuga och inredning, så finns det ofta arvgods och annat som är ovärderliga av sentimentala skäl i sommarstugor.

Gå igenom brandrisker

Mats Larsson rekommenderar att man själv är extra noga med att gå igenom brandrisker och brandskyddsutrustning i fritidshus långt ifrån tätorter.

Var medveten om de brandrisker du själv har i stugan. Många sommarstugor har kakelugnar, öppna spisar och vedspisar som alla utgör en förhöjd risk.

– Elda lugnt de första gångerna när du kommer till stugan. Skorstenen är kall och fuktig, och draget fungerar inte som det ska. Värm den försiktigt genom att först elda lite papper och börja med en liten brasa för att sedan öka efter hand. Annars kan skorstenen ta stryk, den kan spricka och en brand kan uppstå.

Fundera också över vilka brandfarliga vätskor du har hemma, och hur de förvaras. Du får ha max tio liter i en bostad. Och låt alltid en elektriker stå för installationer och jordfelsbrytare – de flesta bränder startar i elprodukter.

”Diskmedelknep” när branden rasar

När det gäller brandskyddsutrustning är det viktigt med brandvarnare på varje våningsplan, gärna i varje rum, men viktigast är kök och i, eller intill, sovrummet. Se också till att ha  brandfiltar, pulversläckare och långa vattenslangar tillgängliga.

– Ditt eget ansvar och egna kunskaper blir extra viktiga om du måste klara dig själv i upp till en timme innan brandkår eller ambulans är på  plats. Du måste i förväg ha tänkt igenom situationen.

Ett bra tips när branden är ett faktum är att hälla spannar med vatten med diskmedel på marken. Diskmedlet gör att vattnet lättare tränger ner i marken och släcker glödbränder.

Bor man långt ut i skärgården eller på landsbygden är det en klok idé att gå ihop flera hushåll för att köpa in gemensam släckutrusning/brandpump.

– På så sätt kan ni verkligen agera skadeförebyggande och kanske rädda hela huset samtidigt som ni väntar på räddningstjänsten, säger Mats Larsson.

Ifs råd vid brand i sommarstuga:

1. Rädda och varna

Utrym huset och sätt dig själv och alla andra i säkerhet. Se till att ni har tänkt igenom en brandsituation och utrymningsvägar med eventuella brandstegar på förhand. Det kan rädda liv.

1. Larma

Har du god täckning i sommarstugan så att du snabbt kan larma? Tänk över alternativa sätt att larma om mobilen skulle vara urladdad. Finns extra batteri? Är fast telefon ett alternativ?

1. Släcka

Gör det du kan för att släcka och begränsa skadan. Se till att du har pulversläckare på minst 6 kilo, brandfiltar och trädgårdsslang som räcker över hela tomten.

Här kan du läsa mer om hur du kan skydda dig mot bränder i hemmet.

The post If: ”En timme som kan rädda stugan ” appeared first on Byggkontakt.

380 bränder startar i elektriska apparater som exempelvis kyl och frys och 150 bränder startar i själva elanläggningen såsom vägguttag och elcentraler. Övriga elrelaterade bränder, cirka 1300 stycken, beror på felaktig användning av elektriska apparater.

150 bränder i elanläggningar – äldre villor drabbas oftare
När det gäller bränder som uppkommer på grund av något fel i elanläggningen så dominerar de som startar i elcentraler och eluttag. Just dessa bränder leder oftast till de mest allvarliga konsekvenserna för den som drabbas.

Bränder som startar i elanläggningar är betydligt vanligare i villor än i flerbostadshus. Statistik visar också att en villa byggd före 1950 oftare drabbas av elbrand i elanläggningen jämfört med en villa uppförd efter 1980, mätt över genomsnittet per år från 1930 till 2015.

– De resultat som hittills framkommit gällande bränder på grund av fel i elanläggningen, kommer Elsäkerhetsverket att titta vidare på i nästa steg i projektet, säger Magnus Karlsson, elinspektör.

Bränder i kyl och frys ger allvarliga konsekvenser
Cirka 20 procent, det vill säga 380 av alla elrelaterade bränder, uppstår i elektriska apparater. Av dessa produkter, både fast monterade och stickproppsanslutna, så är det vanligast med elbränder i tvättmaskiner, lysrörsarmaturer, torktumlare och kyl/frys. De elektriska produkter som enligt statistiken genererat mest allvarliga konsekvenser är kyl och frys.

Felaktig användning av elektriska produkter orsakar 1300 bränder
Den absolut vanligaste orsaken till elrelaterade bränder är felaktig användning av elektriska apparater och här är det spisar som sticker ut. De flesta spisbränderna sker i flerbostadshus.

– Spisar och övriga elapparater som har till uppgift att värma och hetta upp mat, ger ofta stora skador vid en felanvändning. I räddningstjänstens rapport återfinns exempelvis torrkokning, att man glömmer saker på spisen eller att en elapparat slås på av misstag. I dessa fall är det beteenden och andra indirekta orsaker som är det huvudsakliga felet, säger Magnus Karlsson.

Fakta om kartläggningen
Elsäkerhetsverket har med hjälp av räddningstjänstens insatsrapporter mellan åren 2005-2015 kartlagt var elbränderna startar i Sveriges bostäder. Kartläggningen är en del av projektet ”Elsäkerhet i bostäder” med mål att ta reda på vilka elsäkerhetsbrister som är störst i svenska hem och vad orsaken till bristerna är. Utredningen ska vara klar under hösten 2018. Huvudfokus i projektet är den fasta elanläggningen men även elsäkerhetsbrister i elprodukter finns med i kartläggningen.

The post 1800 elrelaterade bränder om året appeared first on Byggkontakt.