Enligt Boverkets prognos påbörjas i år 60 000 bostäder, varav cirka 56 500 genom nybyggnad och 3 500 genom ombyggnad. Det är en minskning med 11 procent jämfört med år 2017, då knappt 68 000 bostäder påbörjades enligt preliminära uppgifter från SCB. Cirka 60 000 bostäder färdigställs både under 2017 och 2018 enligt Boverkets prognos.

– Enligt Boverkets beräkningar behöver 80 000 bostäder byggas årligen från 2017 till 2020 för att räcka till den växande befolkningen. Bostadsbyggandet är högt men inte tillräckligt högt, säger Anders Sjelvgren, generaldirektör på Boverket.

Bostadsrättsbyggande kan minska betydligt

Signaler om en minskad försäljning av nyproducerade bostadsrätter, i synnerhet på några marknader, och en inbromsning i byggloven gör att Boverkets prognos nu uppdateras. Antalet påbörjade bostadsrätter kan komma att minska med 25 – 30 procent i år, medan byggandet av hyresrätter och småhus totalt sett förväntas vara oförändrat. Utvecklingen för bostadsrätter är dock osäker, och kommande delårsrapporter från bostadsutvecklare får ge bättre vägledning.

– Bostadsbyggandet minskar främst på några marknader där det redan har byggts mycket eller där antalet bostadsrätter i nyproduktionen är stort. På en del andra håll kan byggandet komma att öka, bedömer Hans-Åke Palmgren, expert på Boverket. Förutsättningarna i form av en stark konjunktur och ett lågt ränteläge är fortsatt gynnsamma.

Störst inbromsning i Storstockholm

Inbromsningen förväntas bli stor i Storstockholm, där bostadsbyggandet väntas minska med uppemot 25 procent. Här är kopplingen till prisutveckling, kreditrestriktioner och en stor andel bostadsrätter i produktionen tydligast. Bostadsbyggandet backar även i en del större kommuner utanför storstadsregionerna.

Byggandet kan komma att öka i Storgöteborg och Stormalmö

I Malmö påbörjades rekordmånga bostäder under fjolåret och den regionala bostadsmarknaden bedöms i nuläget vara fortsatt stark, med Lund som förväntat draglok. Ännu större förväntningar på bostadsbyggandet de kommande åren har Göteborg. I både Storgöteborg och Stormalmö ökade byggloven för flerbostadshus kraftigt under 2017, och bland kommuner med mindre än 75 000 invånare ökade också byggloven betydligt.

Mer stabilt på bostadsmarknaden

Bostadsmarknaden har varit turbulent sedan slutet av sommaren 2017 då en flerårig, snabb prisuppgång bröts. Priserna har stabiliserats i början av 2018 efter höstens fall, men det är för tidigt att säga om läget är uthålligt. Jämfört med för ett år sedan hade medelpriserna på bostadsrätter fallit med måttliga 5 procent i riket i februari, enligt Mäklarstatistik. Villapriserna var två procent högre än ett år tidigare.

Kommunerna räknar med ökat byggande nästa år

Hur bostadsbyggandet utvecklas på två års sikt är i nuläget mycket svårt att bedöma. Boverket gör tills vidare antagandet att antalet påbörjade bostäder blir oförändrat år 2019 jämfört med 2018.

Varje år svarar landets kommuner på Boverkets bostadsmarknadsenkät. Just nu sammanställs årets enkät och resultaten kommer att presenteras senare i vår, men redan nu kan Boverket se att det finns en markant ökad projektpotential med bostadsrätter.

– Men med tanke på det osäkra marknadsläget är det dock osannolikt att alla projekt kommer att realiseras.

Prognos för färdigställda bostäder

Boverket gör även en prognos över antalet färdigställda bostäder. 120 000 bostäder förväntas tillföras bostadsmarknaden under 2018 och 2019. Antalet för respektive år är fler än 2017, då 53 500 bostäder färdigställdes enligt preliminära uppgifter från SCB.

The post Ny prognos: Bostadsbyggandet minskar i år appeared first on Byggkontakt.

Byggnads ordförande Johan Lindholm känner inte igen bilden av att byggboomen har tvärnitat utan ser politiska motiv bakom BI:s rapport. Foto: Byggnads

Sveriges byggindustriers (BI) rapport om det minskande bostadsbyggandet fick stort genomslag i media. ”Byggboomen har tvärnitat”, påstods det. På fackförbundet Byggnads, som organiserar över 100 000 byggnadsarbetare, känner man inte igen sig i den beskrivningen utan tycker att BI:s analys är vilseledande och skapar onödig oro.

– Branschen går som tåget och det enda problemet är att det behövs fler kompetenta byggnadsarbetare som kan vara med och bygga ikapp. Vi står fortfarande inför en enorm bostadsbrist; ungdomar som vill flytta hemifrån, trångbodda flerbarnsfamiljer, äldre som vill flytta till anpassat boende, arbetssökande som vill flytta dit där jobben finns… Behovet är enormt, säger Byggnads förbundsordförande Johan Lindholm.

Enligt honom är BI:s rapport politiskt färgad. Orsaken till minskningen uppges vara skärpta amorteringsregler och försämrade möjligheter för byggbolag att göra skattemässiga ränteavdrag.

– Istället för att måla upp katastrofscenarier borde BI fokusera på hur vi, tillsammans i byggbranschen, ska ta oss an våra gemensamma utmaningar: att bygga fler billiga bostäder för att få bort den bostadsbrist som finns och få fler att vilja bli byggnadsarbetare, säger Johan Lindholm.

Byggnads inväntar Statistiska centralbyråns (SCB) rapport om bostadsbyggande som kommer den 7 maj. SCBs senaste statistik  pekade uppåt även för fjärde kvartalet 2017.

The post Byggnads: Byggboomen har inte tvärnitat appeared first on Byggkontakt.

Påbörjandet av nya bostäder såg länge ut att passera 70 000 bostäder förra året. Uppgången bröts dock tidigare än väntat, framförallt beroende på en nedgång i bostadspriser. Nu står vi inför en period av osäkerhet bland såväl köpare och utvecklare av bostäder. Detta kommer att resultera i en snabb nedgång i antalet påbörjade bostäder 2018, enligt Joel Jönsson, marknadsanalytiker på Prognoscentret:

– Nya kreditregleringar och det faktum att allt fler banker skärpt sina inkomstkrav vid bostadslån har resulterat i att färre kan ta sig in på bostadsmarknaden eller byta bostad. Samtidigt har byggandet ökat vilket leder till ett större utbud under 2018. Sammantaget pressar detta bostadspriserna vilket leder till minskat byggande av bostadsrätter.

Under 2019 är bedömningen att bostadsbyggandet minskar ytterligare men att nedgången klingar av, dels på grund av att bostadspriserna stabiliseras och dels för att hyresrättsbyggandet ökar.

Byggandet av lokaler gynnas av den konjunkturella situationen och fortsätter uppåt under 2018.

– En stark svensk ekonomi, fortsatt låg ränta och rådande demografiska förutsättningar gör att byggandet av både samhällsfastigheter och kommersiella lokaler fortsätter att öka i år. Likaså ökar renoveringarna, bland annat på grund av nya behov inom handels och kontorsfastigheter.

Totalt sett ökar byggandet med en procent i år, anläggningsmarknaden undantagen. Utvecklingen skiljer sig dock åt lite beroende på var i byggkedjan verksamheten befinner sig.

– Även om påbörjandet av bostäder minskar kommer 2018 bli ett år med tillväxt för många underleverantörer. De som ligger tidigt i kedjan, som exempelvis stomleverantörer, upplever nedgången redan nu. Producenter av inredning, som exempelvis kök och badrum, rider fortsatt på tidigare års uppgång i bostadsbyggandet och kommer därför att uppleva en god utveckling under året, avslutar Joel Jönsson.

Prognoscentret är ett oberoende analysföretag och har sedan starten 1978 utvecklats till att idag vara leverantör av högkvalitativa marknadsanalyser inom bygg, bostads- och fastighetsmarknaderna. 

The post Prognoscentret: Kraftig nedgång i bostadsrättsbyggandet 2018 appeared first on Byggkontakt.

Bild: Bostadsbyggandet i Malmö slår nya rekord. Under 2017 påbörjades bygget av närmare 4300 bostäder.

Bostadsbyggandet i Malmö har ökat och slagit rekord på rekord de senaste åren.I genomsnitt har nästan 2 600 bostäder byggstartats per år i Malmö sedan 2013. Under förra året blev detaljplaner för 4 400 bostäder klara och vann laga kraft, vilket gör att Malmö nu har runt 10 000 bostäder i byggklara detaljplaner.

– Det här är resultatet av flera års kraftsamling från staden, för att göra processerna kring byggandet smidigare och skapa goda förutsättningar genom planer och bygglov. För att hålla en fortsatt hög byggtakt, där fokus ligger på kvalitet och långsiktig hållbarhet som ger bra livsmiljöer, behöver vi fortsätta utveckla våra samverkansprocesser med fastighets- och byggbranschen och fördjupa vår dialog med malmöborna, säger Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör.

Rekordmånga bygglov för bostäder
Totalt beviljades närmare 4900 bostäder bygglov förra året, vilket är en ökning med 900 bostäder från föregående år. Till större del är det bygglov för nyproduktion, men bakom siffrorna finns även ombyggnation, specialbostäder och bostäder med tillfälliga bygglov. Alla projekten är inte påbörjade än, men utsikterna är goda för ett stort antal byggstarter under våren 2018. Redan inom de närmsta månaderna kan runt 2000 bostäder startas upp.

Många påbörjade bostadsprojekt under senare år har även medfört ett högt antal färdigställda bostäder. Under 2017 blev 2 600 bostäder klara för inflyttning, vilket innebär att bostadsbristen inte ökade förra året. Det är första gången sedan 2007 som det har färdigställts över 2 000 bostäder under ett år i Malmö.

Matchningen av bostäder behöver bli bättre
Men det finns också flera utmaningar. Bostadsbyggandet behöver fortsätta ligga på en hög nivå under de kommande åren, för att jämna ut obalansen på bostadsmarknaden och för att på sikt kunna få ner boendekostnaderna. Malmö stad behöver även öka tillgången till bostäder för hushåll med låga inkomster och minska hemlösheten.

I januari togs en handlingsplan för bostadsförsörjning i stadsbyggnadsnämnden för slutlig politisk behandling i kommunfullmäktige under våren 2018. Handlingsplanen beskriver hur staden ska ta sig an utmaningarna – ett arbete som kräver dialog och samarbete mellan många aktörer.

The post Bostadsbyggandet i Malmö är historiskt högt appeared first on Byggkontakt.

– Vi ser nu att bostadsbyggandet ökar i Sverige, men det befinner sig ändå på en för låg nivå. Samtidigt kan vi se att byggpriserna under lång tid ökat snabbare än inflationen. En snabbare planprocess och slopade kommunala tekniska särkrav är viktiga åtgärder för att pressa kostnaderna. Men vi behöver också se på vilket sätt den låga konkurrensen är ett hinder för bostadsbyggandet och vad man kan göra åt det. Vi vill exempelvis ta reda på varför så få utländska byggbolag har valt att försöka ta sig in på byggmarknaden här. Svenska byggbolag är starka på många håll utomlands men vi ser inte trenden åt andra hållet och det bidrar till den låga konkurrensen och i förlängningen de höga byggpriserna, säger bostadsminister Stefan Attefall.

Regeringen har under den gångna mandatperioden genomfört en rad regelförenklingar i plan- och bygglagen. Att bygga fastigheter är dock kostsamma projekt, och det krävs att ett bolag kan ligga ute med ansenligt kapital till dess att bostäderna är klara och kan generera avkastning. Detta kan vara ett problem särskilt för mindre och medelstora byggbolag utan stora ekonomiska muskler. Utredaren ska därför också se över i vilken grad finansieringsproblem är ett hinder små och medelstora bolag att etablera sig på marknaden och komma med förslag till förbättringar.

Utredaren ska:

– Se över förutsättningarna för att främja konkurrensen på byggmarknaden och vid behov komma med förslag som kan förbättra situationen

– studera omfattningen av utländska aktörer i an­buds­konkurrensen vid offentlig upphandling av bostadsbygg­ande och lämna förslag som kan främja anbuds­konkurrensen i allmänhet och inslaget av utländska aktörer i syn­nerhet

– utreda omfattningen av och konsekvens­erna för konkurrensen av s.k. horisontell och vertikal integration inom byggsektorn och byggmaterialindustrin samt olika former av ägarsamband i övrigt som är av sådan art att ägandet kan anses ge möjlighet att påverka företaget och dess verksamhet

– med utgångspunkt i de specifika branschförutsättningarna undersöka förutsättningarna för att förbättra konkurrensen inom bygg- och bygg­materialindustrin samt lämna förslag som kan förbättra konkurrensen

– undersöka i vilken utsträckning finansiella restriktioner är ett hinder för bostadsbyggande och, om restriktioner finns, lämna förslag som kan underlätta till­gången till kapital särskilt för mindre och medelstora före­tag

Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2015.

Utredare blir ek dr Sten Nyberg, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Hans forskning fokuserar på frågor som rör konkurrens och offentlig ekonomi. Han var under 2008-2011 chefsekonom vid Konkurrensverket och han har även bland annat varit gästforskare vid Institute of Advanced Studies i Princeton och vid Stanford University.

The post Ökad konkurrens inom byggsektorn ska öka bostadsbyggandet appeared first on Byggkontakt.