– Det är glädjande att andelen flerbostadshus med trästomme fortsätter att öka. En allt större del av en byggnads klimatpåverkan kommer från uppförandefasen. Ett koldioxidsnålt trähusbyggande är avgörande om vi ska nå klimatmålen, säger David Johnsson, vd påTMF.

2017 var ett rekordår för antalet påbörjade bostäder i flerfamiljshus med trästommar i Sverige, med hela 3 937 bostäder i byggfas. Det är 9 procent mer än 2016 då 3 598 lägenheter byggdes, och fler än något enskilt tidigare år. Andelen flerbostadshus med trästomme uppgick 2017 till drygt 13 procent.

– Om vi ska klara av att möta klimathotet måste svensk industri ta ansvar, vilket TMF:s medlemmar redan gör i dag. Det industriella träbyggandet ger stora fördelar när det gäller pris, kvalitet och kapacitet. Vi vill ligga i framkant inom framtidens hållbara byggande, säger Gustaf Edgren, branschutvecklare trähus på TMF.

Till år 2045 ska Sverige ha noll nettoutsläpp av växthusgaser, och byggsektorn står för nästan en femtedel av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Enligt en studie från IVL Svenska Miljöinstitutet står byggskedet för mer än hälften av en byggnads koldioxidutsläpp sett över en 50 års-period.

– Trästommar i flerbostadshus är ett stort steg i rätt riktning, men politiken och samhällsbyggnadssektorn måste skapa förutsättningar för ännu mer industriellt träbyggande. Det minskar byggbranschens klimatpåverkan samtidigt som vi kan bygga snabbare. Dessutom sänker det byggkostnaderna, vilket ger fler större möjlighet att hitta en bostad till rimligt pris, säger Gustaf Edgren.

Mer om statistiken
Statistiken baseras på nyproduktion av påbörjade bostadshus. Därmed ingår inte speciallägenheter som gruppboenden och studentlägenheter. Statistiken är framtagen av SCB, på uppdrag av TMF. Andelen flerbostadshus med trästomme var 13 procent under 2017. Det totala byggandet av flerbostadshus med trästomme har ökat med 9 procent, till totalt 3 937 år 2017 från 3598 år 2016.

The post Mer trä i bostadsbyggandet minskar koldioxidutsläppen appeared first on Byggkontakt.

Diagrammet: Byggstartade bostäder i Malmö. Siffrorna inkluderar specialbostäder och tillfälliga bostäder.

Bostadsbyggandet i Malmö har ökat och slagit rekord på rekord de senaste åren. I genomsnitt har nästan 2 600 bostäder byggstartats per år sedan 2013. Hittills i år har 2 325 bostäder börjat byggas runt om i Malmö. Ytterligare drygt 1 600 bygglov ligger klara för bostäder som kommer att påbörjas efterhand under hösten 2018 och våren 2019. Prognosen för helåret skrivs därför upp från 3 000 till 3 500 bostäder.

Den höga utbyggnadstakten har potential att fortsätta även kommande år. Sammantaget på kommunal och privat mark finns nästan 10 000 bostäder i byggklara detaljplaner. Ett osäkert marknadsläge under våren 2018 innebar en avvaktande inställning bland hushållen, vilket i sin tur medförde att utbyggnadstakten planade ut något jämfört med förra året. Under hösten ser den dock ut att hämta sig något.

– Många vill bo och verka i Malmö, det är något vi ska vara stolta över och ta tillvara. Den fortsatt höga byggtakten är ett kvitto på stadens hårda arbete, i många led och under flera års tid, säger Märta Stenevi (MP), kommunalråd och ordförande i stadsbyggnadsnämnden.

– Den höga byggtakten i Malmö visar på en stor tilltro till stadens möjligheter i framtiden, säger Sofia Hedén (S), vice ordförande i stadsbyggnadsnämnden.

The post ​Prognosen för bostadsbyggandet i Malmö skrivs upp appeared first on Byggkontakt.

Charlotta Holm Hildebrand
Fotograf: Foto: Joel Nilsson

– Vi går från rekordomsättning till en sund och normal nivå. Nu finns tid för eftertanke i ett läge där omsättningen för samhällsfastigheter ökar och humanistiska värden ska tas om hand på ett klokt sätt, säger Charlotta Holm Hildebrand, branschchef och ansvarig för branschrapporten.

Rapporterna från 2016 och 2017 visar en bransch som slår i kapacitetstaket på grund av en glödhet bostadskonjunktur. Följden har varit brist på arbetskraft och högt tryck på medarbetarna, vilket gör den långsammare takten som vi nu ser till något snudd på efterlängtat. Arbetslösheten bland Sveriges Arkitekters medlemmar är fortfarande under en procent, men antalet personer som varslats och som beviljats inkomstförsäkring har ökat, om än från mycket låga nivåer. Synar man företagens planer på att rekrytera är det knappt hälften, 44 procent, som planerar att öka antalet medarbetare i år, mot hela 87 procent 2017.

Det ska understrykas att marknaden fortfarande är god och att det är inom segmentet bostäder för höginkomsttagare som avmattningen sker. Företagens beläggningsgrad har minskat men ligger fortfarande på höga nivåer. Offentliga investeringar i lokaler och anläggningar växer och det gör att LOU, lagen om offentlig upphandling, ökar i betydelse.

– Arkitektkontoren har, trots en glödhet marknad hemma, tagit en rad internationella steg framåt. Det och vikten av en kreativ och långsiktigt hållbar tillämpning av LOU är nycklar inför en mer osäker framtid, där politisk stabilitet är av stor vikt, säger Charlotta Holm Hildebrand. 

Branschrapporten beskriver en arkitektbransch i förändring. Den pågående konsolideringen gör stora företag ännu större och utrustade med fler kompetenser. Gränsen mellan arkitektföretag och teknikkonsultdito börjar suddas ut när teknikkonsulter som Tyréns blir stora arbetsgivare för arkitekter. Även de nationella gränserna blir otydligare svenska samhällsbyggnadsföretag köper utländska och vice versa, liksom när svenska arkitektföretag i allt högre omfattning kliver ut på internationella marknader. I år svarar 15 procent att de exporterar sin tjänster.

Några nyckeltal för arkitektbranschen:

Omsättning 2018 (prognos): 11,4 miljarder kronor

2016: 10,4 miljarder kronor

Rörelsemarginal 2018 (prognos): 13,5 procent

2016: 13 procent

Arbetslöshet juli 2018: 0,9 procent

The post Minskat bostadsbyggande slår mot arkitekterna appeared first on Byggkontakt.

På grund av eftersläpningen i rapporteringen är det senaste årets uppgifter underskattade. Tidigare år har denna underskattning varit i genomsnitt 18 procent.

The post Statistik från SCB: Minskat antal påbörjade lägenheter under första halvåret 2018 appeared first on Byggkontakt.

Stödet kan lämnas till projekt som bedrivs av företag och organisationer som introducerar ny teknik inom områden som bostadsutformning och gestaltning, livscykelanalyser, inomhusmiljö, digitalisering och industriellt byggande. Stödet lämnas enligt EU:s statsstödsregler och stödnivån varierar mellan 15 procent och 100 procent, beroende på vem som söker och vilka åtgärder som ska genomföras. Ansökan görs hos Boverket.

– Syftet med stödet är att främja ett innovativt och hållbart bostadsbyggande med minskad klimat- och miljöpåverkan. Stödet ger dig som är offentlig aktör, företagare, samhällsbyggare, förening eller forskare chansen att utveckla morgondagens bostäder, säger Ingrid Birgersson, jurist på Boverket.

The post Nytt stöd för innovativt och hållbart bostadsbyggande appeared first on Byggkontakt.

Utredningen föreslår en helt ny lag som innebär att kommuner ska kunna låsa att endast hyresrätter ska få finnas på mark som idag ägs av kommunen eller ett kommunalägt bolag. Regleringen av upplåtelseform ska även gälla om marken säljs vidare till en ny ägare.

– En reglering av upplåtelseformen hindrar fastighetsägaren att själv bestämma hur fastigheten ska utvecklas. Än allvarligare är att en reglering av upplåtelseform ökar klyftan mellan hyrt och ägt boende, säger Rikard Silverfur och fortsätter.

– Andra upplåtelseformer tillåts konkurrera på egen hand, vilket tydligt framgår av att utredningen endast vill reglera hyresrätter och exempelvis inte bostadsrätter. Det är fel väg att gå. Hyresrätten ska stärkas, inte nedvärderas.

Regleringen av upplåtelseform har också negativa konsekvenser ur ett fastighetsekonomiskt perspektiv. Fastigheter med reglerad upplåtelseform kommer att värderas på ett annat sätt än fastigheter utan reglering av upplåtelse.

– En låsning av upplåtelseform leder till lägre fastighetsvärden och minskar bostadsbolagens möjligheter att finansiera nybyggnation eller välbehövliga renoveringar. Konsekvenser som utredningen inte har gett sig tid till att utreda. Förslag som begränsar bostadsbolags möjligheter till att finansiera nyproduktion och upprustning bör inte genomföras, säger Rikard Silverfur.

– Ur konkurrenssynpunkt riskerar kommunalägda bostadsbolag att missgynnas av förslaget då deras bestämmanderätt över befintliga hyresfastigheter försvinner. Ett slag mot dessa kommunägda bostadsbolag och ordningen att kommunen styr sina bolag via ägardirektiv och styrelse. Konkurrensaspekterna av att enbart befintliga hyresfastigheter ägda av kommunägda bostadsbolag ska omfattas av förslaget har utredningen inte utrett, avslutar Rikard Silverfur.

The post Ökat bostadsbyggande och högre renoveringstakt förutsätter olåsta upplåtelseformer appeared first on Byggkontakt.

Bilden: Stefan Kudryk, bostadspolitiskt sakkunnig hos Hyresgästföreningen, efterlyser satsningar på fler hyresrätter med rimliga hyror. Foto: Emelie Asplund.

I de 13 kommuner som ingår i Hyresgästföreningens västsvenska region började runt 7 000 bostäder byggas under förra året. Det är fler än de senaste åren och det är framförallt i de mindre kommunerna som byggtakten är hög.

Sett till antalet invånare är Ale den kommun som bygger mest men även kommuner som Kungälv, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö byggde mer än genomsnittet i landet. Storstaden Göteborg har däremot sämre siffror vilket gör att hela regionens byggande hamnar under rikssnittet.

Det är också byggandet i Göteborg som bidrar till att regionen som helhet bygger en högre andel bostadsrätter än riksgenonsnittet. Hela 68 procent av det som byggdes förra året i staden var bostadsrätter medan andelen hyresrätter landade på futtiga 18 procent. Detta trots att det finns ett dokumenterat behov av betydligt fler hyresrätter.

Statistiken visar också att det ombildats fler hyresrätter till bostadsrätt än vad det byggts nya hyreslägenheter. Under åren 2000-2017 byggdes det 11 598 nya hyreslägenheter i Göteborg. Men under samma period ombildades 14 528 lägenheter till bostadsrätt.

Resultatet är en nettoförlust på nästan 3 000 hyresrätter, konstaterar Stefan Kudryk, bostadspolitiskt sakkunnig hos Hyresgästföreningen i västra Sverige.
– När det är unga, nyanlända och äldre som har störst behov på bostadsmarknaden, men oftast väldigt små möjligheter att ta lån, förefaller det huvudlöst att ens överväga fortsatta ombildningar. Vi vill se 30 000 hyresrätter per år i tio år byggas i Sverige med hyror som vanliga människor har råd att betala. Det är en investering som måste göras om Sverige ska trygga rätten till ett hem för alla, säger Stefan Kudryk.

The post Bostadsrätter dominerar bland nybyggena i västra Sverige appeared first on Byggkontakt.

Fotograf: Bildbyrå Johnér

– Det talas mycket om avmattningen inom bostadsbyggandet, men för installationsbranschen är det inget man ska överdriva. Nybyggnation av bostäder utgör ungefär en fjärdedel av omsättningen på VS-installationer och en åttondel på elinstallationer, säger Reijo Mustonen, expert på branschekonomi på Installatörsföretagen.

– Installationer för tele-, data- och säkerhet är mer än dubbelt så stora som elinstallationer i nybyggnation. Denna sektor väntas också fortsätta att växa i en takt som mer än väl uppväger en minskning av nyproducerade bostäder. Även inom VS-området väger andra sektorer upp det tapp som sker inom nybyggnation, med den största ökningen inom offentlig sektor, fortsätter Reijo Mustonen.

– Vi ser att digitalisering och hållbarhet håller vår bransch på plus. Att den nya tekniken vävs in i samhällets olika funktioner lockar fler och fler. Hållbarhet efterfrågas av konsumenten som blir allt mer miljömedveten och tänker på energibesparingar, förklarar Reijo Mustonen.

Fakta:
Under 2017 uppgick installationsmarkanden till 131,6 miljarder kronor. Under 2017 växte elinstallationssektorn från 84,2 miljarder kronor till 86,2 miljarder kronor. De tre största sektorerna är industriinstallationer (25,8 Mdkr), tele-, data- och säkerhetsinstallationer (23,9Mdkr) samt nybyggnation av bostäder (10,1 Mdkr). Positiv tillväxt under 2018 väntas i Västra Götaland (9%), Stockholm (3%) medan en svag negativ utveckling (-1%) väntas i Norrland och Skåne.
Motsvarande utveckling för värme och sanitetsinstallationer är en tillväxt från 44,8 miljarder kronor till 45,5 miljarder kronor. De tre största sektorerna är byggnadsunderhåll (11,8 Mdkr), industrirör (9,5Mdkr) och nybyggnation av flerbostadshus (7,9 Mdkr). Positiv tillväxt under 2018 väntas i Västra Götaland (7%), Stockholm (1%) medan en svagt negativ utveckling (-1%) väntas i Sydsverige och Skåne. En tydligare negativ trend syns i Norrland (-3%) och Mellansverige (-4%).

The post Andra sektorer tar över när bostadsbyggandet tappar fart appeared first on Byggkontakt.

– Jag vill stärka incitamenten för utveckling och innovationer inom byggindustri och planering för hållbar samhällsutveckling. Inte minst för att få mer fart på digitalisering och industriellt byggande, säger bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson.

Stödet som ligger på 275 miljoner kronor under 2018 – 2020 ska gå till projekt som bedrivs av organisationer som introducerar ny teknik inom områden som:

• – Bostadens utformning och gestaltning: innovativa och smarta lösningar med yteffektiva bostadsutformningar kan leda till minskad miljöpåverkan och kan även främja sociala relationer och umgänge
• – Livscykelanalyser, LCA: det behövs incitament för att tillämpa livscykelberäkningar. Stödet skulle kunna användas till att bekosta verktyg, LCA-expertis, inhämtning av data, dokumentation och spridning av resultat. I LCA ingår material- och avfallshantering som i sig har stor potential för effektivisering och miljövinster.
• – Inomhusmiljö: exempelvis kan nya lösningar för ventilation i byggnader förbättra luftkvalitén och därmed hälsan för de boende.
• – Digitalisering: kopplat till boendet kan effektivisera processerna.
• – Industriellt byggande: har potential att minska förbrukning av material och kostnaden för byggande.
• Förordningen kommer att träda i kraft den 1 juli 2018.

The post Regeringen beslutar om stöd till innovativt byggande appeared first on Byggkontakt.

– Det är bra att regeringen tagit till sig av kritiken mot det ursprungliga förslaget som skulle inneburit en tvärnit för bostadsbyggandet, säger Ulla Werkell, skattejurist på Fastighetsägarna.

Regeringen ändrar sig om förslaget till ränteavdragsbegränsningar och lägger sig nu på EU:s miniminivå. Det framgår av en lagrådsremiss som finansminister Magdalena Andersson (S) idag överlämnar till lagrådet.

– Det är glädjande att regeringen lyssnat på kritiken som Fastighetsägarna och övriga näringslivet fört fram mot förslaget om ränteavdragsbegränsningar och nu inte går länge än vad EU kräver, säger Ulla Werkell, skattejurist på Fastighetsägarna.

– Regeringen undantar nu räntekostnader under 5 miljoner kr från bestämmelserna om ränteavdragsbegränsningar. Det är positivt, särskilt för mindre fastighetsföretag. Men även här borde regeringen utnyttjat EU:s regler som gör det möjligt att undanta räntekostnader upp till 3 miljoner euro. Det skulle ge en positiv signal för ökade investeringar från fastighetsföretag, säger Ulla Werkell.

Regeringen avser också att utreda om långsiktiga offentliga infrastrukturinvesteringar ska undantas från reglerna om ränteavdragsbegränsningar.

– EU-direktivet ger utrymme för att undanta fastigheter från reglerna om ränteavdragsbegränsningar. Den möjligheten bör regeringen utnyttja. Det är en fråga som Fastighetsägarna länge drivit för att stimulera fortsatt bostadsbyggande, säger Ulla Werkell.

The post Positivt för bostadsbyggandet att regeringen ändrar sig om ränteavdrag appeared first on Byggkontakt.