Bostadspolitiken flyttar in i finansdepartementet med biträdande finansminister Per Bolund som bostadsminister. Är det ett tecken på att bostadspolitiken nu blivit regeringens högsta prioritet? Inte en dag för sent tycker flera branschaktörer som väntar på att politiken tar ett helhetsgrepp kring frågorna, men åsikterna om vad som behöver åtgärdas är många och väcker frågan, vem tar notan för bostadsbristen?

– Unga har under lång tid betalat ett högt pris för bostadsbristen, genom höga bostadslån, dyra andrahandhyror eller tvingats bo kvar hemma, vilket hindrat dem att flytta till arbete och studier. Bostadsbristen drabbar även företagen som fått allt svårare att hitta arbetskraft, något som i förlängningen påverkar hela samhällsekonomin, säger Moa Andersson, verksamhetsledare för Boinstitutet.

Välkommen till Boinstitutets lunchseminarium 21 februari.
Tid: 12.00-13.00 (Lunch 11.30-12.00) Plats: T-House, Engelsbrektsplan 1, Stockholm.

Program och deltagare

Susanna Skarrie, chefredaktör, Hem & Hyra, sammanfattar och kommenterar de senaste månadernas bostadspolitiska debatt.

Anna Breman, chefekonom, Swedbank, analyserar sambandet mellan bostäder, utbildning, arbetsmarknad och tillväxt.

Daniella Waldfogel, näringspolitisk expert, Stockholms Handelskammare, Martin Hofverberg, chefekonom, Hyresgästföreningen, och Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef, Sveriges Byggindustrier, samtalar om varför bristen på av bostäder till unga får så stora konsekvenser för näringslivet samt om hur nya bostäder kan finansieras.

Bildkollage: fr.v. Anna Breman, Martin Hofverberg, Daniella Waldfogel, Tanja Rasmusson och Susanna Skarrie.

The post Vem tar notan för bostadsbristen? appeared first on Byggkontakt.

– Det råder bostadsbrist i åtta av tio kommuner, samtidigt minskar bostadsbyggandet. I väntan på att riksdagen ska enas om nödvändiga bostadspolitiska reformer behöver kommunerna se över sitt eget hus. Sverige har inte råd att vänta längre, säger Moa Andersson, verksamhetsledare för Boinstitutet.

Rapporten är utformad som ett seminarium i digitalt format, där Boinstitutet låtit intervjua kommunstyrelseordföranden i tio kommuner med skilda förutsättningar, om vilka bostadsutmaningar de har och hur det gått tillväga för att lösa dem.

-Med den här rapporten hoppas vi kunna inspirera kommuner att lära av varandra, och använda de verktyg som står till buds för att klara bostadsförsörjningen, säger Moa Andersson.

En utmaning som delas av flera kommuner är att möta behovet av bostäder med lägre hyror och få en mix av upplåtelseformer för att motverka segregation. Ett recept för att få fart på byggandet är att låta allmännyttan gå före och bygga för att locka privata aktörer att bygga mer. Andra framgångsfaktorer som framgår av intervjuerna är att tillämpa central styrning genom ägardirektiv, att samverka mellan kommun, allmännytta och privata aktörer samt ha förmåga till att tänka nytt. Två exempel på det senare är Örebro som arbetat innovativt med sin marktilldelning och infört hyresrabatter samt Västerås som slopat kravet på fast inkomst vid uthyrning.

Som vid ett konventionellt seminarium har Boinstitutet låtit fyra bostadspolitiska experter kommentera intervjusvaren i rapporten, som inleds med en historisk resumé av författaren Gunnar Wetterberg. Här är ett axplock från deras texter:

”Det är tydligt att det pågår diskussioner kring den sociala bostadspolitiken och allmännyttans roll i den, där få ännu landat i en distinkt och uttalad strategi. Förhoppningsvis kan de närmaste årens arbete förtydliga prioriteringarna i olika kommuner.”, skriver Anna Granath Hansson, forskare vid KTH

”Kommunerna och deras bolag har ett stort manöverutrymme, men ekonomin sätter gränser. Här kan staten spela en större roll. Genom statliga topplån skulle kravet på eget kapital minska, och en del av risken flyttas över från kommun, till stat,”, skriver Martin Hofverberg, chefsekonom hos Hyresgästföreningen

”Översikten lyfter fram intressanta exempel på hur frågan om en socialt hållbar bostadsförsörjning har blivit allt mer lokal efter 2011 års lag om allmännytta enligt affärsmässiga principer. Statens roll i bostadspolitiken berörs knappast över huvud taget, istället är det tydligt att det är kommunpolitikens styrning och företagens egna vägval som avgör den lokala bostadsförsörjningen.”, skriver Martin Grander, forskare vid Malmö Högskola

”Allt för stor del av bostadsbyggandet har varit riktad mot samma målgrupp vilket lett till att det blivit mer eller mindre tvärstopp i bostadsrättsbyggandet. Hade man haft en tanke om att diversifiera byggandet i högre grad så skulle inbromsningen kanske inte blivit lika kraftig.”, skriver Adam Cocozza, VD för fastighetsbolaget Botrygg

Läs experternas fullständiga kommentarer i rapporten – som du kan ladda ned här

På bilden: Byggnad, fotograf: Simone Hutsch, Unsplash.com, (CC) Creative Commons

The post Boinstitutet går husesyn i bostadsbristens Sverige appeared first on Byggkontakt.

Jeanette Thörncrantz Madsen, analyschef på BoKlok

Jeanette Thörnkrantz Madsen är analyschef på BoKlok och hon har en tydlig bild av vad som orsakar problemet.

– Vi hör varje dag kunder som vittnar om bristen på bostäder för människor med vanliga inkomster. Just nu har vi faktiskt bostadsbrist och bostadsöverskott samtidigt. Orsaken är helt enkelt felmatchningen mellan behov och utbud.

Bostadsmarknaden drabbas av en inlåsningseffekt när färre människor flyttar, dels på grund av höga priser men också på grund av tuffare amorterings- och lånekrav från bankerna. Beror det på att det byggs för mycket dyra bostadsrätter i Sverige?

– Ja, det gör det, både historiskt sett och idag. Det har resulterat i att dyra bostäder står tomma, medan det fortsatt är stor brist på bostäder till lägre priser. Detta har en uppenbart negativ effekt för rörelsen på bostadsmarknaden. För att skapa flyttkedjor som frigör bostäder behöver det byggas för fler målgrupper, säger Jeanette.

Stort utbud på Hemnet
I juli i år fanns det 14 707 begagnade bostäder till försäljning på Hemnet. Samtidigt var siffran för nyproduktion 13 377, d.v.s. nästan hälften av det totala utbudet på sidan. Det kan jämföras med i juli 2015 då nyproduktion endast stod för en fjärdedel av utbudet på Hemnet.

Marknaden för premiumbostäder är mättad, menar Jeanette Thörnkrantz Madsen och säger att fler bostadsutvecklare och beslutsfattare borde ta reda på vilken typ av bostäder marknaden faktiskt är i behov av.

– I Sverige borde vi inspireras av det finska exemplet där byggbolag i vissa kommuner får tävla om vem som kan bygga så att det blir billigast för den som ska bo där. Genom att använda boendekostnaden som kriterium skulle kommunerna kunna styra utvecklingen så att det byggs mer till ett lägre pris. Gör vi så, så kanske vi kan minska klyftan mellan vad som byggs och vad folk faktiskt efterfrågar och har möjlighet att köpa.

På BoKlok arbetas det efter en prisfilosofi som innebär att utgångspunkten alltid är vad människor med vanliga inkomster har råd att betala, inte hur priset kan maximeras. Denna utgångspunkt försöker sedan mötas genom att hålla kostnaderna nere i hela värdekedjan, utan att tumma på kvaliteten. Så har det varit ända sedan Ingvar Kamprad var med och grundade BoKlok på 1990-talet. Det som behövs för att fler prisvärda bostäder ska kunna byggas, är mark till rimliga priser.

Nyproduktionen de kommande åren
Vilken typ av nyproducerade bostäder kan marknaden då förvänta sig att se de kommande åren?

– Förhoppningsvis fler bostäder i lägre prissegment. Hållbarhet står i fokus och man bygger bostäder som är flexibla i sitt nyttjande för att passa olika typer av kunder. Vi kommer se mer smarta digitala lösningar som bland annat kan underlätta för delningsekonomi. Vi vill kunna leva ett bra och bekvämt liv men samtidigt vara snälla mot miljön, avslutar Jeanette Thörnkrantz Madsen.

The post Bostadsbrist och rekordutbud samtidigt – hur går det ihop? appeared first on Byggkontakt.

Bilden: Carolina Stegman, vd på Fastighetsmäklarförbundet.

Fastighetsmäklarförbundet har ställt frågan till föräldrar om de eller någon annan sparar till deras barns första boende. Hela 61 procent uppger att de själva eller någon annan sparar. Oavsett vem som sparar så uppger majoriteten att de sparar 500 kr per månad och barn, men det det finns en liten del som sparar långt mer, och i storstäderna är snittet hela 926 kronor. I åldersgruppen upp till 35 år svarar hela 69 procent att de eller någon annan sparar och i åldersgruppen 36-50 år är siffran 58 procent. Samtidigt uppger 37 procent att varken de själva eller någon annan sparar alls till barnens första boende.

—     Det är svårt för många idag att flytta hemifrån om de inte får ekonomisk hjälp i någon form av sina föräldrar eller andra. Undersökningen visar att det är många som sparar till sina barns första egna boende och det ganska mycket. Men vi kan också se att det finns en stor grupp som inte sparar alls. Det är egentligen ingen bra utveckling för boendet blir en klassfråga, som även kan handla om möjligheten till utbildning. Med dagens höga bostadspriser och svårigheten att få en hyresrätt på många orter i landet blir de unga väldigt utlämnade. Lägg därtill bankernas hårdare krav. Det ska ju inte vara en förutsättning för att kunna flytta hemifrån att du har föräldrar som kan hjälpa till ekonomiskt. Det är synd att det ska vara så och skapar en stor orättvisa, säger Carolina Stegman, vd på Fastighetsmäklarförbundet.
Fråga: Sparar du eller någon annan till ditt barns första boende?

Om undersökningen: 
Fältperiod: 9-17 oktober 2018. Antalet respondenter: 1500 (varav 495 har minst ett barn i åldern 1-20 år). Metod: Webbundersökning i Kantar Sifos slumpmässigt rekryterade panel. Resultatet är vägt på kön, ålder och geografi.

Fastighetsmäklarförbundet (FMF) är en politiskt obunden branschorganisation för cirka 1000 av landets fastighetsmäklare. FMF bildades för drygt 60 år sedan och har en medlemskår från Ystad i söder till Haparanda i norr. FMFs kärnområden är service, ekonomi, kvalitet och opinion.

The post Föräldrar sparar till barnens första boende appeared first on Byggkontakt.

”Bygg för alla, men särskilt för dem som har det svårt på boendemarknaden. Vem är alla nybyggda dyra hyresrätter till för?”

Detta är en av åsikterna som fördes fram bland de öppna svaren i enkäten av en student vid Mittuniversitetet i Östersund.

Enkäten om studenters bostadssituation genomfördes under våren 2018 av Hyresgästföreningen bland studerande vid universiteten i Luleå, Umeå, Sundsvall och Östersund. Förutom kryssfrågor ställdes också frågor med öppna svarsalternativ. 92 procent av de svarande var unga, under 30 år, och 67 procent var kvinnor.

I enkäten framkom också att 81 procent ansåg att bostadsfrågan är viktig och 89 procent angav att de kommer att gå och rösta i valet i höst, många av dem för första gången. Det finns alltså all anledning för politikerna att uppmärksamma deras åsikter.

De studenter som svarade på enkäten hade chansen att vinna en månadshyra. Linnéa Enboms motivering till varför just hon skulle vinna var bäst och hon vann prischecken, läs mer här eller se prisutdelningen på vår facebooksida.

The post Så påverkar bostadsbristen studenter i Östersund appeared first on Byggkontakt.

Bild: Åtta av kommunfullmäktiges partier i Varberg deltog i torsdagens bostadspolitiska debatt. Foto: Erik Yngvesson

I torsdags kväll samlades ett fyrtiotal intresserade Varbergsbor I Folkets Hus för att lyssna på vad politikerna i Varberg har för bostadspolitik och hur de vill komma tillrätta med bostadsbristen. Debatten arrangerades av Hyresgästföreningen.

Varberg är en växande stad. Bara under 2017 fick staden 887 nya invånare enligt siffror från SCB (Statistiska Centralbyrån) och enligt kommunens egna prognoser kommer Varberg att ha närmare 80 000 invånare runt år 2030.

Men det ställer stora krav både på utbyggd kommunal service och inte minst på ett ökat antal bostäder i en stad som redan lider av bostadsbrist. Något som inte minst märks på kötiden hos allmännyttiga Varbergs Bostad. Sedan år 2010 har kötiden nästintill fördubblats.

Men enligt kvällens moderator Marie Lindén, bostadspolitiskt sakkunnig hos Hyresgästföreningen, är politikerna ändå optimistiska inför framtiden.

– Samtliga politiker i Varberg har en framtidstro, och de säger att de kommer att kunna lösa bostadsförsörjningen i kommunen, även om det kanske inte kommer att ske i närtid, sammanfattar Marie Lindén.

Andra ämnen som debatterades under kvällen var bland annat behovet av fler hyresrätter och behovet av att bygga billigare så att även människor med vanliga inkomster har råd att bo.

The post Bostadsbrist i centrum för politisk debatt i Varberg appeared first on Byggkontakt.

Det råder bostadsbrist i landet, men privatuthyrning kan vara en del av lösningen. Enligt en ny undersökning från försäkringsbolaget If kan 31 procent av svenskarna tänka sig att hyra ut en del av bostaden eller sommarstugan under begränsade perioder.

– Att hyra ut är en bra chans till extra inkomster som kan finansiera ägandet. Med nuvarande skatteregler kan man tjäna upp till 40 000 kronor utan att behöva ta upp det i deklarationen för beskattning. Det finns även fler avdrag att göra. Å andra sidan får man räkna med större slitage, säger Caroline Uliana, informationschef på If.

Ifs undersökning visar att unga personer samt hushåll med barn är mest benägna att hyra ut sin bostad. Nästan fyra av tio i åldern 18-34 (37 procent) kan tänka sig att göra det. Lika vanligt är det hos barnfamiljerna – bland personer som har tonårsbarn i åldern 13-17 år kan hela 40 procent tänka sig att hyra ut. I hushåll utan barn är motsvarande siffra 29 procent.

Äldre tillhör den grupp som är mest tveksam inför att upplåta sitt hem för någon man inte känner. Endast var femte i åldern 55 år och uppåt kan tänka sig att göra det.

– Det kan för många kännas riskfyllt att hyra ut i den egna bostaden. Det är viktigt att tänka igenom hur man känner inför att en eller flera personer ska bo i ens hem – är man tillräckligt bekväm med det? säger Caroline Uliana.

Tänk på försäkringen

När man hyr ut i andra hand så dyker det också upp frågor om vad som gäller med hemförsäkringen.

– Hemförsäkringen gäller om någon obehörig tar sig in i bostaden, men eftersom personen som du hyr ut till har din tillåtelse att vara där gäller inte en vanlig hemförsäkring om denne förstör eller stjäl något, säger Caroline Uliana.

Även om den som bor inneboende inte äger bostaden bör den ha en egen hemförsäkring, både för att skydda sina egna ägodelar och för att kunna dra nytta av reseskydd och annat som ingår. I hemförsäkringen ingår också ett ansvarsskydd om hyresgästen orsakar en skada.

– Vi rekommenderar också att den som tänker hyra ut kontaktar sitt försäkringsbolag i förväg och säkerställer att man har rätt skydd, säger Caroline Uliana.

Ifs tips när du hyr ut din bostad:

• Airbnb och andra uthyrningsförmedlare erbjuder ofta ett visst skydd till den som hyr ut. Det är viktigt att kontrollera vad som ingår i det skyddet.
• Välj hyresgäst med omsorg – gå igenom potentiella gästers profiler och tidigare omdömen hos förmedlaren.
• Ta reda på skattereglerna.
• Gör en inventering av bostaden. Lås in värdefulla saker i ett särskilt rum eller utrymme dit hyresgästen inte har tillträde.
• Märk dina saker med MärkDNA. Om det sker ett inbrott eller om dina saker stjäls kan de spåras tillbaka till dig.
• Fråga om hyresgästen själv har en hemförsäkring. I dessa ingår ett ansvarsskydd om hyresgästen orsakar en skada.
• Skriv ett ordentligt avtal där det står vad som gäller kring städning och inventarier etc.
• Om du hyr ut regelbundet eller i större skala kan uthyrningen räknas som affärsverksamhet och då behöver du teckna en särskild försäkring. Kontakta ditt försäkringsbolag för att få rätt försäkring.
• Se alltid till att ha hyresvärdens eller bostadsrättsföreningens tillstånd för att hyra ut. Annars kan det vara olagligt.
• Din tillfälliga hyresgäst behöver ha en egen försäkring som gäller för hans eller hennes ägodelar som förvaras i din bostad, eftersom din hemförsäkring inte gäller för hyresgästen.

The post En av tre svenskar villig att hyra ut bostaden appeared first on Byggkontakt.

The post KomBo – nytänkande kollektivboende medel i kampen mot bostadsbristen appeared first on Byggkontakt.

Undersökningen visar att 30 procent av stockholmarna uppger att frågan om flyttskatter, som kapitalvinstskatt och skatten på uppskov, har en mycket eller ganska stor inverkan på hur de kommer att rösta.Hela 78 procent anser att flyttskatter är ett hinder för bostadsbyten.

– Bostadsbristen engagerar stockholmsväljarna. Många har insett att rörligheten i vår viktigaste tillväxtregion ökar om flyttskatterna sänks. Hittills levererar partierna andefattiga löften om flyttskatterna. Det ser ut att finnas ett stöd bland stockholmarna att gå längre, säger Jakob Eliasson, samhällspolitisk chef på Villaägarna.

63 procent av stockholmarna säger att de tror att fler skulle byta bostad om flyttskatterna sänktes.

– Vi har i tidigare rapporter påvisat att rörligheten på bostadsmarknaden påverkas negativt av höga flyttskatter. Demoskops mätning bekräftar det, säger Jakob Eliasson.

Undersökningen genomfördes den 14-21 januari 2014 av Demoskop på 1 000 personer i Stockholms län.

Läs hela rapport om flyttskatter på Villaägarnas webbplats

The post 8 av 10 stockholmare: Bostadsbristen viktig valfråga appeared first on Byggkontakt.