Robert Boije

–       Det är bra att Riksbanken tar sitt uppdrag att värna den finansiella stabiliteten på stort allvar, men när de gör det är det viktigt att de analyser de tillhandahåller är allsidiga. Riksbanken lägger väldigt stor vikt vid skuldkvoten. Det är ett trubbigt och missvisande mått på riskerna med hushållens skuldsättning. Den beaktar inte trendmässigt fallande realräntor, stigande tillgångsvärden eller hushållens räntebetalningsförmåga. Realräntorna i Sverige har sjunkit trendmässigt de senaste 25–30 åren. Strukturella faktorer talar för att räntorna kommer att förbli låga under överskådlig framtid. Med varaktigt låga räntor är det naturligt att bolåneskulderna, liksom bostadspriserna, är höga som andel av hushållens disponibla inkomster. Priserna på småhus i Sverige har sedan mitten av 1990-talet ökat mindre än vad som kan förklaras enbart av den trendmässiga nedgången i de långa reala bostadsräntorna, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

–       Riksbanken säger att skattesystemet bidrar till att öka hushållens skulder och skuldkvoten sett till kombinationen av den kommunala fastighetsavgiften och ränteavdragen. Det är riktigt men det är inte skuldkvoten som är avgörande utan hushållens räntebetalningsförmåga. Såväl Riksbanken som Finansinspektionen menar att en hög skuldkvot riskerar att leda till att hushållen drar ned sin konsumtion kraftigt i en lågkonjunktur. Det är förstås vanligt att konsumtionen sjunker i en lågkonjunktur. Till skillnad från andra länder som hamnat i trubbel med kraftigt fallande konsumtion i en lågkonjunktur efter kraftigt ökande bostadspriser och bolåneskulder, t.ex. Danmark, Storbritannien och USA, har vi i Sverige inte haft någon bolånefinansierad överkonsumtion. Det, visar forskningen, är den centrala faktorn till kraftigt minskad privat konsumtion vid fallande bostadspriser. Sverige har också, till skillnad från dessa länder, under många år haft ett mycket högt hushållssparande vilket utgör en buffert mot fallande konsumtion, säger Robert Boije.

–       Det kan finnas strukturella och offentlig-finansiella skäl att se över nettobeskattningen av bostäder. Argumenten för att göra det av finansiella stabilitetsskäl är däremot svaga. En kraftig och snabb avveckling av ränteavdragen skulle troligen leda till ett stort prisfall på bostäder och väsentligt öka belåningsgraden i stocken av bolån. Det skulle i närtid utgöra ett betydligt större problem för den finansiella stabiliteten i Sverige än det problem dagens ränteavdrag påstås utgöra, säger Robert Boije.

–       Riksbanken pekar på att införandet av amorteringskravet har fått ned tillväxttakten i hushållens skulder. Det stämmer säkert. Men amorteringskravet ger incitament att ersätta en del av bolånet med blancolån och innebär också att hushållen på kort sikt blivit mer kreditransonerade. Data visar att blancolånen har ökat kraftigt de senaste åren, vilket införandet av amorteringskravet högst sannolikt har bidragit till. Amorteringskravet i kombination med ökade blancolån bidrar, åtminstone på kort sikt, till mer och inte mindre räntekänsliga hushåll. Det är problematiskt om vi snart går in i en lågkonjunktur och i synnerhet med negativ eller låg reporänta. Amorteringskravet har därför åtminstone på kort sikt troligen rakt motsatt effekt jämfört med det avsedda, säger Robert Boije.

The post SBAB:s chefsekonom: ”Onyanserad analys av riskerna med hushållens skulder i Riksbankens stabilitetsrapport” appeared first on Byggkontakt.

Räntebindningstider.

I maj valde 77 procent av bolåntagarna tremånadersränta för sitt nytecknade bolån, vilket är en ökning med två procentenheter sedan i april och sex procentenheter högre än i mars. 22 procent valde bindningstider mellan ett och fyra år och 1 procent valde fem år eller längre. Det var knappt fyra år sedan en så stor andel valde den kortaste bindningstiden. Nivån är dock inget historiskt rekord då kring 90 procent valde bolån med tremånadersränta under 2009 fram till början av 2010. Det går dock att konstatera att benägenheten att välja den kortaste bindningstiden nu närmar sig nivåerna där den låg under de år som följde direkt efter finanskrisens storskaliga utbrott.

Under 2009 och 2010 var räntedifferensen mellan tremånadersränta och femårsränta över två procentenheter och motsvarande mellan tvåårsräntan och tremånaders cirka en procentenhet. Det var därför mycket förmånligare att välja tremånadersränta då. Idag är räntedifferensen avsevärt mindre då femårsräntan endast är en knapp procentenhet högre än tremånadersräntan och tvåårsräntan är närmast identisk med tremånaders.

– Under de senaste åren har vi sett att bolåntagarna inte helt mekaniskt väljer tremånadersräntan bara för att den är billigast. Periodvis har till och med en majoritet valt kortaste räntan trots att exempelvis tvåårsräntan varit lägre. Det beror förmodligen dels på att önskan om förutsägbar ränta har minskat och dels på att det finns en förhoppning om att boräntan kan komma att fortsätta sjunka framöver, säger Tor Borg, Chefsekonom SBAB.

Genomsnittlig räntebindningstid faller

Den ökade andelen som väljer kortaste bindningstiden får ett tydligt genomslag på den genomsnittliga räntebindningstiden för nytecknade bolån som minskat från 10 månader i mars, 9 månader i april till endast 8 månader i maj – vilket är den lägsta nivå sedan april 2010. Dagens läge överträffas endast av de knappa två åren direkt efter finanskrisen.

– Bolåntagarna fortsätter att skruva ned räntebindningstiderna, vilket är samma sak som att de tar allt större ränterisk. Eventuella ränteändringar slår därmed igenom med större kraft än tidigare både på upp- och nedsidan, säger Tor Borg.

Räntebindningstider i maj.

Tabell Räntebindningstider.

The post Rörlig boränta fortsatt allt mer populär appeared first on Byggkontakt.