Den ofrivilliga ensamheten är ett växande problem för folkhälsan. Att ensamheten ökar har flera orsaker, bland annat ökad psykisk ohälsa, sociala medier samt stress i skolan och arbetslivet. Vilken betydelse bostaden har för ensamheten är fortfarande ett förhållandevis outforskat område.

– Hemmet är den plats där vi spenderar mest tid, och då känns det självklart att undersöka vad vi kan göra där för att minska ensamheten, säger Moa Andersson, verksamhetsledare för Boinstitutet.

Läs hela rapporten här

Ensamheten störst i hemmet

I enkätensvaren från 15 till 24-åriga i Sverige svarar var fjärde att de upplever livet som ensamt. Det är en ökning med 9 procentenheter sedan 2015. Även andelen som känner att livet är tråkigt och otryggt har ökat under perioden. På frågan om var de känner sig ensamma, svarar var tredje (32%) hemmet, vilket gör bostaden till den plats vid sidan av arbete/skolan (30%) där unga känner störst ensamhet.

Andelen ensamma är lika stor bland de som flyttat hemifrån som hos de som inte gjort det. I gruppen som flyttat hemifrån känner sig 14% ensamma i sitt hem varje dag och 44% en till flera gånger i veckan. Känslan av ensamhet i hemmet är ungefär lika mellan könen. Ett kanske oväntat resultat är att var fjärde som bor med en partner känner sig ensamma hemma varje dag.

Vanligare att unga i studentboende känner sig ensamma

Unga i studentlägenhet är den grupp där störst andel (92%) känner sig ensamma totalt sett, dvs från en dag i månaden till varje dag.

Var femte (19%) som bor i hyresrätt uppger att de känner sig ensamma varje dag. För övriga boendeformer känner sig en av tio unga (10-11%) ensamma varje dag.

Unga efterfrågar lägre boendekostnad

Lägre boendekostnad för att ha råd med sociala aktiviteter är det förslag som flest unga anser kunna bidra till att minska ensamheten i hemmet (25%). På andra plats kommer arrangerade sociala aktiviteter för grannar (22%). På tredje plats kommer gemensamma sociala ytor i anslutning till bostaden (20%). På fjärde och femte plats kommer digital social app för grannar (16%) och att bo kollektivt och dela kök och vardagsrum (15%). Sist bland de tio alternativen rankas delad kontorsyta för att arbeta eller studera hemifrån (7%).

Observera att en tredjedel svarar att inget av alternativen kan minska deras ensamhet, vilket bekräftar att ensamhetsproblematiken är större än enbart en fråga om hur vi bor.

-Vid sidan av insatser som förbättrar ungas psykiska hälsa generellt finns det anledning att titta närmare på hur vi kan bygga och planera bostäder på ett sätt som motverkar ensamhet, säger Moa Andersson, verksamhetsledare för Boinstitutet

Skillnader i behov mellan unga i hyresrätt och bostadsrätt

Bland unga som hyr sin bostad (hyresrätt och studentlägenhet) anses lägre boendekostnad för att ha råd med sociala aktiviteter vara det förslag som flest anser kunna minska ensamheten. Det som rankas högst bland unga i bostadsrätt är alternativet möten för att utveckla boendet tillsammans med grannar. Vad skillnaden beror på går med enkätsvaren som grund inte dra några säkra slutsatser om. Statistik från SCB visar emellertid att ekonomiskt resurssvaga hushåll oftare bor i hyresrätt, samt att hyresgäster har ett mindre konsumtionsutrymme efter att hyran är betald. Sammantaget indikerar det att preferenser gällande lösningar på ensamheten speglar ungas socioekonomiska villkor. Det vill säga att unga i hyresrätt generellt sett har mindre i plånboken efter att hyran är betald och därför i högre grad efterfrågar lägre boendekostnad.

-Det finns mycket som bostadsbranschen och kommunerna kan göra för att minska ensamheten bland unga i boendet, exempelvis att erbjuda kompiskontrakt, delade och gemensamma sociala ytor, lokaler och aktiviteter för de boende, säger Moa Andersson

Rapportsläpp och seminaium 3 mars

Den 3 mars, kl 09.00-10:30, sänder Boinstitutet direkt på Facebook från det seminarium som arrangeras med rapporten som utgångspunkt. Inbjudna talare är experter på ensamhet och bostadsfrågor, och kommer diskutera resultaten i rapporten och hur vi kan minska ensamheten i boendet.

Här kan du se seminariet live på Facebook

Observera att seminariet är fullbokat​

The post Ny studie: Ensamheten ökar bland unga appeared first on Byggkontakt.

– Det råder bostadsbrist i åtta av tio kommuner, samtidigt minskar bostadsbyggandet. I väntan på att riksdagen ska enas om nödvändiga bostadspolitiska reformer behöver kommunerna se över sitt eget hus. Sverige har inte råd att vänta längre, säger Moa Andersson, verksamhetsledare för Boinstitutet.

Rapporten är utformad som ett seminarium i digitalt format, där Boinstitutet låtit intervjua kommunstyrelseordföranden i tio kommuner med skilda förutsättningar, om vilka bostadsutmaningar de har och hur det gått tillväga för att lösa dem.

-Med den här rapporten hoppas vi kunna inspirera kommuner att lära av varandra, och använda de verktyg som står till buds för att klara bostadsförsörjningen, säger Moa Andersson.

En utmaning som delas av flera kommuner är att möta behovet av bostäder med lägre hyror och få en mix av upplåtelseformer för att motverka segregation. Ett recept för att få fart på byggandet är att låta allmännyttan gå före och bygga för att locka privata aktörer att bygga mer. Andra framgångsfaktorer som framgår av intervjuerna är att tillämpa central styrning genom ägardirektiv, att samverka mellan kommun, allmännytta och privata aktörer samt ha förmåga till att tänka nytt. Två exempel på det senare är Örebro som arbetat innovativt med sin marktilldelning och infört hyresrabatter samt Västerås som slopat kravet på fast inkomst vid uthyrning.

Som vid ett konventionellt seminarium har Boinstitutet låtit fyra bostadspolitiska experter kommentera intervjusvaren i rapporten, som inleds med en historisk resumé av författaren Gunnar Wetterberg. Här är ett axplock från deras texter:

”Det är tydligt att det pågår diskussioner kring den sociala bostadspolitiken och allmännyttans roll i den, där få ännu landat i en distinkt och uttalad strategi. Förhoppningsvis kan de närmaste årens arbete förtydliga prioriteringarna i olika kommuner.”, skriver Anna Granath Hansson, forskare vid KTH

”Kommunerna och deras bolag har ett stort manöverutrymme, men ekonomin sätter gränser. Här kan staten spela en större roll. Genom statliga topplån skulle kravet på eget kapital minska, och en del av risken flyttas över från kommun, till stat,”, skriver Martin Hofverberg, chefsekonom hos Hyresgästföreningen

”Översikten lyfter fram intressanta exempel på hur frågan om en socialt hållbar bostadsförsörjning har blivit allt mer lokal efter 2011 års lag om allmännytta enligt affärsmässiga principer. Statens roll i bostadspolitiken berörs knappast över huvud taget, istället är det tydligt att det är kommunpolitikens styrning och företagens egna vägval som avgör den lokala bostadsförsörjningen.”, skriver Martin Grander, forskare vid Malmö Högskola

”Allt för stor del av bostadsbyggandet har varit riktad mot samma målgrupp vilket lett till att det blivit mer eller mindre tvärstopp i bostadsrättsbyggandet. Hade man haft en tanke om att diversifiera byggandet i högre grad så skulle inbromsningen kanske inte blivit lika kraftig.”, skriver Adam Cocozza, VD för fastighetsbolaget Botrygg

Läs experternas fullständiga kommentarer i rapporten – som du kan ladda ned här

På bilden: Byggnad, fotograf: Simone Hutsch, Unsplash.com, (CC) Creative Commons

The post Boinstitutet går husesyn i bostadsbristens Sverige appeared first on Byggkontakt.

– Priset ska också lyfta fram hyresrätten som en attraktiv boendeform som inte bara är funktionell utan också vacker, modern och attraktiv för alla genom hela livet, säger Moa Andersson, verksamhetsledare för Boinstitutet.

Josef Frank hade i sitt arbete som arkitekt, i både Tyskland och Österrike under förra seklet, idéer som är minst lika aktuella idag, inte minst som han betonade kvalitet och inte kvantitet i bostadsbyggandet samt såg ett bra boende för alla som avgörande för ett socialt, ekonomiskt och även politiskt hållbart samhälle. Hans betydelse som arkitekt är idag mer uppmärksammad än någonsin tidigare, inte minst internationellt.

– Vi vill stimulera samtalet om vad som utmärker en god bostad som är tillgänglig för alla, säger Moa Andersson.
Priset är på 100 000 kronor ges i form av ett stipendium till en person, en organisation, ett företag eller ett projekt. I juryn ingår Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö, Erik Stenberg, lektor i arkitektur på KTH, Li Pamp, journalist och programledare, Rasmus Korsvall, regionchef för Hyresgästföreningen Norra Skåne, Peter Majanen, VD för strategiföretaget Quattroporte, samt Viktoria Walldin, antropolog på White arkitekter.

Nomineringsprocessen startar efter sommaren 2018. Håll utkik på www.boinstitutet.se

The post Boinstitutet: Bopris ska belöna bra boende för alla appeared first on Byggkontakt.