Göteborgs rådhus nyrestaurerade fasad. Foto Krister Engström

Helgopriset, uppkallat efter arkitekt Helgo Zettervall, grundandes 1996 för att belöna skickligt genomförda restaureringar, kompletteringar, ombyggnader eller tillbyggnader av äldre byggnadsverk. Byggnaden ska ligga i Sverige men behöver inte ägas av staten eller det allmänna, den behöver heller inte vara kulturskyddad eller klassad som byggnadsminne. Däremot ska projektet vara färdigställt mellan 2013 och 2018 för att kunna delta i årets tävling.

– För Statens fastighetsverk som i sitt uppdrag bland annat har att förvalta och utveckla värdefulla kulturmiljöer är Helgopriset ett viktigt pris eftersom det uppmärksammar den svenska byggnadskonstens utveckling. Priset sätter ljus på skickliga arkitektoniska lösningar som på ett subtilt sätt väver samman historia med nutid, säger Ingrid Eiken Holmgren, generaldirektör vid Statens fastighetsverk.

31 kvalitetsfulla bidrag
I år fick Statens fastighetsverk ta emot 31 bidrag och spännvidden bland förslagen var stor, allt från små precisa tillägg i en historisk miljö till mer omfattande restaureringsarbeten.
– Det har varit väldigt spännande att studera de inkomna bidragen, först det material som skickats in och därefter i detalj under de resor vi gjort till utvalda platser i Sverige. Över lag har kvaliteten varit väldigt hög vilket lett till många och långa diskussioner innan juryn kunde enas om vilka fem som skulle nomineras, säger Anders Bodin, kulturarvsspecialist vid Statens fastighetsverk, tillika juryordförande.

De fem nominerade förslagen – Göteborgs rådhus, Kulturhuset Trappan i Vällingby, Gunnebo slott i Mölndal, Nationalmuseum och Värtaverket i Stockholm – presenterar en bredd av uppgifter och en vid palett av angreppssätt. Gemensamt är att de alla är förebilder i konsten att restaurera och lägga till.

– Utöver att vara funktionellt och fullt utvecklat ska verket också öppna en dialog till vårt historiska arv vilket gör Helgopriset till något extra. Detta är arkitekturens ”Master class”, säger Anders Bodin.

Det är i år sjätte gången som Statens fastighetsverk delar ut Helgopriset. Priset utgörs av en plakett och en prissumma av 150 000 kr som fördelas mellan arkitekt och de som på ett avgörande sätt medverkat vid tillkomsten av kompletteringen. Årets vinnare avslöjas vid en prisceremoni på Moderna Museet i Stockholm den 15 november. Prisutdelningen föregås av ett seminarium med internationella talare kring prisets tema.

Nomineringar, motiveringar och seminarieprogram: sfv.se/helgopriset
Jury
Anders Bodin, arkitekt SAR/MSA, specialist kulturarv, Statens fastighetsverk (ordförande)
Sven Göthe, arkitekt SAR/MSA, utsedd av Riksantikvarieämbetet
Kerstin Barup, arkitekt SAR/MSA, professor em Restaureringskonst, Kungliga Konsthögskolan
Tomas Lewan, arkitekt SAR/MSA, utsedd av Sveriges Arkitekter
Karin Gold Cox, enhetschef Kulturmiljöenheten, Statens fastighetsverk
Malin Myrin, vikarierande enhetschef Projektledningsenheten, Statens fastighetsverk
Karin Svenonius, arkitekt SAR/MSA, specialist kulturarv, Statens fastighetsverk

Fakta Helgopriset
Arkitekt Helgo Zettervall lämnade efter sig en stor och imponerande produktion, bland annat genom sina restaureringar av domkyrkorna i Lund, Skara och Uppsala. Statens fastighetsverk förvaltar Helgo Zettervalls fond och delar varje år ut stipendier till behövande arkitekter. Utöver detta ska resterande medel enligt fondens stadgar främja svensk byggnadskonst. Det är bakgrunden till Helgopriset som delas ut med ett par års mellanrum och har en prissumma på 150 000 kronor. Prissumman skall användas för studier, resa eller annan kunskapsutveckling inom området och tanken är också att resultatet av detta ska tillgängliggöras för andra genom till exempel seminarier.

Tidigare vinnare av Helgopriset
2013 – Årsta kyrka, Stockholm
2008 – Östra magasinet vid Katrinetorps gård, Malmö
2004 – KTH:s bibliotek, Stockholm
2001 – Göteborgs konserthus
1996 – Alnarps ladugård

The post Helgopriset 2018 – Nomineringarna till Sveriges största arkitekturpris klara appeared first on Byggkontakt.

Intresset för bidraget är fortsatt stort och inför 2018 års beslutsomgång kom 246 ansökningar in varav 91 beviljades bidrag. Boverkets samlingslokaldelegation hade i år 27,2 miljoner kronor att fördela till de sökande. 2017 var det 221 sökanden, varav 97 sökanden fick dela på 27,2 miljoner kronor.

Viktiga offentliga mötesplatser

Allmänna samlingslokaler är lokaler som drivs av ideella organisationer samt hålls öppna och tillgängliga för föreningslivets verksamheter som möten, sammankomster, studier, kultur- och fritidsaktiviteter och liknande. De föreningsdrivna samlingslokalerna utgör viktiga offentliga mötesplatser, både på landsbygden och i våra städer.

Investeringsbidraget kan ges till ideella föreningar samt stiftelser och aktiebolag som arbetar utan vinstsyfte, är fristående från en kommun eller kommunala företag och som i sin verksamhet respekterar demokratins idéer, inklusive principerna om jämställdhet mellan könen och förbud mot diskriminering. Boverket ska särskilt prioritera ansökningar som gäller allmänna samlingslokaler i socioekonomiskt utsatta bostadsområden, främst i storstäderna, och lokaler för ungdomar.

Högst 50 procent av kostnaden

Investeringsbidraget kan ges för ny-, om- eller tillbyggnad, standardhöjande reparation samt för köp av allmänna samlingslokaler. Det statliga bidraget kan utgöra högst 50 procent av den totala kostnaden och förutsätter att kommunen bidrar med 30 procent samt att föreningen själv finansierar resterande 20 procent. Investeringsbidrag kan även ges till tillgänglighetsåtgärder. För tillgänglighetsåtgärder får investeringsbidrag ges till hela kostnaden, dock högst 200 000 kronor.

Läs mer om bidraget på Boverkets webbplats

Boverket administrerar även verksamhetsutvecklingsbidraget till allmänna samlingslokaler. Bidraget ges till åtgärder som ska anpassa en allmän samlingslokal, eller utomhusmiljön i nära anslutning till lokalen, till ungdomsverksamhet inom kultur- och fritidsområdet. Bidraget ges även för att stimulera ungdomars verksamhet inom kultur- och fritidsområdet. Ansökningar om verksamhetsutvecklingsbidrag till allmänna samlingslokaler ska ha kommit in till Boverket senast den 31 augusti.

På Boverkets webbplats kan du läsa mer om verksamhetsutvecklingsbidraget

The post 27 miljoner i bidrag till allmänna samlingslokaler appeared first on Byggkontakt.

Kommuner kan få bidrag för åtgärder som ökar eller utvecklar stadsgrönska i urbana miljöer. Det kan till exempel handla om att skapa nya grönområden där det nu inte finns någon eller att rusta upp områden som redan finns. Stadsgrönska ger ekosystemtjänster, främjar hälsa och välbefinnande och förbättrar stadens lokalklimat.

– I urbana miljöer där det inte finns så mycket grönska kan det här bidraget göra en skillnad. Det är viktigt att kommunerna planerar in stadsgrönska och ekosystemtjänster när det sker en förtätning eller byggs nytt. Bidraget kan innebära att kommunerna kan genomföra olika satsningar som annars kanske inte skulle ha gjorts, säger Per Lindkvist, enhetschef på Boverket.

Bidraget kan sökas vid två ansökningsomgångar. Ansökningsomgång 1 pågår till och med den 30 april 2018 och ansökningsomgång 2 pågår från den 1 maj till och med den 14 september 2018.

Mer information om bidraget finns på Boverkets webbplats

The post Nytt bidrag för grönare städer appeared first on Byggkontakt.