År 2017 fattade riksdagen beslut om att Sverige ska bli klimatneutralt senast år 2045. För att nå dit behöver samhället elektrifieras, en omvandling som kommer att ställa höga krav på det svenska elsystemet. Den omställning som väntar ställer även krav på både beslutsfattare och branschen. Det visar WSPs rapport ”Brister, beslut och balans i elsystemet – så kan ekvationen gå ihop”. Framförallt krävs en tydligare ansvarsfördelning, om samhället ska klara av framtidens elförsörjning:

– De regionala skillnaderna i energibalansen är stora redan idag och kommer öka ytterligare. Nu när effektbristen börjar bli ett faktum på flera håll i Sverige kommer frågan om vem som har ansvaret för den långsiktiga elförsörjningen behöva redas ut. Vem ska egentligen ta beslut om investering av en serverhall när det påverkar framtida utbyggnad av ett sjukhus i en närliggande region till exempel? Eller vem ansvarar för att medborgarna i en kommun har en tillförlitlig elförsörjning när en stor elproduktionsenhet läggs ner? I dagsläget är ansvaret utspritt på många olika aktörer och myndigheter och det gör omställningen mycket sårbar, säger Anna Nordling, energiexpert på WSP.

Enligt rapporten väntas industrin i Sverige öka sin elanvändning fram till 2045 med mellan 60 och 100 procent och transportsektorn med hela 600 procent. Detta samtidigt som Svenska Kraftnät beräknar att det år 2040 kan förekomma brist på el i två av Sveriges fyra elområden i genomsnitt 400 timmar per år. Enligt rapporten finns det lösningar på detta, men det är bråttom. Med väderberoende energikällor behövs krav på nya lösningar för lagring av el, där vätgas och batterier spås bli de primära teknikerna. Det kommer också att krävas ökad överföringskapacitet mellan olika elområden i Sverige och en tydlighet i hur den framtida produktionen ska se ut för att elnätet ska kunna anpassas i tid.

– Det som behövs nu är ett ökat samarbete mellan politiker och andra aktörer, god framförhållning, nya tekniska lösningar och en översyn av nuvarande marknadsmodell. Vi behöver övergå till en kapacitetsmarknad, där elproducenten inte bara får betalt för den el som levereras utan även för tillgänglig kapacitet som ställs till förfogande. Dessa punkter är nödvändiga om vi ska klara av skiftet till förnybar elproduktion samtidigt som behovet av el ökar för varje dag, säger Anna Nordling.

WSPs rapport ”Brister, beslut och balans i elsystemet – så kan ekvationen gå ihop” i korthet: 

• De regionala skillnaderna måste tas på allvar. Som det ser ut i dag får skillnaderna bland annat som konsekvens att nya verksamheter inte kan etablera sig på vissa platser i landet och att invånare påverkas olika mycket av avbrott i energiförsörjningen beroende på var de är bosatta. Kommunerna har olika strategier och det behövs en gemensam nationell plan för att balansera de olika regionala förutsättningarna.
• Den nuvarande marknadsmodellen medför att elpriserna minskar när utbudet ökar med mer sol och vind i elsystemet. Det behövs en justerad marknadsmodell, en övergång till en kapacitetsmarknad, där elproducenten inte bara får betalt för den el som levereras utan även för tillgänglig kapacitet som ställs till förfogande.
• I ett elsystem med stora andelar sol- och vindkraft är det viktigt att kunna lagra el. De två lagringsformer som kommer att vara dominerande är batterier och vätgas. Under 2020 antog EU en vätgasstrategi, som kommer att driva på utvecklingen och de tekniska lösningar som krävs för att kunna utnyttja vätgasens potential.
• Vindkraft och vattenkraft kommer att vara stommen i framtidens energimix. Dock finns stora hinder för utbyggnad av vindkraft, som till exempel kapacitetsbrist i näten och långsamma tillståndsprocesser. Detta behöver utredas skyndsamt för att vi ska klara av omställningen till hållbar energiproduktion. Svensk Vindenergi spår att havsbaserad vindkraft kommer att öka markant efter år 2026, och potentialen för sådan vindkraft är stor.
• Underhållet av elnätet är eftersatt, stora delar av Sveriges elsystem närmar sig en ålder på 50 år och en majoritet av nätet kommer behöva bytas ut. Därtill behöver ledningarna från norr till söder byggas ut. Här är tillståndsprocesserna för att bygga nya kraftledningar det största hindret för snabb utbyggnad, men också brist på personal som ska utföra arbetet.
• Ansvarsfrågan behöver redas ut och tydliggöras under 2021.

På wsp.com kan du läsa mer och ser hur det ligger till i din kommun

Ladda ner rapporten i sin helhet (pdf)

The post Så utmanas Sveriges elsystem enligt ny kartläggning – skillnaderna i landet är stora appeared first on Byggkontakt.

Investerings- och finansieringsplanen 2020–2022 innehåller ett stort antal investeringar för att möta behovet av ett robust stamnät med god överföringskapacitet.

– Energi- och klimatpolitiken tillsammans med förbrukningsökningar och ett åldrande stamnät utgör de största övergripande drivkrafterna för nätinvesteringarna idag och under överskådlig tid. Stamnätet behöver byggas ut i takt med samhällsutvecklingen och så att politiska ambitioner kan fullföljas utan att nätet utgör en starkt begränsande faktor. Svenska kraftnät genomför nu flera stora projekt som syftar till att möta dessa förväntningar, säger Svenska kraftnäts tillförordnade generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe.

Det ingår i Svenska kraftnäts uppdrag att bidra till en samhällsekonomiskt effektiv utveckling av kraftsystemet, varför samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar är en viktig parameter vid beslut om investering. Bedömningarna bygger så långt som möjligt på ekonomiska beräkningar. I de fall som de samhällsekonomiska effekterna inte är kvantifierbara kan kvalitativa bedömningar göras.

– Ett nytt inslag i investeringarna är en ökande andel projekt med stort IT-innehåll. Det handlar om investeringar som behövs för att Svenska kraftnät ska kunna möta kraven som följer av ett förändrat energisystem och utvecklingen drivs främst av förändringar inom balanseringen, anpassning av verksamheten till nya EU-regler samt elmarknadshubben, d.v.s. navet för den information som sänds mellan aktörer på den svenska elmarknaden, säger Lotta Medelius-Bredhe.

Ladda ner Verksamhetsplanen inkl. investerings- och finansieringsplanen på www.svk.se/rapporter.

The post Stort behov av både kort- som långsiktiga investeringar i stamnätet för el appeared first on Byggkontakt.