Ett sparande kan fungera som en krockkudde vid oväntade utgifter eller minskad inkomst. En undersökning genomförd av Kantar Sifo på uppdrag av Bluestep visar dock att 21 procent av svenskar endast har en månadslön eller mindre sparat för oförutsedda utgifter. Och 12 procent har mindre än en månadslön i buffert.

Däremot är det fler svenskar som uppger att de har mer än fyra månadslöner i besparingar jämfört med när samma fråga ställdes 2019. Sparandet kan dessutom komma att öka ännu mer. Faktum är nämligen att coronakrisen har fått fler svenskar att bli måna om att spara för oförutsedda utgifter. Närmare varannan person uppger detta.

– Det är otroligt viktigt att ha en buffert som kan finansiera oförutsedda händelser eller dryga ut kassan under tuffare tider. Som till exempel vid inkomstminskningar, vilket många tyvärr har fått uppleva nu i samband med coronakrisen. En bra tumregel är att ha minst tre månadslöner på ett sparkonto för oförutsedda händelser. Och se till att lägga sparpengarna på ett konto med ränta, så att de dessutom kan växa till sig under tiden, säger Sarmad Jawady, Bolånechef på Bluestep Bank.

Unga blivit mer måna om att spara
Undersökningen visar att det framförallt är de unga som under coronakrisen blivit mer måna om att spara för oförutsedda utgifter. Så många som 58 procent i åldrarna 18–29 år uppger nämligen detta. De äldre i åldrarna 65–79 år verkar dock inte lika oroade, i åldersgruppen är motsvarande siffra endast 35 procent.

– Att den yngre generationen blivit mer mån om att spara inför oförutsedda utgifter är positivt och visar på en ansvarsfullhet. Att stoppa undan lite extra varje månad är klokt för att kunna bygga upp en ekonomisk motståndskraft. Du vet aldrig när du behöver lite extra stöd. Oavsett om det handlar om utebliven inkomst eller en trasig tvättmaskin, avslutar Sarmad Jawady.

The post Pandemin har fått svenskarna att buffertspara mer appeared first on Byggkontakt.

Under coronapandemin har arbetslösheten bland unga ökat betydligt snabbare än för befolkningen i stort. I Skåne låg arbetslösheten på 10,9 procent i oktober, och i åldersgruppen 18-24 var den 14,6 procent. För unga har ökningen senaste året varit nästan dubbelt så hög, närmare bestämt 2,7 procentenheter upp jämfört med 1,5 procentenheter upp i Skåne totalt. Förklaringen hittas till stor del i att många unga arbetar i servicebranscher som hotell, restaurang och butikshandel som alla pressats hårt under pandemin.

På en direkt fråga om hur coronakrisen påverkat de egna ekonomiska framtidsutsikterna, svarar 23 procent av de unga skåningarna (åldersgruppen 18-29) att krisen påverkat i mycket stor eller ganska stor utsträckning. Hela 43 procent uppger att krisen påverkat deras framtidsutsikter ganska lite eller mycket lite, medan 29 procent upplever att krisen påverkat framtidsutsikterna i varken stor eller liten omfattning. Det framgår av en undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Sparbanken Skåne.

– Även om fler unga än äldre ser sina utsikter förändrade i coronakrisen, så verkar det som att unga vuxna generellt tar sig igenom detta med tillförsikt. Det är trots allt positivt, att kunna se framåt mot en mer normal vardag och planera livet utifrån det. Exempelvis visar undersökningen att var femte ung vuxen i Skåne planerar att köpa bostad inom två år. Detta är givetvis något som måste planeras och förberedas, även när det är pandemi, säger Joanna Ulfsdotter Johnsson, privatekonom på Sparbanken Skåne.

Också för de som studerar är det ofta någon gång i 20-årsåldern som arbetslivet börjar på allvar. För paneldeltagarna som svarat att krisen verkligen påverkat de egna framtidsutsikterna, handlar detta i första hand om att det upplevs svårare framöver att hitta jobb, kunna köpa bostad och bygga upp en stabil privatekonomi.

– Utgångspunkten för privatekonomin är inkomsten. Det handlar alltid om att anpassa sina kostnader utifrån den. Nästa steg är att försöka stoppa undan pengar i ett sparande för framtida behov. Det kan låta enkelt, men det är grunden till en sund privatekonomi. Sedan sitter inte alla i samma situation och den som blivit av med jobbet har ett svårt läge, framförallt som ung vuxen utan ekonomisk buffert. Här är det givetvis viktigast att hitta en ny inkomst, säger Joanna Ulfsdotter Johnsson.

Ekonomens tips: Så bygger du som ung vuxen en sund privatekonomi

• Lär dig om ekonomi, budget och försäkringar – områden som blivit extra viktiga nu under pandemin. Med rätt kunskap blir det lättare att fatta genomtänkta beslut, något som kan få betydelse för hela livet. Sedan är inte allt pengar, om du har en dröm och en plan för utbildning så håll fast vid den. Coronakrisen behöver inte direkt påverka studentekonomin, istället har krisen visat på vikten av en utbildning som kan matchas på arbetsmarknaden.
• Vad har du för boendealternativ? Om du blir sambo för kärlekens skull eller väljer att bo kollektivt så är det något som kan inverka positivt på privatekonomin, genom att en del kostnader kan delas på två eller flera. Men tänk på att det ska vara tydligt och rättvist kring hur utgifter och ansvar fördelas i hushållet. Kolla speciellt upp försäkringarna, och var givetvis också noga med vem du väljer att dela bostad med.
• Kom igång med ett sparande. Även ett litet månatligt sparande växer till betydande belopp över tid. Om du inte aktivt kan sätta av pengar, försök spara i kostnaderna för att frigöra medel till en buffert. I ung vuxenålder saknas inte engångsutgifter, men det är en trygghet att ha pengar ifall något oförutsett skulle inträffa. Då kan du undvika dyra snabblån och skuldfällor som riskerar bli långvariga.
• Låt ett buffertsparande övergå i ett bostadssparande, om möjligheten finns. Coronakrisen har hittills inte inneburit någon större nedgång i prisutvecklingen på bostadsmarknaden. För att kunna låna pengar till bostadsaffären krävs en kontantinsats, ett betydande belopp som de flesta behöver spara ihop till.
• Placera långsiktigt sparande i en sparform som ger god avkastning över tid. Efterhand kommer du att tjäna pengar på dina pengar och dra nytta av den så kallade ränta på ränta-effekten. Aktier och fonder är en bra sparform för långsiktigt sparande, men tänk på avgifterna. När börserna svänger som nu i coronatider – återknyt till målet med sparandet. Ligger målet långt fram i tiden kanske du kan acceptera lite mer risk i placeringen, för möjlighet till bättre avkastning.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes hösten 2020 av Novus, på uppdrag av Sparbanken Skåne. Totalt deltog 1 358 personer, alla boende i Skåne, i åldrarna 18-79 år varav 178 i åldern 18-29. 

The post Framtidstro hos unga trots coronakrisen – här är fem tips för ekonomin appeared first on Byggkontakt.

Det ekonomiska läget har förbättrats sedan i våras, även om risken för bakslag är långt ifrån borta. Den senaste tidens utveckling med kraftigt ökad smittspridning och nya restriktioner kan ha en negativ inverkan på efterfrågan och investeringsviljan och dämpa återhämtningen. Det innebär att osäkerheten om framtiden alltjämt är betydande. 

Bankerna uppvisar fortsatt god lönsamhet och stark kapitalisering. Kreditkvaliteten i deras låneportföljer bedöms för närvarande vara tillfredsställande. Osäkerheten om hur bankerna kan komma att drabbas av coronakrisen förefaller vara mindre än tidigare, även om den långtifrån är över. 

− Om återhämtningen fortsätter in i 2021, osäkerheten inte ökar och bankerna fortsätter att uppvisa sund kreditkvalitet är det rimligt att lönsamma banker kan ge viss utdelning. Men jag vill verkligen betona att det förutsätter att läget och framtidsutsikterna har stabiliserats, att bankernas motståndskraft mot ogynnsamma ekonomiska utfall hålls uppe och att kreditförsörjningen fungerar. Bankerna har hittills varit en del av lösningen i krisen och det är viktigt att det så förblir, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen. 

Vad gäller FI:s syn på utdelningar under nästa år kommer utvecklingen från och med nu att bli avgörande. FI kommer att analysera läget löpande och delta aktivt i den internationella tillsynsdiskussionen om vad som är lämpliga rekommendationer. 

Erik Thedéen kommer att tala mer om detta i ett anförande på konferensen Di Bank i eftermiddag. Anförandet kommer att publiceras på Finansinspektionens webbplats.    

The post Bankutdelning lämplig först när läget stabiliserats appeared first on Byggkontakt.

Sveriges mest omfattande e-handelsrapport “Svenskarnas shoppingvanor på nätet” baseras på statistik från Klarnas betalningslösningar* under årets tre första kvartal. Klarna hanterar uppskattningsvis närmare hälften av köpen inom svensk e-handel.

Klarna har även genomfört en representativ konsumentundersökning** i samarbete med Cint bland 1067 svenska konsumenter för att kartlägga drivkrafter och beteenden bakom köpstatistiken.

E-handeln har ökat mest i Stockholm och Östergötlands län
Statistiken från Klarna visar tydligt att det största skiftet har skett i den butikstäta huvudstaden. Stockholms län toppar tillsammans med Östergötland listan över de län där e-handeln har ökat allra mest jämfört med fjolåret. Men sett på kommunnivå är det i Sorsele i Västerbottens län som landets allra ivrigaste nätshoppare bor, och de handlar dubbelt så mycket på nätet som genomsnittssvensken.

– Stockholm har under året gått förbi landets norra delar som det län där invånarna shoppar mest per person på nätet trots att tillgången till fysiska butiker är större än i andra delar av landet. Majoriteten av de som börjat shoppa mer online har gjort det med hänsyn till sig själva och andra under coronapandemin, säger Viveka Söderbäck, Klarnas expert på konsumentbeteende.

Stor förflyttning från fysiska butiker till e-handeln
Hela 6 av 10 (60%) svenskar har under året handlat mer på nätet, och 5 av 10 (45%) har gjort minst hälften av sina köp på nätet. 7 av 10 (71%) har börjat handla mer på nätet för att skydda sig själva och andra från coronaviruset och hela 9 av 10 (88%) tror att de kommer fortsätta handla lika mycket, eller mer, online även efter pandemin.

– Vi kan se ett tydligt skifte från fysiska butiker till onlinehandeln. Det är en långtgående trend som gått snabbare än någonsin tidigare på grund av pandemin. Men det är också tydligt att det inte är en temporär förflyttning, nästan alla svenskar tror att de kommer fortsätta att handla lika mycket, eller till och med ännu mer, online även efter pandemin, säger Viveka Söderbäck.

Kvinnor dominerar e-handeln – men män gör de dyraste köpen
Kvinnor har under årets tre första kvartal stått för 7 av 10 köp (69%) och 60% av den totala försäljningen. Män gör som regel dyrare köp, och har ett 44% högre genomsnittligt ordervärde än kvinnor när de handlar. Kvinnor använder mobilen vid 2 av 3 köp (62%), vilket är betydligt oftare än män, som istället föredrar att använda datorer vid majoriteten av sina köp (52%). Det har hittills under året varit mest vanligt att köpa elektronik bland män (65%) medan kläder och skor har varit det vanligaste köpet bland kvinnor (81%).

– Det är framförallt kvinnor som har adderat till garderoben under året, samtidigt som män i högre utsträckning beställt hem elektronik. Någonting de båda har gemensamt är att apoteksvaror har stått högt i kurs under året, och det är onekligen så att pandemin medfört att fler valt att besöka nätapoteken. Vi är nog många som aldrig kommer glömma hur fort handsprit blev en eftertraktad men sällsynt handelsvara när coronapandemin bröt ut, säger Viveka Söderbäck.

Fakta ur rapporten***

Svenskarna som shoppat mest på nätet
Index (100) representerar den genomsnittlige svenskens shopping

Län
Stockholms län – 112
Norrbottens län – 110
Jämtlands län – 109

Kommun
Sorsele (Västerbottens län) – 200
Övertorneå (Norrbottens län) – 184
Storfors (Värmlands län) – 183

Svenskarna som ökat sin shopping mest på nätet
Index (100) representerar den genomsnittlige svenskens shopping

Län
Östergötlands län – 106
Stockholms län – 105
Uppsala län – 101

Kommun
Boxholm (Östergötlands län) – 188
Ydre (Östergötlands län) – 163
Vansbro (Dalarnas län) – 131

Svenskarna som gör de dyraste köpen sett till genomsnittligt snittordervärde
Index (100) representerar den genomsnittlige svenskens shopping

Län
Norrbottens län – 112
Region Gotland – 109
Jämtlands län – 107

Kommun
Danderyd (Stockholms län) – 140
Arjeplog (Norrbottens län) – 129
Lidingö (Stockholms län) – 127

Besök den interaktiva rapporten på Klarnas hemsida:

https://shoppingreport.klarna.com

* Statistiken kommer från Klarnas betalningslösningar mellan 1 januari och 30 september 2020. Klarna hanterar uppskattningsvis omkring hälften av transaktionerna för svensk e-handel
** Klarna genomförde i samarbete med Cint en nationellt representativ undersökning bland 1067 svenska konsumenter
*** Fullständig lista över landets län och kommuner finns tillgänglig på hemsidan

The post Ny stor Klarna-rapport djupdyker i svenskarnas shoppingvanor på nätet appeared first on Byggkontakt.

Bluestep Bank är en marknadsledande bolånebank som sedan starten 2005 skapat skräddarsydda lösningar för tiotusentals människor i både Sverige och Norge. Banken erbjuder sedan början på 2020 enbart bolån.

– I femton år har vi skapat möjligheter för våra kunder. Vi skapar värde genom att erbjuda bolån där vi engagerar oss och tar oss tid att förstå kundens samlade situation. Vi tittar på kundens framtidsutsikter och betalningsförmåga istället för att enbart se till historiken. Vi kan därmed erbjuda individuellt anpassade bolån som hjälper människor till en tryggare ekonomisk situation. Att vi nu etablerar oss på en tredje marknad är ett kvitto på att vi står starka och framåtlutade även i denna oroliga tid, säger Björn Lander, CEO på Bluestep Bank.

Fyller ett tomrum på den finska bolånemarknaden  
Tidigare har den finska bolånemarknaden dominerats av traditionella banker som ofta har automatiserade kreditbedömningar, vilket varit fallet även i Sverige och Norge. Det medför att många människor med alternativa anställningsformer, utan en fast månadsinkomst, ofta blir nekade lån och därmed exkluderade från bostadsmarknaden, trots att de kan ha en mycket god samlad ekonomisk förmåga. Att Bluestep Bank nu även erbjuder finska bolånetagare individuella och moderna kreditbedömningar möter ett växande behov som ingen nuvarande aktör på den finska bolånemarknaden i dagsläget tillgodoser.

– Genom vår individuella och gedigna bedömning av varje enskild låneansökan, med personens samlade ekonomiska bild och framtidsutsikter som grund, kan vi hjälpa fler människor till ekonomisk trygghet. Det är med stolthet vi nu expanderar till Finland och jag ser verkligen fram emot att leda vår moderna bolånebank i mitt hemland, säger Marko Lampén, COO på Bluestep Bank i Finland.​​

The post Bluestep Bank börjar erbjuda bolån i Finland appeared first on Byggkontakt.

Amorteringskravet är utformat för att högt belånade hushåll i normala tider ska amortera på sina skulder och därmed öka hushållens motståndskraft. Kravet är utformat så att banker och låntagare kan komma överens om undantag från kravet när det finns särskilda skäl. Hushåll kan till exempel hamna i situationer där deras disponibla inkomster oväntat minskar.
FI ser inkomstbortfall kopplat till coronaviruset som ett sådant särskilt skäl där banken och låntagaren ska ha möjlighet att komma överens om att under en begränsad period minska eller pausa amorteringarna. FI har också kommunicerat sin syn till bankerna.

– Reglerna säger att bankerna kan ge undantag från amorteringskravet när det finns särskilda skäl. Tappar låntagaren inkomster på grund av coronavirusets spridning så är det ett sådant skäl. Det är FI:s syn och det har vi varit tydliga med mot bankerna. Det extraordinära läget motiverar att bankerna är generösa i sin tillämpning av att medge undantaget, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen.

Det är upp till banken och låntagaren att själva komma överens om formerna för undantaget, utifrån den individuella situationen. Bankerna vet hur regelverket är utformat och att man kan bevilja tillfälliga undantag för särskilda skäl. Sedan ska det utvärderas löpande. Det kan också behöva förlängas beroende på hur ekonomin utvecklas och vilket typ av händelse det rör sig om för låntagaren. Det kan röra sig om allt mellan 3 och 12 månader, med möjlighet till förlängning.

Det kan uppkomma gränsdragningsproblem i fråga om vad som är att betrakta som coronarelaterat inkomstbortfall, t ex för egenföretagare. FI anser att givet det ekonomiska läget bör bankerna vara generösa i sin tillämpning av att medge undantaget.​

The post Inkomstbortfall kopplat till coronaviruset skäl till undantag från amortering appeared first on Byggkontakt.

Idag släpptes februarisiffrorna från ​Svensk Mäklarstatistik. De visar prisuppgångar i alla segment och på nästan alla geografiska delmarknader. På riksnivå ökade genomsnittspriset på bostadsrätter med 2 procent och villor med 1 procent under februari. Årstakten visar en prisutveckling på 9 procent för bostadsrätter och 6 procent för villor.

Även antalet transaktioner har tydligt ökat. Under februari såldes 9 700 bostadsrätter och 3 900 villor, vilket motsvarar en ökning på årsbasis med cirka 10 procent i båda segmenten.

– Vi känner väl igen oss i siffrorna från Svensk Mäklarstatistik. Det är bra tryck på i princip alla våra delmarknader, med många spekulanter på visningarna och budgivningar. Vi säljer också fler villor än de flesta. Det ger oss en extra skjuts i omsättningen, eftersom villor normalt kostar mer, kommenterar Henrik Olausson, vd på SkandiaMäklarna.

Optimistisk trots börsturbulens På finansmarknaderna har det varit extremt turbulent den senaste tiden, först på grund av Corona-viruset och nu också ett oljepriskrig. Men förutsatt att krisen inte fördjupas och permanentas, är Henrik Olausson ändå optimistisk om framtiden:

– Det är olika krafter som påverkar bostadspriserna. Vi tror på en fortsatt låg inflation och låga räntor, vilket talar för en stabil marknad med prishöjningar på ett par procent per år. Federal Reserve sänkte nyligen sin styrränta med en halv procent och ytterligare sänkningar lär komma från fler centralbanker, inklusive Riksbanken. Vi förväntar oss i nuläget inte heller några förändringar av spelreglerna för den svenska bostadsmarknaden från politiskt håll. Givet att nuvarande kris inte kraftigt förvärras och blir långvarig, lär vi få se en fortsatt se hög aktivitet på bostadsmarknaden under 2020.

Stort intresse för fritidshus med allt högre standard Ett annat segment som går starkt är fritidshusen. De har, i likhet med villorna, på riksnivå haft en prisökning på 6 procent de senaste 12 månaderna. Idag är genomsnittspriset för ett fritidshus 1 772 000 kronor. Amanda Dahlgren, mäklare i Nyköping och Oxelösund, märker tydligt av det stora intresset för att skaffa sig en egen favoritplats utöver hemmet:

– Fritidshusmarknaden är mer säsongsbetonad och i år startade den ovanligt tidigt. Det har varit många spekulanter och budgivningar som lett till höga slutpriser. Störst är efterfrågan som vanligt på sjö- och havsnära fastigheter, men även pärlor i form av mysiga torp i skogen och på landsbygden har fått ett uppsving. Allt fler fritidshus har året-runt-standard idag, vilket ger större användningsmöjligheter och en bredare målgrupp.

​

The post Många transaktioner och hög omsättning i februaris mäklarstatistik appeared first on Byggkontakt.

Andel inom respektive åldersgrupp som har en buffert för oförutsedda utgifter:

Det har skett en klar förbättring, fler har idag utrymme i sin ekonomi för att klara det oförutsedda jämfört med 2017, det gäller alla åldergrupper. När något händer som man inte räknat med och som kostar pengar inser många att en buffert saknas. Ofta är det materiella saker som kan gräva hål i ekonomin, en vattenskada, en bil som går sönder. Men även en förändrad livssituation kostar. Att flytta ihop, isär, få barn eller flytta hemifrån är exempel på livssituationer som kostar pengar.

– Man kan aldrig fullkomligt gardera sig mot tråkiga överraskningar som livet kan ge, att ha en buffert ger dock bättre motståndskraft, säger  Claudia Wörmann, Boendeekonom på SBAB.

– Vi har fortfarande mycket låga bolåneräntor, och ett Sverige med många i arbete, det ger större utrymme för sparande. Nu talas det om en avmattning i konjunkuren, det kan bidra till att fler inte bara har möjlighet utan också viljan att spara, för att gardera sig mot sämre tider, säger Claudia Wörmann.

Hur stor buffert har du?

Du får plötsligt en oförutsedd utgift på 10 000 – hur löser du det?
Andel i procent i år, 2017 inom parentes

– Jag summerar utvecklingen bland svenska sparare så här sedan 2017: fler har aktier och fonder och secondhandtrenden är här på riktigt, allt fler finansierar en oförutsedd utgift med hjälp av både fonder, aktier och genom att sälja saker, säger Claudia Wörmann, Boendeekonom på SBAB.

– På den negativa sidan finns att fler har pengarna på ett lönekonto, som ju sällan ger någon ränta alls.  Det har också skett en ökning i antalet som finansierar det oförutsedda med hjälp av kredit, avbetalningar och lån, den lösningen kan bli långt dyrare än den oföutsedda utgiften på 10 000 säger Claudia Wörmann.

Boendeekonomen Claudia Wörmanns fyra tips för att komma igång med ett buffertsparande

• Mitt första råd till dig som helt saknar buffert är att se över dina inkomster och utgifter, dina avtal och abonnemang, där kan det finnas något du kan spara in på som kan bli en början till ett buffertsparande.

• Hur stor buffert du behöver avgörs av din livssituation. Bor du som ensamstående i en hyrd bostad och saknar bil krävs det inte lika stor buffert som om du bor med din familj i en ägd bostad och har en eller flera bilar.

• Genom att ha pengarna på ett sparkonto kommer du åt dem direkt när de behövs. Se till att du får ränta och att kontot omfattas av insättningsgarantin.

• Jämför dig inte med andra och sätt inte för höga mål, att ha lite sparat är bättre än inget alls.

Om undersökningen
TNS SIFO genomförde en undersökning på uppdrag av SBAB under vecka 3 2017, undersökningen besvarades av 1037 personer i åldern 20 till 79 år.  Samma frågor besvarades av 1077 personer, vecka 3 under 2020.​

The post Allt fler har en buffert appeared first on Byggkontakt.

Övriga bindningstider i december

Av de som band sina räntor i december (november inom parentes) valde 4(6) procent ettårig bindningstid och 7(12) procent tvåårig bindningstid. 9 (15) procent av de som tecknade nya bolån valde treårig bindningstid. I december valde 9 (7) procent att binda bolånet på fem år.

I december lämnade Riksbanken besked om att styrräntan höjs till 0 procent. Därmed lämnade vi en nästan femårig period av minusränta. December månads höjning föregicks av mycket diskussioner i media, och kom inte som någon överraskning.

– Andelen som väljer kortast möjlig bindningstid har legat ganska jämnt på cirka sjuttio procent. I november 2019 bröts den trenden och fler valde att binda. Det verkar som att många tog höjd för räntehöjningen redan i november. Redan i december var det åter som vanligt, säger Claudia Wörmann, Boendeekonom på SBAB.

– Nu förväntas räntan ligga still ett tag framöver, mitt tips är att räkna på vad ett högre ränteläge skulle innebära för dig och om du har möjlighet kan du spara den extra summan på ett sparkonto. Du får en större beredskap inför den dagen din boendekostnad blir högre. Vem vet vart elpriserna och uppvärmningskostnaderna tar vägen den här vintern, även om det varit en mild början kan vargavintern lura runt hörnet, säger Claudia Wörmann.

Nyutlåning till privatkunder, procentuell fördelning på bindningstider

Procenttalen har avrundats och summerar därför inte alltid till 100. Statistiken för senaste månaden är preliminär.​

The post 7 av 10 valde kortast möjlig bindningstid i december appeared first on Byggkontakt.

Bluestep Bank har i rapporten ”Bluestep-rapporten 2019: Svenskarna om lånet, livet och känslorna” undersökt svenska folkets inställning, kunskap och känslor kring privatekonomi. Rapporten visar att majoriteten av svenskarna är obekväma med att prata om sin privatekonomi. Allra jobbigast är det att ta upp ämnet med nya bekantskaper, kollegor och släktingar.

Den främsta orsaken till att svenskarna undviker att prata om sin ekonomi är att de blivit uppfostrade med att pengar inte är något man pratar högt om. Det uppger drygt fyra av tio svenskar. Hur pass känsligt det är varierar mellan generationerna. I åldersgruppen 65–74 år är hela 61 procent uppfostrade med tabu kring pengar. Motsvarande siffra i åldern 18–29 år är endast 37 procent.

– Det finns fortfarande ett starkt tabu kring privatekonomi. Det gör att många som har frågor om eller utmaningar med sin ekonomi drar sig från att prata om det. Därför tycker vi att ämnet behöver avdramatiseras och normaliseras. Det är också en av orsakerna till att vi gjorde den här rapporten. Privatekonomi påverkar tillvaron för de allra flesta och ju fler som vågar prata om pengar desto enklare blir det att lösa att knepiga situationer som kan leda till problem om de inte åtgärdas i tid, säger Tomas Netz, Bolånechef på Bluestep Bank. 

Sparkapital mest tabubelagt

Men vad inom privatekonomi är egentligen mest tabu att tala om? Sparkapital, menar närmare hälften av svenskarna. Att tala om sin omgivnings ekonomi med andra människor eller hur hög lönen är visar sig inte heller vara helt okej. Samtidigt verkar få svenskar vara obekväma med att tala om vad bostaden är värd eller hur mycket pengar som spenderas på nöjesaktiviteter, såsom resor och restaurangbesök.    

– För att bidra till att avdramatisera ämnet har vi ett mentorsprogram där vi träffar åttondeklassare och pratar om privatekonomi. Vi diskuterar hur man klokt spenderar sin lön, vilka utgifter som tillkommer när man flyttar hemifrån och hur man söker jobb. Deras engagemang är överväldigande och de vill verkligen lära sig om ekonomi. Kunskap kan göra det mindre obekvämt att prata om privatekonomi och det är precis den effekten vi vill åt, avslutar Tomas Netz.

Topplista: Det här är mest tabubelagt att tala om
1. Sparkapital                                             44 %
2. Min omgivnings privatekonomi med
andra människor                                        40 %
3. Hur mycket jag tjänar                              32 %
4. Hur mycket lån jag har                            23 %
5. Att jag behövt låna pengar                     12 % 

Om undersökningen: 

Bluestep-rapporten 2019: Svenskarna om lånet, livet och känslorna är framtagen av Bluestep Bank. Undersökningen genomfördes av Kantar Sifo i mars 2019 i form av en webbenkät. Den är statistiskt säkerställd och representativ på riks- och länsnivå. Totalt har 2 441 personer i Sverige mellan 18 till 74 år deltagit i studien.

The post Uppfostran hindrar svenskarna att tala om pengar appeared first on Byggkontakt.