– Blandar man nanopartiklar i byggmaterial som till exempel betong, stål eller glas kan man förbättra materialets egenskaper. Det kan bli starkare, lättare och tåligare, säger Christina Isaxon, doktor i aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola på Lunds universitet.

– När man bearbetar materialet genom att exempelvis såga eller borra i det kan nanopartiklarna frisläppas och spridas som fria partiklar eller via damm i luften. Vi ska studera hur nanopartiklarna blir luftburna, vilka yrkesgrupper som exponeras för dessa partiklar i byggdamm och vilka hälsorisker det medför.

Christina Isaxon har tidigare forskat på nanopartiklar som bildas vid exempelvis svetsning. Hon har också studerat andra typer av luftburna partiklar i arbetsmiljöer. Nu ska hon kartlägga förekomsten av material med tillverkade nanopartiklar i byggsektorn och undersöka vilken hälsopåverkan de kan ha.

– Idag finns knappt någon information om vilka byggprodukter som innehåller nanomaterial. Vi vill ta reda på i vilka produkter tillverkade nanopartiklar ingår, varifrån materialen kommer och hur säkerhetsdatabladen är utformade.

Luftburna nanopartiklar studeras i laboratorium

Nanopartiklar som uppstår naturligt vid exempelvis förbränning kan vara hälsofarliga. Riskerna med de framställda nanopartiklarna som kan ingå i byggprodukter är till stor del okända.

– Vi vet sedan tidigare att inandning av nanopartiklar som inte är avsiktligt framställda kan orsaka till exempel lungsjukdom, hjärt-kärl-sjukdomar och cancer. Tillverkade nanopartiklar har ofta speciella egenskaper, vilket är anledningen till att man använder dem. Vissa av dessa egenskaper skulle kunna vara skadliga för oss. Är partiklarna till exempel fiberformade och svårlösliga, som kolnanorör, kan de i likhet med asbestfibrer vara mycket hälsofarliga, säger Christina Isaxon. 

– Genom laboratoriestudier av de här partiklarnas storlek, form, kemiska sammansättning och hur de frisläpps i byggdamm kan vi förstå hur de uppför sig i luften och vad som händer när de kommer ner i lungorna. Om det visar sig att tillverkade nanopartiklar i byggmaterial har egenskaper som gör dem särskilt hälsofarliga kan man i framtiden kanske sträva efter att undvika partiklar med dessa egenskaper. Går inte det får man försöka utveckla arbetarskyddet så att de som jobbar med produkter som innehåller nanomaterial kan vara säkra.

Vad hoppas du på av projektet?

– Jag hoppas att vi får fram kunskap som kan användas för att förbättra föreskrifter och lagstiftning inom arbetsmiljöområdet. Resultaten kommer förhoppningsvis att öka kunskapen generellt när det gäller det här steget i nanomaterialens livscykel. De flesta tidigare studier som gjorts har handlat om risker förknippade med tillverkning av nanopartiklar. Det finns stora kunskapsluckor när det gäller risker för människor som hanterar produkter som innehåller nanopartiklar, säger Christina Isaxon.

Forskning som kommer till nytta i arbetslivet

– Vi vill långsiktigt bidra till en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar ett tryggt och friskt arbetsliv, säger Helena Jahncke, chef för FoU-avdelningen på AFA Försäkring.

– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar om vilka projekt som får stöd. Nu har vi beviljat stöd till Christina Isaxon och ett nytt projekt inom arbetsmiljö och hälsa.

Christina Isaxon, doktor i aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola på Lunds universitet. Foto: Clea B Isaxon

The post Ny forskning om nanomaterial i byggbranschen kan förebygga hälsorisker appeared first on Byggkontakt.

Bild: Tekniken i det moderna arbetslivet tillåter arbete när och var som helst vilket kräver tydlighet på vad arbetsgivare förväntar sig. Otydlighet riskerar att leda till ohälsa. Foto: Arbetsmiljöverket

Ett brett spann av forskardiscipliner har bidragit till rapporterna som Arbetsmiljöverket beställt om det nya sättet att organisera arbete och gränslöst arbete. Samtidigt som det nya gränslösa arbetet öppnar möjligheter för många, är det för andra svårt att hantera och riskerar leda till ohälsa.

– Viss forskning visar att arbetstagare med flexibla villkor är mer tillfreds med sin arbetssituation. Enligt annan forskning är flexibelt arbetsliv förenat med stress och ohälsa, och den visar att gränser mellan arbete och privatliv är viktigt för återhämtningen, säger Nanna Gillberg från Gothenburg Research Institute vid Handelshögskolan i Göteborg och som skrivit en av rapporterna.

En trend hon pekar ut är den om mätning, granskning och målstyrning. Syftet – att uppnå mer effektivitet och produktivitet – har som baksida ökad administration. För yrkesgrupper såsom lärare och socialarbetare ger det mindre utrymme för professionella bedömningar, vilket kan leda till både minskad motivation och försämrad psykosocial arbetsmiljö, enligt Nanna Gillberg.

E-post och kommunikation äter upp 45 procent av arbetstiden
Samtidigt har kraven på samarbete och kommunikation ökat för att det anses leda till kreativitet och innovation. Men tidsstudier på kontorsanställda har visat att 45 procent av deras arbetstid går åt till spontansamtal, e-post och telefonsamtal, enligt en av rapporterna. Risken är att arbetstagarna måste utföra kärnuppgifterna utanför normal arbetstid.

Kopplingen till kreativitet, och även ökad produktivitet, behandlas även i forskning om aktivitetsbaserade kontor. Där uppmuntras personal att ständigt växla arbetsmiljö. Men dessa miljöer stödjer inte arbetsuppgifter som kräver koncentration, som bland annat utförs på högskolor och myndigheter. De passar inte heller vissa individer. Då är tysta miljöer utan störande intryck att föredra. För att övergången till aktivitetsbaserade kontor ska fungera krävs förberedelse och att personalen får träna in det nya arbetssättet.

Att ständigt vara uppkopplad var som helst kan öka förekomsten av arbete på kvällstid och hemifrån, enligt rapportförfattarna. Det kan vara önskvärt för många med möjlighet till denna flexibilitet. Men hög tillgänglighet till arbetet kan också utlösa beteenden som är potentiella hälsorisker. Det ständigt tillgängliga arbetet kan förstärka riskfaktorer som självkänsla baserad på prestation, arbetsnarkomani eller tävlingsinriktning.

Det är vanligare med sömnbesvär och svårigheter med att stänga av tankar på arbetet för dem på arbetsplatser med gränslösa arbetstider. Samtidigt visar forskning att de flesta med flexibel arbetstid verkar arbeta under normal kontorstid.
Kompetens i att sätta gränser

Rapportförfattarna understryker förmågan att sätta gränser som en viktig egen kompetens.
– Individen behöver allt oftare kunna formulera ett nej för att inte ständigt få för mycket att göra. Ett socialt stöd från chefer för att hantera krav är viktigt. Både ur ett produktions- och ett humanitärt perspektiv vinner chefer på att skydda sina arbetstagare, säger Gunnar Aronsson, Psykologiska institutionen på Stockholms universitet.

Forskaren Gunnar Aronsson.
Arbetsgivare har genom de nya reglerna för organisatorisk och social arbetsmiljö, som trädde i kraft 2016, fått verktyg för att bättre hantera många av de risker som forskarna identifierat i och med det gränslösa arbetslivet.

– Arbetsgivare behöver ha överblick över balansen mellan krav och resurser, säger Nanna Gillberg. De ska uppmuntra arbetstagare att rapportera hur de upplever arbetssituationen, genom arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal och bjuda in dem till att vara delaktiga i problemlösning. Det är sättet att uppnå ett psykosocialt hållbart arbetsliv.

The post Det nya arbetslivets gränslöshet kräver tydlighet från arbetsgivare appeared first on Byggkontakt.